SWERUS-C3: Första mätresultaten av metanläckage
Forskarna på Arktisexpeditionen SWERUS-C3 ombord på isbrytaren Oden har i dagarna uppmätt stora mängder metan som frigörs från havsbottnen i Laptevhavet norr om Ryssland.
Forskarna på Arktisexpeditionen SWERUS-C3 ombord på isbrytaren Oden har i dagarna uppmätt stora mängder metan som frigörs från havsbottnen i Laptevhavet norr om Ryssland.
Forskningsexpeditionen Swerus-C3 har efter nio dagars isbrytande ombord på Oden nått provtagningsområdet i Nansenbassängen-Laptevhavet. Forskarnas fokus är mätningar av metanutsläppen på yttre Laptevhavet. Områden där metan bubblar upp från havsbotten detaljstuderas för att se hur systemet utvecklar sig just nu.
Sommaralgblomningen i Östersjön kommer i genomsnitt nära tre veckor tidigare i dag än för 35 år sedan visar en studie som publiceras i Biogeosciences. Tidsförskjutningen har ansetts vara en trolig framtida effekt av klimatförändringen, men tycks nu alltså redan vara här.
SWERUS-C3 är namnet på 2014 års forskningsexpedition till Arktis. Här kan du se en film där epeditionsledarna Örjan Gustavsson och Martin Jakobsson berättar om expeditionen och forskningen.
Två forskare vidStockholms universitet är mäktigast i miljösverige enligt tidningen Miljöaktuellt. Nummer ett är Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Stockholms universitet. Nummer två är Johan Rockström, föreståndare för Stockholm Resilience Centre och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.
Foto: Jerker Lokrantz/Azote
I
ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att
förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är
viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet
presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid
Stockholms universitet bjudits in för pr
Små koncentrationer av aminer kombineras med svavelsyra för att bilda mycket stabila partiklar ungefär lika snabbt som de observeras i den lägre atmosfären. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Forskarna skriver att resultaten understryker vikten av att övervaka aminutsläpp vid en bedömning av effekterna av mänskliga aktiviteter på strålningsdrivning från aerosolpartiklar.
Den 27 september arrangeras ett symposium om IPCC-rapporten tillägnat Bert Bolin, en av de främsta krafterna bakom tillkomsten av FN:s klimatpanel. Samarbete låg Bert Bolin varmt om hjärtat och han ville skapa en helhetssyn på de komplicerade processer som styr jordens klimat. Bolincentret för klimatforskning verkar i samma anda med gränsöverskridande grundforskning inom klimatområdet.
Vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, finns flera forskare som kan kommentera den kommande IPCC-rapporten. Vi har listan över experter på olika aspekter av klimatförändringar.
Perspektivet på hur vi ser på risken av en förstärkande återkoppling mellan klimatet och den upptinande arktiska permafrosten (frusen jord) behöver breddas. Det understyker två nya artiklar i Nature Geoscience och PNAS. Vid upptining och nedbrytning av organiskt kol som tidigare varit fastfryst i permafrosten kan växthusgaser skapas som förstärker den globala uppvärmingen.
En gigantisk smutsbrun smog – luftföroreningar från ofullständig förbränning – påverkar klimatet över östra Asien mer än utsläpp av koldioxid, och förorsakar förtida död av en halv miljon människor årligen, bara i Kina. Trots detta har det varit svårt att bestämma vilka som är de viktigaste utsläppskällorna
Östersjön mår dåligt. Mer kunskap måste nå politiker och myndigheter men också allmänheten. Vad kan forskningskommunikation bidra med? Stockholms universitets Östersjöcentrum arrangerar ett seminarium i Almedalen med både fakta och visioner – Hav tröst!
En ny studie har undersökt hur temperaturen varierat på de olika kontinenterna de senaste 1000 till 2000 åren. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience och visar både stora regionala likheter och skillnader i klimatutvecklingen på jorden. Temperaturutvecklingen i förindustriell tid verkar särskilt ha skiljt sig mellan norra och södra halvklotet.
Warren M. Washington har ägnat sig åt klimatforskning i över 50 år och varit rådgivare åt en flera sittande presidenter. På fredag föreläser han om framtidens klimatmodeller vid årets Bolinföreläsning för klimatforskning i Aula Magna, Stockholms universitet.
En ny temperaturserie från en droppsten (stalagmit) i en grotta har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet, det är den första i sitt slag ifrån södra Afrika. Den fyller ett gap i vår kunskap om temperaturutvecklingen på södra halvklotets lägre breddgrader, vilket länge har efterfrågats av vetenskapsvärlden, inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.
Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.
En ny studie visar överraskande detaljer om svängningarna i jordens klimat för mer än 100 000 år sedan och detta kan utnyttjas i dagens modeller av framtidens klimat i en allt varmare värld. Temperaturen på Grönland var cirka åtta grader varmare än idag under den förra värmeperioden Eem för 130 000 till 115 000 år sedan för att sedan gradvis kylas av in i den senaste istiden.
Forskare vid Stockholms universitet och Academy of Athens är framstående inom klimat- och miljöforskning. Det grekiska företaget TEMES har specialiserat sig på ekoturism. I en avfolkningsbygd i Grekland, det sköna Kalamataområdet, har aktörernas miljöintresse förenats och en ny forskningsstation invigs den 27 oktober.
Vår mat- och energiproduktion använder vattnet i landskapet, ändrar vattnets cirkulation och påverkar klimatet. Det visar en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature Climate Change där forskarna undersökt hur utvecklingen av jordbruk och vattenkraft ändrat vattencirkulationen över tid.