Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att flerdubbla livslängden för nickel-metallhydridbatterier. Det innebär att batterierna klarar många gånger fler laddcykler utan att förlora i kapacitet. Metoden gör också att batterierna enkelt kan återställas när de väl börjat slitas ut, till skillnad från andra laddningsbara batterier som måste smältas ner för att återvinnas.
Växter utsätts mer och mer för ett överskott av regn i samband med klimatförändringarna. En ny studie från Stockholms universitet visar att det finns gener som involveras i att göra dem motståndskraftiga mot syrebristen de utsätts för. Detta kan vara viktigt för att skydda växter från att vissna när de står länge i vatten.
Det är inte främst fiskätande sälar som gör att bestånden av östersjötorsk, sill och skarpsill minskar. Klimatförändringar, övergödning och fiske är de verkliga problemen, enligt en ny studie från Stockholms universitet.
Vill äppelodlare ha större äppelskörd bör de satsa på att öka mängden blommor runt äppelodlingarna. En ny studie gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet visar att fler pollinatörer, såsom bin och blomflugor, dras till odlingen då – och chansen till pollinering ökar. Studien visar även att det inte verkar finnas någon motsättning mellan hög produktion och hög biologisk mångfald.
Stabiliteten i några av världens största skogar och därmed det globala klimatet påverkas av ett begränsat antal internationella investerares ekonomiska aktiviteter. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Stockholms resilienscentrum vid Stockholms universitet.
En omfattande omställning till mer hälsosam kost och bättre produktionsmetoder behövs för att livsmedelssystemet skall hållas inom planetens gränser.
Den digitala revolutionen kan revolutionera klimatarbetet, men endast med rätt politik och framsynt klimatledarskap. En ny global rapport av bland andra Johan Rockström visar lösningar för att halvera världens utsläpp av växthusgaser sektor för sektor.
Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader. Det visar en ny studie av forskare vid bland annat Stockholms universitet.
I en ny studie som publiceras i Nature Ecology and Evolution den 13 augusti har forskare vid Stockholm Resilience Centre / Stockholms universitet studerat hur illegalt och ohållbart fiske till havs och skogsavverkning i Amazonas kan kopplas till skatteparadis.
Att hålla den globala uppvärmningen under 1,5-2 grader kan vara svårare än vad man tidigare har trott, visar en ny studie av forskare vid bland annat Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.
Söndagen den 5 augusti 2018 mättes Kebnekaises sydtopp och befanns vara 2096,5 meter över havet, 0,3 meter lägre än Nordtoppens 2096,8. Att Sydtoppen, som består av snötäckt glaciär, sjunker på grund av det varmare klimatet och skulle komma att understiga Nordtoppens höjd har forskare förutspått sedan länge. Nordtoppens högsta punkt består av berg och är stabil.
Den årliga mätningen av forskare från Stockholms universitet visar att Kebnekaises sydtopp inom en väldigt snar framtid inte längre kommer att vara Sveriges högsta punkt. Prognosen är att sydtoppen från den 1 augusti kommer att vara lägre än Nordtoppen.
Ungefär vart tredje år blir det en stor blomning av cyanobakterier i Östersjön, i regel följt av två år med mindre blomningar. Det är satellitdata som avslöjar att blomningen är periodisk, men varför det är så vet vi inte. Studien är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Scripps Institution of Oceanography i USA.
Här har vi samlat forskare inom några av väljarna viktigaste frågor inför valet: migration/integration, skola/utbildning och klimat. Vi har även en lista med forskare som kan kommentera valrörelsen, utspel och partipolitik, och som kan svara på frågor om demokrati, rösträtt och svensk politik.
Hur hänger livet i havet och isen ihop med hur moln bildas i Arktis? Och hur kan detta påverka klimatet? Det är temat för en forskningsexpedition till Arktis med den svenska isbrytaren Oden i sommar. Stockholms universitet leder forskningen ombord.
Stockholmarnas historiska avloppsutsläpp påverkar inte längre vattenkvaliteten i innerskärgården. Stora mängder övergödande ämnen, främst fosfor, ansamlades under 1900-talet på havsbottnarna nära staden. Därifrån har fosforn läckt tillbaka till vattnet, och bidragit till övergödning, algblomningar och syrebrist. Ny forskning från Stockholms universitet visar att dessa lager nu är borta.
Att öka mängden skog i utvecklingsländer med syfte att motverka klimatförändringarna har inte enbart positiva effekter, visar en ny studie som Stockholms universitet genomfört i södra Etiopien. Det kan också innebära ett hot mot biodiversiteten och alpina växters överlevnad.
En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare från Stockholms universitet. Och det går fort – på en timme är arseniknivån så låg att vattnet inte längre är skadligt för människor att dricka. Studien är publicerad i tidskriften Environmental Pollution.
Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever ett år längre idag än för 25 år sedan. Detta tack vare att halterna av luftföroreningar från vägtrafik, har minskat. Det visar en ny studie publicerad i diskussionsforumet i den vetenskapliga tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics av forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES).
Sjögräsängar med ålgräs i Bohuslän kan lagra uppemot femton gånger mer kol än ålgräsängar i andra hav i Europa. Det beror på att havsbottnarna som sjögräsängarna växer på består av finkornig sand, och att de är lagom porösa. Detta är ännu ett viktigt skäl att skydda sjögräsängar och deras ekosystem, som hotas av övergödning och överfiske.
