Forskare som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 till Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 till Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.
Genom att analysera miljontals så kallade budbärarmolekyler (mRNA) under sjukdomsförloppet vid ALS, har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare vid Paris Brain Institute och Örebro universitet, identifierat varför vissa nervceller är motståndskraftiga vid sjukdomen och vad som sker i de känsliga nervcellerna när de drabbas av sjukdom.
Forskare har hittat svaret på en av cellbiologins olösta gåtor, hur cellens energi, ATP, transporteras in det endoplasmatiska nätverket, ett nätverk inuti cellen som proteiner och andra ämnen rör sig genom. Störning av energitransport kan påverka sjukdomar som typ 2-diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Studien, publicerad i Nature, identifierar transportproteinet SLC35B1 som porten.
Med gensaxen CRISPR och stamceller har forskare vid Stockholms universitet lyckats identifiera en gemensam nämnare för olika genmutationer som alla orsakar nervsjukdomen ALS. Forskningen påblicerad i Nature Communications visar att ALS-kopplad dysfunktionalitet i nervcellernas energifabriker mitokondrierna uppstår innan cellerna visar andra tecken på sjukdom, vilket inte tidigare varit känt.
En ny studie från forskare vid Stockholms universitet blev nyligen publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Studien är baserad på data för hela den svenska befolkningen och klarlägger hur covid-19 pandemin skapade nya sociala ojämlikheter och påverkade existerande ojämlikheter.
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023.
Barn som diagnostiserats med hjärncancer dör ofta inom ett år efter sin första diagnos eftersom det inte finns några effektiva behandlingar. Men genom att visualisera cancercellerna har forskare nu fått bättre förståelse för hur tumörerna ser ut. Förhoppningen är att det ska leda till nya behandlingsmetoder. Det visar en studie med forskare vid bland annat Stockholms universitet och SciLifeLab.
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i kemi 2022.
60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län och som bor i samma hushåll som en person i arbetsför ålder att dö i covid-19, jämfört med de äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.
Hur styrs aggression i hjärnan och vilka metoder kan vi använda för att påverka den? Det är några av frågorna som Christian Broberger, professor i neurokemi, hoppas få svar på under ett femårigt projekt som nu får 20,4 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna bland dessa djur beter sig när de får ungar. En central komponent är hormonet prolaktin, som tidigare visats förbereda honan för moderskap. I studien kunde man också styra hur mycket papporna intresserade sig för sina ungar genom experimentella manipulationer.
Kvinnors äggceller avger kemiska signaler för att locka till sig spermier. Ny forskning från Stockholms universitet visar att äggcellen genom signalerna kan välja spermie. Olika kvinnors ägg attraherar olika mäns spermier – och föredrar inte alltid partnerns.
Mikrometerstora partiklar av porös kiseldioxid kan, efter intag, påverka hur snabbt mat bryts ned och tas upp i tarmen. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nanomedicine, visar att det är möjligt att partiklarna minskar hur mycket maten bryts ned och hastigheten för det. Genom studierna på möss hoppas forskarna hitta nya behandlingar för fetma och diabetes hos människor.
Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att sockerupptag i brunt fett, en vävnad vars främsta funktion är att bränna fett och socker för att producera värme, gör detta utan att använda de proteiner som är viktiga för insulin-signaleringen.
Christos Samakovlis, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, finns tillgänglig för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysiologi eller medicin.
I dag presenterar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse de som får projektanslag för 2019. Totalt beviljas 20 forskningsprojekt anslag på 640 miljoner kronor. Av dem finns fyra stycken vid Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur hjärnan känner igen dofter, och funnit att dofthjärnan och hörselhjärnan kommunicerar med varandra. En ny studie visar stora likheter mellan dofthjärnan hos människor och råttor, vilket kan hjälpa oss att utveckla nya mediciner mot Alzheimers. Personer med svårigheter att identifiera dofter har nämligen större risk att utveckla sjukdomen.
Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.
Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och underlättar bildningen av de plack som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.