Enorma mängder kol har under årtusenden bevarats i nordlig permafrost. Nu hotar den globala uppvärmningen att utlösa ett förlopp där mycket stora mängder växthusgaser bildas då permafrosten tinar. Ny forskning visar att det inte är för sent att begränsa denna utveckling. Under omfattande och snabba åtaganden att begränsa mänskliga utsläpp kan utsläppen av växthusgaser minska till en tredjedel.
De centra och institut vid Stockholms universitet som kan olika aspekter av klimatet och klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre, Östersjöcentrum samt Stockholm Environment Institute.
Efter att ha disputerat i material- och miljökemi vid Stockholms universitet startade Petr Vasiliev företaget NeoZeo vars affärsidé är att rena biogas så att det kan användas som klimatvänligt fordonsbränsle. Nu har Petr Vasiliev utsetts till en av Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer och fick nyligen ta emot ÅForsks entreprenörsstipendium på 200 000 kronor.
Rester av mygglarver och fuktkänsliga molekyler från gyttja, har tillsammans med klimatmodeller gett klimatforskare den sista pusselbiten för att lösa ett mysterium från senaste istiden – den sista köldknäppen.
Vi exponeras dagligen för ett stort antal kemikalier via kläder, elektronik, leksaker, och köksredskap. EU:s reglering av kemikalier är inte tillräcklig för att skydda människors hälsa och miljön, visar en ny avhandling vid Stockholms universitet. Forskare har utvecklat en metod som ska underlätta kopplingen mellan forskning och lagstiftning.
Klimatförändringar de senaste 50 åren får Aurorafjärilen att börja flyga upp till åtta dagar tidigare på våren. Det har forskare vid Stockholms universitet kunnat se genom att använda så kallad medborgarvetenskaplig data.
Tusentals kemikalier används vid klädtillverkning. Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt om kemikalier också faktiskt finns i kläderna vi köper. Flera hälsofarliga ämnen identifierades och inte ens ekologisk bomull garanterade giftfri textil.
Ett material med mycket små porer kanske kan vara en lösning på klimatfrågan. Forskare har skapat kristaller som binder koldioxid från luft mycket mer effektivt än tidigare kända material. Forskningen publicerades nyligen i en artikel i tidskriften Science.
Havsisen i Arktis spelar en avgörande roll för det globala klimatet. Isens utbredning minskar, men med stora variationer från år till år. En ny avhandling från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet visar att mycket moln under våren leder till minskning av Arktis is.
Den svenska älgstammen är uppdelad i en nordlig och en sydlig population, visar en ny genetisk studie från Stockholms universitet. Studien visar också spår av tidigare hård jakt som lett till förluster av genetisk variation.
Den 5-7 oktober 2015 arrangerar Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet en internationell konferens. Deltagare med olika bakgrunder ska fokusera på nödvändiga förändringar i människors relation till naturen.
Smaltången finns förmodligen bara i Östersjön. Den upptäcktes och beskrevs för endast tio år sedan men är oerhört viktig för Östersjöns ekosystem. En ny avhandling från Stockholms universitet presenterar ny kunskap om tången som även kan föröka sig klonalt, vilket är mycket ovanligt inom tångsläktet.
Den 27 juli ger sig svenska polarforskare iväg till Grönland för att möta upp isbrytaren Oden i Thule. Uppdraget denna gång är att undersöka Petermannglaciären på nordvästra Grönland.
Stockholms universitet arrangerar ett antal program i Almedalen, på egen hand och tillsammans med andra. Dessutom medverkar många enskilda forskare i andra arrangörers program. Här följer en samlad lista i datumordning. Mer information om universitetets Almedalsmedverkan: www.su.se/almedalsveckan.
Genom att sätta fast pyttesmå sensorer i sälars päls kan forskare få hjälp att samla in information i några av världens mest svårtillgängliga miljöer. Data som har samlats in under det senaste decenniet är nu fritt tillgänglig för forskare runt om i världen genom en ny dataportal som lanserades den 1 juni i år.
En ny studi från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet listar viktiga framgångsfaktorer för lyckad naturvård. Faktorerna som stärker är förtroende, eldsjälar, brobyggande organisationer, flexibilitet och en helhetssyn som tar hänsyn till hela ekosystemet och dess olika så kallade resursnyttjare. Studien är publicerad av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.
För att beskriva hur mycket mänsklig aktivitet jorden kan klara av har konceptet ”planetära gränser” introducerats. Mänsklig konsumtion av sötvatten är den använda kontrollvariabeln för den planetära gränsen för sötvatten. Nu visar beräkningar av forskare vid Stockholms universitet att den globala mänskliga konsumtionen av sötvatten har överskridit den planetära gränsen. Publiceras nu i Science.
Välkommen till Stockholms universitets två samtalsprogram i Almedalen där universitetets forskare och externa gäster ger nya perspektiv på aktuella samhällsfrågor. Tisdag 30 juni har fokus medborgarskap, politiska maktstrukturer och det digitala livet. Samtalen onsdag 1 juli kretsar kring klimat, välfärd och folkhälsa. Kloka beslut kräver kunskap. Välkommen att lära dig mer.
Stockholms universitet arrangerar samtalsstafett där vetenskapens roll och ansvar i samhällsdebatten är utgångspunkten. Olika ämnen som om demografi, de policyprofessionella, IT-demokrati och sorg och sökande online. Om nya perspektiv på medborgarskap, politiska maktstrukturer och det digitala livet.
Ett nytt klimatarkiv visar att ett varmt klimat i norra Europa kan drabbas av en plötslig avkylning till följd av störningar i den Nordatlantiska havscirkulationen och Golfströmmen. Detta visas i en ny studie publicerad i Quaternary Science Reviews, som undersöker klimatutvecklingen i norra Europa för omkring 120 000 år sedan.