Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Många gifter kvar i dina kläder

    Tusentals kemikalier används vid klädtillverkning. Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt om kemikalier också faktiskt finns i kläderna vi köper. Flera hälsofarliga ämnen identifierades och inte ens ekologisk bomull garanterade giftfri textil.

  • Nytt material binder koldioxid från fuktig luft

    Ett material med mycket små porer kanske kan vara en lösning på klimatfrågan. Forskare har skapat kristaller som binder koldioxid från luft mycket mer effektivt än tidigare kända material. Forskningen publicerades nyligen i en artikel i tidskriften Science.

  • Molnig vår minskar Arktis is

    Havsisen i Arktis spelar en avgörande roll för det globala klimatet. Isens utbredning minskar, men med stora variationer från år till år. En ny avhandling från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet visar att mycket moln under våren leder till minskning av Arktis is.

  • Smaltång – Östersjöns nyaste art

    Smaltången finns förmodligen bara i Östersjön. Den upptäcktes och beskrevs för endast tio år sedan men är oerhört viktig för Östersjöns ekosystem. En ny avhandling från Stockholms universitet presenterar ny kunskap om tången som även kan föröka sig klonalt, vilket är mycket ovanligt inom tångsläktet.

  • SU i Almedalen 2015 – hela listan

    Stockholms universitet arrangerar ett antal program i Almedalen, på egen hand och tillsammans med andra. Dessutom medverkar många enskilda forskare i andra arrangörers program. Här följer en samlad lista i datumordning. Mer information om universitetets Almedalsmedverkan: www.su.se/almedalsveckan.

  • Marina däggdjur hjälper till att observera haven

    Genom att sätta fast pyttesmå sensorer i sälars päls kan forskare få hjälp att samla in information i några av världens mest svårtillgängliga miljöer. Data som har samlats in under det senaste decenniet är nu fritt tillgänglig för forskare runt om i världen genom en ny dataportal som lanserades den 1 juni i år.

  • Framgångsfaktorer för naturvård gynnar både människor och miljö

    En ny studi från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet listar viktiga framgångsfaktorer för lyckad naturvård. Faktorerna som stärker är förtroende, eldsjälar, brobyggande organisationer, flexibilitet och en helhetssyn som tar hänsyn till hela ekosystemet och dess olika så kallade resursnyttjare. Studien är publicerad av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

  • Planetär gräns för konsumtion av sötvatten överskrids

    För att beskriva hur mycket mänsklig aktivitet jorden kan klara av har konceptet ”planetära gränser” introducerats. Mänsklig konsumtion av sötvatten är den använda kontrollvariabeln för den planetära gränsen för sötvatten. Nu visar beräkningar av forskare vid Stockholms universitet att den globala mänskliga konsumtionen av sötvatten har överskridit den planetära gränsen. Publiceras nu i Science.

  • Kloka beslut kräver kunskap – Stockholms universitet i Almedalen

    Välkommen till Stockholms universitets två samtalsprogram i Almedalen där universitetets forskare och externa gäster ger nya perspektiv på aktuella samhällsfrågor. Tisdag 30 juni har fokus medborgarskap, politiska maktstrukturer och det digitala livet. Samtalen onsdag 1 juli kretsar kring klimat, välfärd och folkhälsa. Kloka beslut kräver kunskap. Välkommen att lära dig mer.

  • SU i Almedalen – kloka beslut kräver kunskap

    Stockholms universitet arrangerar samtalsstafett där vetenskapens roll och ansvar i samhällsdebatten är utgångspunkten. Olika ämnen som om demografi, de policyprofessionella, IT-demokrati och sorg och sökande online. Om nya perspektiv på medborgarskap, politiska maktstrukturer och det digitala livet.

  • Störning i Golfströmmen kan leda till storskalig avkylning i Europa

    Ett nytt klimatarkiv visar att ett varmt klimat i norra Europa kan drabbas av en plötslig avkylning till följd av störningar i den Nordatlantiska havscirkulationen och Golfströmmen. Detta visas i en ny studie publicerad i Quaternary Science Reviews, som undersöker klimatutvecklingen i norra Europa för omkring 120 000 år sedan.

  • Äventyrare står upp för Östersjön

    De två äventyrarna Oskar Kihlborg och Sören Kjellkvist ger sig ut på lång paddeltur på Östersjön. Planerad start 4 juni. Med sig har de små finmaskiga håvar där de för Stockholms universitets räkning ska samla in de mikroplaster som flyter runt i vårt hav. Syftet är att uppmärksamma problemen med mikroplaster, framför allt de helt onödiga som finns i skönhetsprodukter.

  • Östersjöns miljö – hur långt har vi kommit?

    I dag publiceras ett omfattande specialnummer av den miljövetenskapliga tidskriften AMBIO som presenterar resultat från de två havsmiljöstrategiska program som ingick i regeringens satsning på strategiska forskningsområden från 2010. Över 80 forskare medverkar i 16 artiklar om ekosystembaserad förvaltning av Östersjön ur ett klimatperspektiv.

  • Internationell dialog inför klimatmötet i Paris förs i Stockholm 28-29 maj

    Många frågor återstår att lösa för att ett nytt globalt klimatavtal ska kunna antas i Paris i december. En central fråga är det nya avtalets utformning och rättsliga status. Den 28-29 maj anordnar Miljö- och energidepartementet, tillsammans med Stockholms miljörättscentrum vid Stockholms universitet, ett internationellt dialogmöte om centrala rättsliga frågor för det nya globala klimatavtalet.

  • Elefanters förflyttningsmönster kartlagt

    För första gången har elefanters rörelsemönster studerats med GPS-märkning i ett tidigare outforskat område i västra Tanzania. En avhandling från Stockholms universitet visar att elefanterna rör sig i närheten av de vägar parkvakterna använder och undviker de områden där risken för tjuvskytte är stor.

  • ​Ny rapport om kustens miljö

    Förra sommarens stora algblomning gav tydligt avtryck i den årliga undersökningen av miljötillståndet längs Svealandskusten. Höga nivåer av både klorofyll och näringsämnen uppmättes på många håll. Öppna Östersjöns syrefattiga och näringsrika djupvatten ligger fortfarande kvar i skärgårdens djupaste fjärdar, och detta djupvatten orsakar också höga fosforhalter längs Sörmlandskusten.

Visa mer