En ny studie av ljusaktiverad katalys kan bidra till utvecklingen av kemisk lagring av solenergi. Studien, som nu publiceras i Nature, är ett resultat av ett brett internationellt forskarsamarbete kring ultrasnabb reaktionsdynamik. Forskare vid Fysikum har bidragit med kvantkemiska beräkningar som visar vad som händer i reaktionen.
Mer och mer metangas frigörs från svenska fjällsjöar. Dessutom finns ett samband mellan metanbubblorna och antalet soltimmar på sommaren. Dessa nya forskningsresultat från Stockholms universitet skapar bättre möjligheter att förutsäga framtida metanutsläpp.
Per Holmlund, professor i glaciologi med inriktning mot klimat vid Stockholms universitet, får 2015 års Kunskapspris av ÅForsk för framgångsrik kunskapsspridning.
Båtbottenfärger är ett problem genom att de sprider gifter. Docent Britta Eklund vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi deltar i ett projekt som ska testa olika mekaniska alternativ till de traditionella båtbottenfärgerna.
Havsbaserade åtgärder för att minska övergödningens effekter Den vetenskapliga tankesmedjan Baltic Eye vid Stockholms universitets Östersjöcentrum samlar tillsammans med Miljödepartementet och HaV forskare och beslutsfattare för att diskutera om åtgärder till havs kan komplettera åtgärderna på land för att Östersjön ska återhämta sig snabbare från övergödning.
En av världens främsta klimatforskare, Raymond Pierrehumbert föreläser den 11 februari om människans påverkan på klimatet och hur Sverige bör agera i klimatfrågor. En paneldebatt med bland annat Åsa Romson, Sveriges klimat- och miljöminister, och Raymond Pierrehumbert hålls efter föreläsningen.
Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.
Fyra av de nio planetära gränserna överskrids nu. Orsaken är vi människor. Överskridandet beror på att vi har allt större påverkan på klimat och miljö och knaprar för hårt på jordens resurser. Konsekvenserna kan bli stora.
Avhandling från Stockholm Resilience Centre använder havsfåglar som indikatorer på förändringar i havsmiljön.
Forskare dementerar uppgifter i artikeln ”Vedeldning är mycket värre än dubbdäcken” som publicerades i Aftonbladet den 6 november. På grund av inkommande reaktioner med anledning av hänvisning i artikeln till forskning vid Stockholms universitet vill forskarna tydliggöra att dessa uppgifter är felaktiga.
Genom aktuell forskning och pågående samhällsdebatt kommer Stockholms universitets första MOOC behandla globala trender och effekter gällande de miljöförändringar som orsakas av människan. Kursen ges av Stockholm Resilience Centre och startar i november.
100 år efter första världskrigets slut klargör forskningen hur skillnader mellan länders politiska system påverkar markanvändning och därmed även den biologiska mångfalden. En unik studie som publiceras i PLoSONE visar tydliga skillnader i mångfalden i gränsområdet som delades upp mellan Österrike, Slovenien och Ungern efter kriget.
Nyss hemkommen från första etappen av polarforskningsexpeditionen Swerus-C3 blir nu Örjan Gustafsson invald som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Den 18 september pratar Örjan live om sin forskning i den akademiska talkshowen Crosstalks.
Bara 70 centimeter skiljer nu Kebenekaises syd- och nordtopp. Sydtoppen mättes till 2 097,5 meter över havet vid den årliga mätning av Kebnekaises toppar som utförs i slutet av varje sommarsäsong av Stockholms universitets forskningsstation Tarfala.
Första etappen av den internationella polarforskningsexpeditionen SWERUS-C3 närmar sig sitt slut. I början av veckan beräknas expeditionen vara i Barrow, Alaska, för byte av forskare och besättning. Nu inleds andra etappen som har temat ”Från varmare hav och krympande havsis till utsläpp av växthusgaser”.
Forskarna på Arktisexpeditionen SWERUS-C3 ombord på isbrytaren Oden har i dagarna uppmätt stora mängder metan som frigörs från havsbottnen i Laptevhavet norr om Ryssland.
Forskningsexpeditionen Swerus-C3 har efter nio dagars isbrytande ombord på Oden nått provtagningsområdet i Nansenbassängen-Laptevhavet. Forskarnas fokus är mätningar av metanutsläppen på yttre Laptevhavet. Områden där metan bubblar upp från havsbotten detaljstuderas för att se hur systemet utvecklar sig just nu.
Sommaralgblomningen i Östersjön kommer i genomsnitt nära tre veckor tidigare i dag än för 35 år sedan visar en studie som publiceras i Biogeosciences. Tidsförskjutningen har ansetts vara en trolig framtida effekt av klimatförändringen, men tycks nu alltså redan vara här.
Det är nu klart att Stockholms universitet blir miljöcertifierat. Certifieringen innebär att universitetet löpande arbetar proaktivt med miljöfrågorna för att ständigt förbättra sitt miljöarbete.
Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.
