Sommarhetta och torka i Europa under tolv århundraden

Genom historien har södra Europa tenderat att bli torrare och norra Europa fuktigare under varmare klimatperioder. Samtidigt faller de nutida trenderna i sommartorka hittills inte utanför ramen för de senaste tolv århundradenas naturliga variationer. Det visar en ny artikel publicerad av en internationell forskargrupp som studerat sambandet mellan sommartemperatur och torka runt omi Europa.

I studien analyseras relationen mellan sommartemperatur och torka över både långa och korta tidsskalor. Forskarna undersöker meteorologiska data sedan 1700-talet och trädringsbaserade rekonstruktioner över sommartemperatur respektive sommartorka sedan 800-talet. Resultaten har jämförts med simuleringar från några av de klimatmodeller som används för att förutsäga framtida klimatförändringar.

Studiens projektledare, docent Fredrik Charpentier Ljungqvist vid Stockholms universitet, berättar att de nya resultaten är viktiga eftersom de innebär att forskare för första gången kan konstatera att den relation mellan sommartemperatur och torka i Europa som kan ses i meteorologiska mätningar har existerat åtminstone sedan 800-talet.

– ­Vi kan också se att trenden mot fuktigare förhållanden i norra Europa och torrare förhållandena i södra Europa under 1900-talet inte är unik sett ur ett längre tidsperspektiv, berättar Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Enligt studien verkar simuleringar med klimatmodeller visa en alltför stark koppling mellan varma och torra somrar samtidigt som de verkar underskatta hur stor del av Europa som sannolikt kan få mer nederbörd i ett varmare klimat.

– ­De nya resultaten indikerar att klimatmodellerna kanske överdriver risken för att den globala uppvärmningen orsakar torka på grund av höga temperaturer i södra Europa. Modellerna kan mycket väl istället underskatta risken för kraftig nederbörd med översvämning som följd i norra Europa, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Artikeln European warm-season temperature and hydroclimate since 850 CE är publicerad i Environmental Research Letters.

För ytterligare information
Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, e-post: fredrik.c.l@historia.su.se (bästa kontaktvägen), mobil 0706-62 07 28