Svenska polarforskare på väg till Petermannglaciären
Den 27 juli ger sig svenska polarforskare iväg till Grönland för att möta upp isbrytaren Oden i Thule. Uppdraget denna gång är att undersöka Petermannglaciären på nordvästra Grönland.
Den 27 juli ger sig svenska polarforskare iväg till Grönland för att möta upp isbrytaren Oden i Thule. Uppdraget denna gång är att undersöka Petermannglaciären på nordvästra Grönland.
Stockholms universitet arrangerar ett antal program i Almedalen, på egen hand och tillsammans med andra. Dessutom medverkar många enskilda forskare i andra arrangörers program. Här följer en samlad lista i datumordning. Mer information om universitetets Almedalsmedverkan: www.su.se/almedalsveckan.
Genom att sätta fast pyttesmå sensorer i sälars päls kan forskare få hjälp att samla in information i några av världens mest svårtillgängliga miljöer. Data som har samlats in under det senaste decenniet är nu fritt tillgänglig för forskare runt om i världen genom en ny dataportal som lanserades den 1 juni i år.
En ny studi från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet listar viktiga framgångsfaktorer för lyckad naturvård. Faktorerna som stärker är förtroende, eldsjälar, brobyggande organisationer, flexibilitet och en helhetssyn som tar hänsyn till hela ekosystemet och dess olika så kallade resursnyttjare. Studien är publicerad av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.
För att beskriva hur mycket mänsklig aktivitet jorden kan klara av har konceptet ”planetära gränser” introducerats. Mänsklig konsumtion av sötvatten är den använda kontrollvariabeln för den planetära gränsen för sötvatten. Nu visar beräkningar av forskare vid Stockholms universitet att den globala mänskliga konsumtionen av sötvatten har överskridit den planetära gränsen. Publiceras nu i Science.
Välkommen till Stockholms universitets två samtalsprogram i Almedalen där universitetets forskare och externa gäster ger nya perspektiv på aktuella samhällsfrågor. Tisdag 30 juni har fokus medborgarskap, politiska maktstrukturer och det digitala livet. Samtalen onsdag 1 juli kretsar kring klimat, välfärd och folkhälsa. Kloka beslut kräver kunskap. Välkommen att lära dig mer.
Stockholms universitet arrangerar samtalsstafett där vetenskapens roll och ansvar i samhällsdebatten är utgångspunkten. Olika ämnen som om demografi, de policyprofessionella, IT-demokrati och sorg och sökande online. Om nya perspektiv på medborgarskap, politiska maktstrukturer och det digitala livet.
Ett nytt klimatarkiv visar att ett varmt klimat i norra Europa kan drabbas av en plötslig avkylning till följd av störningar i den Nordatlantiska havscirkulationen och Golfströmmen. Detta visas i en ny studie publicerad i Quaternary Science Reviews, som undersöker klimatutvecklingen i norra Europa för omkring 120 000 år sedan.
De två äventyrarna Oskar Kihlborg och Sören Kjellkvist ger sig ut på lång paddeltur på Östersjön. Planerad start 4 juni. Med sig har de små finmaskiga håvar där de för Stockholms universitets räkning ska samla in de mikroplaster som flyter runt i vårt hav. Syftet är att uppmärksamma problemen med mikroplaster, framför allt de helt onödiga som finns i skönhetsprodukter.
I dag publiceras ett omfattande specialnummer av den miljövetenskapliga tidskriften AMBIO som presenterar resultat från de två havsmiljöstrategiska program som ingick i regeringens satsning på strategiska forskningsområden från 2010. Över 80 forskare medverkar i 16 artiklar om ekosystembaserad förvaltning av Östersjön ur ett klimatperspektiv.
Många frågor återstår att lösa för att ett nytt globalt klimatavtal ska kunna antas i Paris i december. En central fråga är det nya avtalets utformning och rättsliga status. Den 28-29 maj anordnar Miljö- och energidepartementet, tillsammans med Stockholms miljörättscentrum vid Stockholms universitet, ett internationellt dialogmöte om centrala rättsliga frågor för det nya globala klimatavtalet.
För första gången har elefanters rörelsemönster studerats med GPS-märkning i ett tidigare outforskat område i västra Tanzania. En avhandling från Stockholms universitet visar att elefanterna rör sig i närheten av de vägar parkvakterna använder och undviker de områden där risken för tjuvskytte är stor.
En ny metod för att ta sig an tabubelagda dilemman kan gynna marginaliserade grupper, inte minst kvinnor, och bidra till bättre förvaltning av det kustnära fisket i östra Afrika och andra utvecklingsländer.
Förra sommarens stora algblomning gav tydligt avtryck i den årliga undersökningen av miljötillståndet längs Svealandskusten. Höga nivåer av både klorofyll och näringsämnen uppmättes på många håll. Öppna Östersjöns syrefattiga och näringsrika djupvatten ligger fortfarande kvar i skärgårdens djupaste fjärdar, och detta djupvatten orsakar också höga fosforhalter längs Sörmlandskusten.
En ny studie av ljusaktiverad katalys kan bidra till utvecklingen av kemisk lagring av solenergi. Studien, som nu publiceras i Nature, är ett resultat av ett brett internationellt forskarsamarbete kring ultrasnabb reaktionsdynamik. Forskare vid Fysikum har bidragit med kvantkemiska beräkningar som visar vad som händer i reaktionen.
Mer och mer metangas frigörs från svenska fjällsjöar. Dessutom finns ett samband mellan metanbubblorna och antalet soltimmar på sommaren. Dessa nya forskningsresultat från Stockholms universitet skapar bättre möjligheter att förutsäga framtida metanutsläpp.
Per Holmlund, professor i glaciologi med inriktning mot klimat vid Stockholms universitet, får 2015 års Kunskapspris av ÅForsk för framgångsrik kunskapsspridning.
Båtbottenfärger är ett problem genom att de sprider gifter. Docent Britta Eklund vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi deltar i ett projekt som ska testa olika mekaniska alternativ till de traditionella båtbottenfärgerna.
Havsbaserade åtgärder för att minska övergödningens effekter Den vetenskapliga tankesmedjan Baltic Eye vid Stockholms universitets Östersjöcentrum samlar tillsammans med Miljödepartementet och HaV forskare och beslutsfattare för att diskutera om åtgärder till havs kan komplettera åtgärderna på land för att Östersjön ska återhämta sig snabbare från övergödning.
En av världens främsta klimatforskare, Raymond Pierrehumbert föreläser den 11 februari om människans påverkan på klimatet och hur Sverige bör agera i klimatfrågor. En paneldebatt med bland annat Åsa Romson, Sveriges klimat- och miljöminister, och Raymond Pierrehumbert hålls efter föreläsningen.