Ämnen: Klimatfrågor

  • Varmare klimat kan orsaka infertilitet

    En ny studie varnar för att infertilitet hos hannar, orsakad av värme, kan göra att arter försvinner på grund av klimatförändringar vid lägre temperaturer än tidigare beräknat.

  • Bevarande av torvmarker – viktigt för klimatet

    Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.

  • Östersjöns musslor har halverats i vikt

    Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.
    Blåmusslor i

  • Arktiska sediment visar permafrostens historia - och varnar för framtida upptining

    Forskning på sediment från Arktiska oceanens botten visar att permafrost tinade när klimatet blev varmare i slutet av förra istiden. Resultaten varnar för vad som kan hända i en nära framtid. Några få grader varmare i Arktis kan leda till en mycket stor upptining av permafrost, erosion av kusterna och utsläpp av växthusgaser.

  • Klimatförändringar trolig orsak till den ullhåriga noshörningens utdöende

    Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen har ofta tillskrivits mänsklig påverkan. Ny forskning vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, publicerad i Current Biology, visar att den ullhåriga noshörningens utdöende istället kan ha orsakats av klimatförändringar.

  • Expertlista biologisk mångfald

    Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner uti vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.

  • Klimatförändringar inte enda hotet mot våra växter

    För att bevara växt- och djurarter måste vi inte bara ta hänsyn till de direkta effekterna av klimatförändringar utan också andra viktiga miljöfaktorer. Det kan vara förändringar i jordbruk och skogsbruk liksom indirekta effekter av klimatförändringar som ökad brandrisk.

  • Pressinbjudan: Presentation av IPCC:s rapport The ocean and cryosphere in a changing climate

    Meteorologiska institutionen, Bolincentret för klimatforskning och Internationella meteorologiska institutet vid Stockholms universitet bjuder tillsammans med SMHI och Svenska Metereologiska sällskapet in till en presentation av IPCC:s nya rapport The Ocean and Cryosphere in a Changing Climate. Tid: Måndag 28 oktober 2019, 13.00 – 17.00

  • Pressinbjudan: Hållbarhetsforum vid Stockholms universitet

    Under Hållbarhetsforum 29-30 oktober visar några av universitetets mest framstående forskare på kopplingarna mellan hållbarhet och politik, pengar, journalistik och makt. Journalister som vill delta, eller intervjua någon företrädare för Stockholms universitet eller paneldeltagare i samband med Hållbarhetsforum, är välkomna att kontakta Stefan Nyman, på stefan.nyman@su.se alternativt press@su.se.

  • Ökad risk för harpest i takt med klimatförändringarna

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest hos människor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Resultaten visar att harpest kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader.

  • Lärare bjuds in till Hållbarhetsforum vid Stockholms universitet

    Hållbarhetsforum 29-30 oktober är kanske Sveriges mest kvalificerade mötesplats för hållbarhetsfrågor. Några av universitetets mest framstående forskare visar på kopplingarna mellan hållbarhet och politik, pengar, journalistik och makt. Stockholms universitet välkomnar lite extra lärare på grund- och gymnasieskolan som önskar vidareutbilda sig i hållbarhetsfrågor.

  • Forskare som kan svara på frågor om klimatet

    Klimatstrejker, Global Week for Future och klimatmöten. Många pratar om klimatet. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan klimat och klimatförändringar, vi listar några av dem nedan. Våra presskontakter längst ner på sidan hjälper dig gärna att hitta fler.

  • Kebnekaises sydtopp nu en meter lägre än nordtoppen

    Den årliga mätningen av Kebnekaises sydtopp genomfördes den 3 september av forskare från Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet. Höjden på Sydtoppen var 2095,6 meter, det vill säga 1,2 meter lägre än Nordtoppens 2096,8 meter.

  • Så slogs Nordatlantens värmepump på

    För 34 miljoner år sedan upphörde växthusklimatet som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium.

  • Pressinbjudan Baltic Sea Science Congress, Stockholms universitet 20-23 augusti

    Baltic Sea Science Congress genomförs 20-23 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Denna 12:e upplaga av kongressen, som invigs av bl a miljöminister Isabella Lövin tisdagen 20 augusti 10.30, har ett utökat fokus på vetenskapskommunikation. För journalistackreditering, kontakta Östersjöcentrum vid Stockholms universitet på ostersjocentrum@su.se.

  • Sommarhetta och torka i Europa under tolv århundraden

    Genom historien har södra Europa tenderat att bli torrare och norra Europa fuktigare under varmare klimatperioder. Samtidigt faller de nutida trenderna i sommartorka hittills inte utanför ramen för de senaste tolv århundradenas naturliga variationer. Det visar en ny artikel publicerad av en internationell forskargrupp som studerat sambandet mellan sommartemperatur och torka runt om i Europa.

  • Expedition på väg till outforskad grönländsk glaciär

    Den 5 augusti påbörjar svenska, amerikanska och kanadensiska forskare en expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Expeditionen ska främst undersöka kopplingen mellan klimatförändringar och glaciärer men arkeologer finns även med för att studera hur Grönland koloniserats.

  • Hundratals växtarter har redan utrotats – vad spelar det för roll?

    För första gången har forskare analyserat all information om växtutrotning som dokumenterats från hela världen. Resultaten, som publiceras idag i tidskriften Nature, Ecology & Evolution, visar hur många växter som har dött ut under de senaste 250 åren, vilka de är, var de har försvunnit ifrån och vad vi kan dra för lärdomar för att förhindra framtida utrotning.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej