Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Det nya ligninbaserade balsamet kan enkelt sköljas bort från papper och hud med kallt vatten trots sin mörka färg. Foto: Mika Sipponen

    Hållbart hårbalsam ur restprodukt från skogen

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett nytt hårbalsam helt baserat på naturliga ämnen, främst lignin som är en restprodukt i skogsbruket. Det nya balsamet är ett hållbart och miljövänligt alternativ till konventionella hårvårdsprodukter.

  • Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

    Sverige och EU 30 år – experter vid Stockholms universitet

    För 30 år sedan, den 1 januari 1995, gick Sverige med i EU. Hur ser EU-samarbetet ut i dag, vilken betydelse har medlemskapet för Sverige och vilka utmaningar finns framöver? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som kan kommentera EU från olika perspektiv.

  • Gullvivor har två olika blomtyper. Den långstiftade (L-morf) har lång pistill och korta ståndare medan den kortstiftade (S-morf) har kort pistill och höga ståndare. Foto: Sara Cousins

    Medborgarforskning avslöjar oväntade förändringar i gullvivans blomtyper

    En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa.

  • Xiaodong Zou. Foto: Linus Hovmöller Zou

    Nyupptäckta zeoliter skapar fler möjligheter inom materialkemi

    Forskare från Stockholms universitet, East China Normal University och Sinopec Shanghai Research Institute of Petrochemical Technology har upptäckt två helt nya typer av zeoliter, en typ av porösa kristaller som erbjuder nya miljövänligare möjligheter för att bilda material som används i allt från rengöringsmedel till avancerade batterier. Resultaten publiceras i en studie i Nature Synthesis.

  • 5 år sedan Covid upptäcktes – experter vid Stockholms universitet

    5 år sedan Covid upptäcktes – experter vid Stockholms universitet

    För 5 år sedan fick WHO de första rapporterna om att ett nytt virus upptäckt, men hur förändrades vi av pandemin och hur påverkades våra beteenden? Nedan finns ett urval av experter vid Stockholms universitet som kan ge svar på de frågorna och flera andra aspekter.

  • Goldin+Senneby, Den gråtande tallen (2020-2024). Illustration av Johan Hjerpe.

    Accelerator presenterar konstnärsduon Goldin+Senneby våren 2025

    I vår presenterar Accelerator separatutställningen Flare-Up med den Stockholmsbaserade konstnärsduon Goldin+Senneby. Utställningen presenterar duons fortsatta fokus på frågor om autoimmunitet, tillgänglighet och klimat. Flare-Up inkluderar flera nya verk som delvis skapats i samarbete med den amerikanska författaren Katie Kitamura och Kungl. Vetenskapsakademien.

  • Foto: Mostphotos/Arne Trautmann

    Jul och nyår – experter vid Stockholms universitet

    Hur får man till ett hållbart julbord? Vad händer med julhandeln när plånboken är tom? Och vad gör djuren och naturen när det är vinter? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinterlov. Här är en lista med några av våra experter.

  • Klimatkonferensen COP29 kommer att äga rum på Baku Stadium i Azerbajdzjan. Foto: COP29

    Hitta experten: Klimatkonferensen COP29 och klimatforskning

    Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Från Stockholms universitet finns forskare på plats på FN:s klimatkonferens COP29 i Baku 11–22 november. Vi har även många forskare som hemifrån kan bidra med expertkunskaper om olika aspekter på klimatfrågor.

  • Margareta Andrén vid provtagningsborrhållet på Island. Foto: Gabrielle Stockmann

    Ett steg närmare en metod att förutspå jordbävningar

    Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment.

  • Forskare vid Tarfala forskningsstation på den närbelägna Storglaciären. Foto: Johanna Dahlkvist

    Rekordstor minskning av svenska glaciärer

    De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.

  • Foto: Valerie Trouet

    Extremer i europeiskt sommarväder kartlagda tillbaka till medeltiden

    Jetströmmar är vindband i den övre atmosfären och de påverkar våra väderförhållanden. Ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren – och studerat dess inverkan på jordbruket – något som också kan förbättra möjligheten att förutsäga framtida klimat. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.

  • Foto: Thomas Henrikson, MSB

    Krisberedskap – experter vid Stockholms universitet

    Vad säger forskningen om vår beredskap inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Hur fattar man till exempel beslut när utfallet kan innebära en katastrof? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.

  • Kebnekaises sydtopp. Foto: Florian Vacek

    Kraftig avsmältning på Kebnekaises sydtopp

    Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa. Den årliga höjdmätningen i slutet av sommaren visar att Sydtoppen – Sveriges före detta högsta punkt – nu är 3,3 meter lägre än förra året och även 6,9 meter lägre än Kebnekaises nordtopp.

  • Regn avdunstar från Amazonas molnskogar i Peru. Molnskogar eller dimskog är en typ av biotop i bergsregnskogar i tropiskt- eller subtropiskt klimat. Foto: Álvaro Bueno/Mostphotos

    Risken för global vattenbrist är större än man tidigare trott visar ny forskning

    Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.

  • Pilskaft hittad intill snöfläck 17 augusti 2024. Foto: Markus Fjellström/Stockholms universitet.

    Förhistoriska pilskaft smälter fram i svenska Sápmi

    De senaste årens accelererande avsmältning av snöfläckar och glaciärer i svenska Sápmi har gjort att arkeologer och glaciologer under sommaren har hittat ett sensationellt stort antal förhistoriska pilar i Norr- och Västerbotten.

  • Den nyupptäckta jästen kan ge lageröl nya smaker samtidigt som den förbättrar jäsningshastigheten. Foto: KAW/Magnus Bergström

    Ny forskning om jäst kan revolutionera smak på lageröl

    Lager är världens mest konsumerade ölsort trots att variationen i smaker och aromer är starkt begränsad. Anledningen är att jäststammarna som används för att brygga lager är genetiskt nästan identiska. Forskare vid Stockholms universitet och University of Santiago i Chile har nu på genetisk väg utvecklat jäststammar som kan bidra till nya smaker och aromer.

  • Respiration från torra ekosystem är mindre känslig för temperatur. Foto: Stefano Manzoni (Utah, USA)

    Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn

    Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.

Visa mer