David Drew, forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik, beviljas 29 miljoner kronor för ett projekt där flera forskargrupper gemensamt ska forska om membranbundna proteiner. David Drew, Erik Lindahl, Arne Elofsson och Jan-Willem de Gier vid Stockholms universitet ska samla kunskaperna i syfte att bestämma både struktur och funktion för de mänskliga varianterna av membranbundna proteiner.
Ett projekt lett av Gunnar von Heijne, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, beviljas 31 miljoner kronor för ett nytt laboratorium för strukturbestämning av proteiner med hjälp av den nya tekniken ”single particle cryo-EM” (SP-CEM). Dessutom beviljas von Heijne 68 miljoner kronor i fortsättningsanslag för den nationella infrastrukturen WABI vid SciLifeLab.
Forskare har upptäckt en helt ny signalväg i muskelceller som med god sannolikhet kan användas för att hitta en ny sorts mediciner mot typ 2 diabetes. Resultaten är av hög vetenskaplig betydelse publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.
En "LEGO"-byggsats som gör det möjligt att bygga en "stad" av ett antal membranproteiner och studera deras samspel har utvecklats av Gustav Nordlund, Christoph von Ballmoos och Peter Brzezinski vid institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet. Resultaten beskrivs i tidskriften Nature Communications.
Ett forskarlag från fem svenska universitet har hittat ett nytt sätt att behandla cancer. Konceptet har presenterats tidskriften Nature och bygger på att hämma ett specifikt enzym kallat MTH1, som cancerceller till skillnad från normala celler behöver vid celldelning. Forskargruppen vid Stockholms universitet har gjort studier som varit viktiga för att kunna utveckla effektiva hämmare mot MTH1.
Nya cancerbehandlingar kräver god förkunskap om tumören. Idag är diagnostiken ett tidskrävande arbete, och fortfarande saknas viktig kunskap om hur läkemedel bäst ska användas i cancerbehandlingen. Forskare vid Science for Life Laboratoriet i Uppsala och Stockholm har nu utvecklat en ny bättre teknik för att upptäcka mutationer i cancervävnader. Studien publiceras i tidskriften Oncotarget.
När natriumjoner förflyttas in i celler kan det ske med en hiss-liknande mekanism visar en ny studie av forskare vid Centre for Biomembrane Research som publicerats i Nature. Denna nya kunskap kan få stor betydelse för förståelsen av hur celler fungerar och för att utveckla nya läkemedel, till exempel mot cancer.
I en artikel i tidskriften PNAS presenterar forskare vid Stockholms universitet och SciLifeLab nya rön om nedbrytning av korta peptider i cellen. Resultaten kan vara av betydelse för forskning om Alzheimers sjukdom och andra åldersrelaterade sjukdomar.
Korrekta diagnosmetoder är avgörande när man ska välja rätt behandling för cancerpatienter. Forskare från Stockholms universitet och Uppsala universitet arbetar ständigt med att förbättra metoderna för analys av cancervävnader. För första gången är det möjligt att läsa den genetiska koden hos enskilda cancerceller på deras ursprungliga plats i vävnaden. Resultaten publiceras i Nature Methods.
Inte bara genetiska faktorer utan även livsstilsfaktorer som stress och fysisk aktivitet kan påverka telomererna, änden av kromosomerna, och hur dessa skyddas av enzymet telomeras. Dessa är några av nobelpristagaren Elizabeth Blackburns rön och som hon lördagen den 8 juni presenterar i Stockholm då hon är huvudtalare på PNIRS 20th Scientific meeting.
Placebo kan aktivera ett antal biologiska mekanismer på samma sätt som läkemedel kan göra, varför vi nu börjar förstå varför placebo kan läka och lindra. Psykosociala faktorer, som bemötande eller ord, kan bidra till att läka eller lindra. Dessa rön presenteras av den italienska forskaren Fabrizio Benedetti som är huvudtalare på PNIRS 20th Scientific Meeting i Stockholm torsdagen den 6 juni.
Luktsinnet har genom historien varit känt som ett ”känslomässigt” sinne. En ny studie från Stockholms universitet visar att näsan är smartare än så. Kunskapsbaserade bedömningar av dofter är snabbare och mer tillförlitliga än känslobaserade bedömningar. Det visar de forskningsresultat som presenteras i oktobernumret av tidskriften Psychological Science.
Idag presenterade regeringen innehållet i den kommande forsknings- och innovationspropositionen, som innehåller en särskild satsning på området life science. Bland annat får SciLifeLab ett årligt tillskott på 200 miljoner kronor.
Rektorerna på de fyra universitet som står bakom Science for Life Laboratory (SciLifeLab) välkomnar de satsningar som nu görs på den forskning som bedrivs där. SciLifeLab är ett nationellt resurscenter för storskalig biovetenskaplig forskning och drivs gemensamt av Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Forskare vid Stockholms universitet och Stockholm SciLifeLab har tagit fram ny behandling mot ärftlig bröst- och äggstockscancer som även kan fungera på tumörer som blivit resistenta mot nuvarande behandlingar. Patienter kan få nytta av forskningen redan i år.
Ett gemensamt projekt med två forskargrupper från Stockholms universitet och Karolinska institutet har resulterat i upptäckten av en ny analysmetod för hur proteiner kan brytas ner.
Stockholmsområdet kan få världens främsta forskningsmiljö inom life science. Det var budskapet vid en presskonferens med aktörerna bakom mångmiljardsatsningen på Karolinska-Norra stationsområde. Genom ökat samarbete kan de deltagande lärosätena öka sin internationella konkurrenskraft ytterligare, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.
Vi exponeras under hela vårt liv för låga doser av joniserande strålning i form av bakgrundsstrålning och i samband med röntgendiagnostik. Baserat på gällande riskuppfattning så beräknas dessa doser kunna ge upphov till cirka 2000 cancerfall per år i Sverige.
Arvsmassan i våra celler utsätts ständigt för skador genom miljöpåverkan och genom naturliga cellulära processer. Den kanske allvarligaste skadan på DNA är dubbelsträngsbrott där DNA-molekylen bryts av vilket är en stor riskfaktor för uppkomsten av cancer.
Genom att studera bananflugor har forskare vid Wenner-Gren Institut, Stockholms universitet, beskrivit en ny mekanism som kan bidra med en molekylär bakgrund för utveckling av nya läkemedel för bättre och snabbare sårläkning. Artikeln har nyligen publicerats i Nature Cell Biology.