Gå direkt till innehåll
Regionala klimatförändringar under de senaste 2000 åren kartlagda för första gången

Pressmeddelande -

Regionala klimatförändringar under de senaste 2000 åren kartlagda för första gången

Temperaturutvecklingen i olika delar av världen framträder genom rekonstruerade trettio års medelvärden. Färgen indikerar relativ temperatur. För Nordamerika finns både en kortare rekonstruktion som bygger på trädringar och en längre rekonstruktion som bygger på pollen. För Afrika finns det ännu inte tillräckligt med data för att göra någon temperaturrekonstruktion.

En ny studie av 78 forskare från 24 länder har undersökt hur temperaturen varierat på de olika kontinenterna de senaste 1000 till 2000 åren. Resultaten har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience och visar både stora regionala likheter och skillnader i klimatutvecklingen på jorden. Temperaturutvecklingen i förindustriell tid verkar särskilt ha skiljt sig mellan norra och södra halvklotet.


Forskarna har arbetat inom projektet Past Global Changes (PAGES) och bygger sin studie på 511 serier av klimathistorisk data från trädringar, iskärnor, pollen, koraller, sjösediment och annan data. De finner, i likhet med vad tidigare studier visat, en generell global nedkylning under senaste 2000 åren. Det är resultatet av ändringar i jordaxelns lutning. Den trenden verkar brytas av dagens globala uppvärmning. Två forskare från Stockholms universitet, Fredrik Charpentier Ljungqvist och Paul J. Krusic, har deltagit i projektet.

–  Detta är första gången det har gått att jämföra temperaturutvecklingen mellan olika kontinenter på det här sättet. Det är intressant att se att den medeltida värmeperioden startar runt 200 år senare på södra halvklotet och att Lilla istiden också startar senare, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Skillnaden mellan kontinenterna för den medeltida värmeperioden (cirka 800–1300) är större än för Lilla istiden (cirka 1300–1900). Direkta jämförelser mellan dåtida och nutida klimat är svåra att göra men studien indikerar att temperaturen de senaste 30 åren på åtminstone flera kontinenter varit högre än den varit de senaste 1000 till 2000 åren.

–  Vi ser att det var varmt på norra halvklotet mellan 830 och 1100 men på södra halvklotet varade istället värmeperioden 1160 till 1370. Däremot var klimatet kallt i princip över jorden mellan 1580 och 1880, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Forskarna finner att de kallaste perioderna, särskilt när de sammanfaller på olika kontinenter, hör samman med perioder av låg solaktivitet kombinerat med flera stora vulkanutbrott. Fem perioder mellan 1250 och 1820, alltså under Lilla istiden, var särskilt kalla men inte alltid på alla kontinenter samtidigt.

– Den enda kontinenten som inte märkt av den moderna uppvärmningen är Antarktis. I norra Europa var det sannolikt minst lika varmt som nu omkring år 1000 men i södra Europa har det förmodligen inte varit så varmt som under det senaste årtiondet sedan romartiden. Det visar hur viktigt det är att studera regionala variationer för att förstå klimatförändringar, konstaterar Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Referens: PAGES 2k Consortium, ”Continental-scale temperature variability during the past two millennia”, Nature Geoscience 6 (2013): 339–346.

http://www.pages-igbp.org/workinggroups/2k-network/faq

För ytterligare information kontakta
Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-662 07 28, e-post fredrik.c.l@historia.su.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Presskontakt

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning