Studie gjord vid Stockholms universitet visar att klimatet har varierat på ett likartat sätt över hela norra halvklotet de senaste 1200 åren. Resultaten slår fast att den geografiska utbredningen av uppvärmningen under 1900-talet ligger inom ramen för de naturliga variationerna, men att uppvärmningen från 1800-talet till 1900-talet gått snabbare än någon annan temperaturförändring.
Många områden i våra hav hotas idag av utfiskning. Ändå fortsätter yrkesfiskare sitt arbete trots drastiskt minskade fångster. En ny studie av forskare från University of East Anglia (UEA) och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, visar att hälften av de studerade fiskarna inte skulle ge upp sitt yrke trots en halvering av fångsten.
Östersjölaxen är en unik resurs av stor betydelse för fiske och ekologi som hotas av utrotning. Men meningarna går isär om hur laxen ska räddas. Utplanteringar av lax som föds upp i odling har av många forskare länge ansetts utgöra ett av hoten medan fiskare bedömt dem som nödvändiga. EU-kommissionen föreslår nu att utplanteringarna stoppas.
En nyligen publicerad miljökonsekvensbeskrivningsrapport gjord av studenter vid Stockholms universitet visar på att den planerade stadsdelen Väsby Sjöstad gör intrång på Sättra naturreservat och Järvakilen, en av Stockholms gröna kilar. Rapporten utreder konsekvenserna av de förslag som finns för de planerade byggnationerna och presenteras den 13 januari.
Främmande arter kan ha mycket starkt negativ påverkan på sin nya miljö. Men i en ny studie som publiceras i det senaste numret av Global Change Biology visar en grupp forskare från flera länder kring Östersjön att en främmande art även kan ha positiva effekter genom att motverka den syrebrist och bottendöd som övergödningen ofta orsakar.
Sjöfåglars fortplantning minskar drastiskt om fisktillgången sjunker under en tredjedel, enligt en ny forskningsstudie som publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Science.
Cirka nittio procent av vår tid spenderar vi inomhus. Ny forskning från Stockholms universitet visar att vi exponeras för miljögifter i högre grad i våra hem än vad man tidigare trott, via inomhusluft och damm. Små barn är särskilt utsatta eftersom de kryper på golvet och stoppar saker i munnen. I studien har bland annat hem, daghem och arbetsplatser i Stockholm samt hem i Uppsala undersökts.
När temperaturen i Arktis stiger kommer permafrost att tina och frisläppa växthusgaser som ytterligare ökar uppvärmningen av planeten. Men ingen kan exakt säga hur mycket växthusgaser som kommer frisläppas eller hur snabbt det kommer ske. I tidskriften Nature samlas 41 internationella experter på området, varav fyra är forskare vid Stockholms universitet, för att ge sin uppskattning.
Aska från vulkanutbrott ställer inte bara till med besvär i form av inställda flyg, den hjälper även forskare att studera klimatväxlingar som skett långt tillbaka i tiden. Genom att undersöka tefra-partiklar från vulkanaska som spritts över stora landområden kan forskare spåra och datera snabba klimatväxlingar för att på så sätt bättre förutspå framtida klimatförändringar.
Forskningsresultat från Institutionen för tillämpad miljövetenskap ITM vid Stockholms universitet visar på oroväckande höga halter av perfluorerade ämnen (PFAS) i grundvatten och dricksvatten i Tullinge. Botkyrka kommun valde att tillfälligt stänga ner Tullinge vattenverk och utreda problemet.
En ny avhandling från Stockholms universitet visar att dagens riskbedömning av gifter i båtbottenfärger är undermålig. Forskaren Erik Ytreberg vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet har även utarbetat en ny metod för att mäta giftigheten.
Ny forskning visar att landskapets minne i form av en fröbank i jorden gör det möjligt för växtarter som försvunnit att återvända till vegetationen. I en artikel publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology presenterar forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins vid Stockholms universitet resultatet från sina undersökningar av svenska naturbetesmarker.
I Arktis kan stora landskapsförändringar ske när torvmarker som är frusna året tinar. Dessa förändringar påverkar utbytet av växthusgaser från de kolrika torvmarkerna och kan förstärka den globala uppvärmningen. En studie gjord av forskare från Stockholms universitet visar att när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5 ºC och -3 ºC kollapsar torvmarken och nya sjöar bildas.
Äventyraren och fotografen Oskar Kihlborg ska ro från Sverige till Finland. Den tretton dagar och 175 sjömil långa roddturen gör han för att uppmärksamma att Sverige inte har ett modernt forskningsfartyg i Östersjön. Samtidigt passar han på att göra observationer åt forskare vid Stockholms universitet.
Ett nytt storskaligt forskningsprogram kommer att analysera Östersjöns mikroorganismer, från giftiga cyanobakterier (blågröna alger) och bakterier till olika typer av virus. Det sker genom att man för första gången identifierar alla mikroorganismers DNA med hjälp av kraftfulla sekvenserings- och bioinformatiska analysmetoder, så kallad metagenomanalys.
Det finns idag 145 000 registrerade kemikalier – som blir ännu fler när de omvandlas i naturen och i människor. Utmaningen är att hitta de kemikalier som är farliga. Den 5 juli arrangerar Stockholms universitet ett seminarium i Almedalen kring den internationella kemikaliseringen och hur den kan hanteras.
Fiskar som lever i närheten av oljeplattformar ute till havs är lika sjuka som fiskar som lever i närheten av föroreningskällor utmed kusten. Denna anmärkningsvärda upptäckt har gjorts av svenska och norska forskare som har undersökt hälsan hos kolja och torsk i Nordsjön och utanför Island.
Planeten jorden vs. mänskligheten: Mänskligheten står idag inför rätta i en fiktiv rättegång arrangerad vid Kungl. Vetenskapsakademien med en jury bestående av Nobelpristagare. Domen kommer att överlämnas till FNs högnivåpanel för global hållbar utveckling.
Utbredningen av arter i Östersjön styrs till stor del av miljöfaktorer som till exempel salthalt och ljustillgång. En ny avhandling visar att de olika miljöfaktorerna har olika betydelse för arters utbredning beroende på om man tittar på ett skärgårdsområde eller om man tittar på hela Östersjön.
Smältande glaciärer bidrar till att havsnivån stiger snabbare än någon gång under de senaste 350 åren. Resultaten som nyligen publicerats i Nature Geoscience bygger på en studie av de 270 största glaciärerna som löper ut från det norra och södra isfälten i Patagonien, Sydamerika.
