Stockholms universitet avinvesterar
Stockholms universitet tillåter inte längre att stiftelseförvaltningen vid universitetet investerar i fossila bränslen. Det beslutade universitetsstyrelsen i dag den 15 februari.
Stockholms universitet tillåter inte längre att stiftelseförvaltningen vid universitetet investerar i fossila bränslen. Det beslutade universitetsstyrelsen i dag den 15 februari.
Ny forskning visar att tappningen av gigantiska smältvattensjöar i södra Sydamerika under den senaste inlandisavsmältningen ändrade havscirkulationen. Studien kan ha betydelse för framtida klimatmodeller. En internationell grupp med forskare från Sverige och Storbritannien publicerade nyligen resultaten i tidskriften Nature Scientific Reports.
Stora delar av Europa har upplevt varmare somrar sedan 1990-talet, med kraftiga värmeböljor i Centraleuropa 2003, 2010 och 2015. Ny forskning pekar på att den genomsnittliga sommartemperaturen i Europa de senaste 30 åren sannolikt är den högsta på minst 2000 år. Ett par århundraden under vikingatiden och romartiden har dock varit lika varma som 1900-talet i sin helhet.
Sedan 70-talet har det funnits teorier om att Norra ishavet under istider täckts av ett kilometertjockt lager is. Nu har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Göteborg, USA och Ryssland, för första gången kunnat visa att hypotesen stämmer. Upptäckten ger bland annat en inblick i stabiliteten hos flytande glaciärisar av den typ som i dag främst finns runt Antarktis.
För att förstå hur klimatförändringarna kan komma att påverka oss i framtiden behöver vi titta tillbaks i tiden på tidigare klimatförändringarna och hur de påverkade mänskligheten då. En ny avhandling som har studerat droppstenar från grottor där människor levde ger nya ledtrådar.
De flesta av världens många sjöar ligger i klimatkänsliga områden på nordliga breddgrader. En ny studie från Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Linköping och USA, visar att dessa vatten släpper ifrån sig stora och betydande mängder metan, en effektivare växthusgas än koldioxid.
Genom att undersöka stenar på havens botten har en internationell forskargrupp visat att koncentrationerna av arsenik i haven har varierat kraftigt över tid. Studien visar också att mängden arsenik korrelerade med uppkomsten av atmosfäriskt syre, och de globala nedisningarna. Studien publicerades nyligen i Nature Group Journal, Scientific Reports.
Dammar och bevattningssystem ökar den globala mänskliga vattenkonsumtionen mycket mer än man tidigare trott, visar forskning från Stockholms universitet. Resultatet publicerades nyligen i tidskriften Science.
Mängden partiklar i atmosfären är avgörande för vår hälsa och jordens klimat. Forskare har ägnat mycket tid åt att kartlägga vad som orsakar utsläpp av partiklar, men kunskaperna om hur de försvinner ur atmosfären är mer bristfälliga. Ilona Riipinen, forskare vid Stockholms universitet och ny Wallenberg Academy Fellow, ska nu studera hur till exempel moln och nederbörd bidrar till en renare luft.
Enorma mängder kol har under årtusenden bevarats i nordlig permafrost. Nu hotar den globala uppvärmningen att utlösa ett förlopp där mycket stora mängder växthusgaser bildas då permafrosten tinar. Ny forskning visar att det inte är för sent att begränsa denna utveckling. Under omfattande och snabba åtaganden att begränsa mänskliga utsläpp kan utsläppen av växthusgaser minska till en tredjedel.
De centra och institut vid Stockholms universitet som kan olika aspekter av klimatet och klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre, Östersjöcentrum samt Stockholm Environment Institute.
Efter att ha disputerat i material- och miljökemi vid Stockholms universitet startade Petr Vasiliev företaget NeoZeo vars affärsidé är att rena biogas så att det kan användas som klimatvänligt fordonsbränsle. Nu har Petr Vasiliev utsetts till en av Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer och fick nyligen ta emot ÅForsks entreprenörsstipendium på 200 000 kronor.
Rester av mygglarver och fuktkänsliga molekyler från gyttja, har tillsammans med klimatmodeller gett klimatforskare den sista pusselbiten för att lösa ett mysterium från senaste istiden – den sista köldknäppen.
Vi exponeras dagligen för ett stort antal kemikalier via kläder, elektronik, leksaker, och köksredskap. EU:s reglering av kemikalier är inte tillräcklig för att skydda människors hälsa och miljön, visar en ny avhandling vid Stockholms universitet. Forskare har utvecklat en metod som ska underlätta kopplingen mellan forskning och lagstiftning.
Klimatförändringar de senaste 50 åren får Aurorafjärilen att börja flyga upp till åtta dagar tidigare på våren. Det har forskare vid Stockholms universitet kunnat se genom att använda så kallad medborgarvetenskaplig data.
Tusentals kemikalier används vid klädtillverkning. Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt om kemikalier också faktiskt finns i kläderna vi köper. Flera hälsofarliga ämnen identifierades och inte ens ekologisk bomull garanterade giftfri textil.
Ett material med mycket små porer kanske kan vara en lösning på klimatfrågan. Forskare har skapat kristaller som binder koldioxid från luft mycket mer effektivt än tidigare kända material. Forskningen publicerades nyligen i en artikel i tidskriften Science.
Havsisen i Arktis spelar en avgörande roll för det globala klimatet. Isens utbredning minskar, men med stora variationer från år till år. En ny avhandling från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet visar att mycket moln under våren leder till minskning av Arktis is.
Den svenska älgstammen är uppdelad i en nordlig och en sydlig population, visar en ny genetisk studie från Stockholms universitet. Studien visar också spår av tidigare hård jakt som lett till förluster av genetisk variation.
Den 5-7 oktober 2015 arrangerar Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet en internationell konferens. Deltagare med olika bakgrunder ska fokusera på nödvändiga förändringar i människors relation till naturen.