Litar du på andra människor? Då har du bättre chans att leva längre. De som däremot misstror det mesta i livet ökar risken för ett kortare liv. Det visar en ny studie av forskare från Lunds och Stockholms universitet som nu publiceras i tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health.
Fem forskningsprojekt vid Stockholms universitet får i år stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Projekten spänner från att lära sig mer om bildandet av mitoribosomer, vilket kan ge nya vapen mot cancer, till studier av enorma mängder data från rymden för att få mer kunskap om mörk energi och mörk materia.
Att en parasit hos katter kan ta sig in i människors hjärna är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur parasiten gör för att ta över våra celler.
Forskare från Sverige, Tjeckien och Burkina Faso har upptäckt varför den västafrikanska folkgruppen fulani är mer motståndskraftig mot malaria än andra. Det beror på aktiviteten hos mer än tusen gener i en viss typ av immunförsvarscell. Upptäckten kan leda till nya sätt att behandla malaria och i förlängningen andra parasitsjukdomar.
Det första nya botulinumtoxinet på nära ett halvt sekel har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet och Harvard Medical School. Toxinet Botulinum neurotoxin typ X (BoNT/X) ingår i familjen botulinumtoxin vilka används för att behandla ett flertal medicinska tillstånd. Artikeln har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Nästan var sjätte svensk uppskattas lida av social fobi, oro över att andra ska tycka att man är pinsam och dum. Genom ett egenutvecklat datorspel vill forskarna nu undersöka om man kan ändra den automatiserade ovanan att fokusera på just det negativa. Behandlingen kräver bara ett besök och innebär att deltagaren får spela ett spel där olika ansikten presenteras i en virtual reality värld.
Ett nytt sätt att märka generna hos virus gör att vi nu vet mer om hur influensavirus tar sig in i celler. Forskare kan se hur viruset utvecklas genom att följa specifika mutationer. Metoden är utvecklad i ett internationellt samarbete under ledning av forskare vid Stockholms universitet, och ger ledtrådar till hur framtida pandemier kan utvecklas och undvikas.
Tetanustoxin, så heter giftet som orsakar stelkramp. I Sverige är nästan alla vaccinerade mot sjukdomen, men i världen dör omkring 60 000 människor i stelkramp varje år. Nu har Pål Stenmarks forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, bestämt den första strukturen på giftet. Det gör att man för första gången kan se hur hela giftet är uppbyggt.
Förbränning sker ofta hastigt, som en eld. Hur kan våra celler kontrollera förbränningen av näring så effektivt? Frågan har länge förbryllat forskare. Med hjälp av bakterier från varma källor har forskare från Stockholms universitet nu svaret.
Malariamyggor suger hellre – och mer – blod från människor som är smittade med malaria. Nu har forskare vid Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och KTH upptäckt varför. Det kan leda till nya sätt att bekämpa malaria utan gifter. Forskningen presenteras i det senaste numret av tidskriften Science.
Nyfödda möss kan kompensera för omega-3-brist hos sina mödrar genom egen fettsyraproduktion. Det visar en ny studie från Institutionen för molekylära vetenskaper vid Stockholms universitet. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Lipid Research.
Med hjälp av en nytt mikroskop skrivs ut i en 3D-printer och sätts på en vanlig mobiltelefon kan läkare ställa diagnoser på till exempel cancertumörer och infektioner som tuberkulos. Uppfinningen kan bli ett vapen i kampen mot antibiotikaresistens.
Ett svensk-amerikanskt-italienskt forskarlag har publicerat en artikel i Science Translational Medicine där man redogör för en ny metod för att bota kroniska inflammationer.
Forskare vid Stockholms universitet har kartlagt hur natrium transporteras in och ut ur våra celler. Kunskapen kan i framtiden leda till nya behandlingar av högt blodtryck och vissa cancerformer. Resultaten presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Structure and Molecular Biology.
Många typer av cancer behöver proteinet MTH1 för att överleva. Forskare vid Stockholms universitet visar nu att MTH2 och andra proteiner inte kan ta över MTH1:s funktion. Det är mycket positivt och ökar möjligheterna att i framtiden kunna stoppa cancerceller genom att stoppa proteinet MTH1. Artikeln har nyligen publicerats i Nature Communications.
Den amerikanska hjärnforskaren Jill Bolte Taylor fick en massiv stroke och såg sina egna hjärnfunktioner stänga ner en efter en. Istället för att låta händelsen bli en personlig tragedi använde hon sig själv som studieobjekt, skrev en bok och gjorde ett TED talk som fått över 17 miljoner visningar. Ikväll är hon med i den akademiska talkshowen Crosstalks, som sänds från Aula Magna.
Ögonblicket då två atomer möts och skapar en bindning mellan sig har fångats. Forskare vid Stockholms universitet har lett ett internationellt samarbete där man med hjälp av röntgenlaser har gjort observationerna. Resultaten publiceras nu i Science Express.
En vegetarisk diet ger lägre nivåer av skador på arvsmassan jämfört med en diet som också innehåller kött och fisk. Det visar en studie av forskare vid Stockholms universitet som nu publicerats i tidskriften European Journal of Nutrition.
Resultat som med god sannolikhet kan användas för att hitta nya sätt att behandla typ 2-diabetes publiceras i dag i tidskriften Journal of Cell Biology. Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt en ny mekanism som stimulerar sockerupptag i brunt fett – en vävnad vars främsta funktion är att producera värme genom att förbränna socker och fett.
Forskare har upptäckt vilka delar av hjärnan som gör att vi känner igen dofter. Med hjälp av hjärnavbildningsteknik har ett ”gränssnitt” mellan dofthjärnan och språkhjärnan identifieras. Resultaten publiceras i Journal of Neuroscience och kan vara till hjälp i utvecklingen av dofttest för att upptäcka demenssjukdomar.
