Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen har ofta tillskrivits mänsklig påverkan. Ny forskning vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, publicerad i Current Biology, visar att den ullhåriga noshörningens utdöende istället kan ha orsakats av klimatförändringar.
En ny metod för att återvinna gamla batterier kan ge bättre och billigare laddningsbara hydridbatterier (NiMH). Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner uti vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
Virtuella rundvandringar, cybermöten med forskare, digitala aktiviteter och livesända föreläsningar. Det är en del av innehållet när årets Klimatfestival blir digital.
För att bevara växt- och djurarter måste vi inte bara ta hänsyn till de direkta effekterna av klimatförändringar utan också andra viktiga miljöfaktorer. Det kan vara förändringar i jordbruk och skogsbruk liksom indirekta effekter av klimatförändringar som ökad brandrisk.
När klimatförhandlingarna i Madrid går mot sitt slut uppmanar en grupp ledande forskare, bland annat från Stockholms universitet, världens länder att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C.
Små skogar i jordbruksmark har fler fördelar för människor per ytenhet jämfört med stora skogar enligt en ny studie. De små skogarna, ibland mindre än en fotbollsplan, kan lätt gå obemärkt förbi i jordbrukslandskapet. Ändå kan dessa små skogsrester lagra mer kol i marken, passa bättre för jakt och innehåller färre fästingar än stora.
I slutet av november varje år infaller Black Friday, något som har vuxit till en stor shoppingdag. Samtidigt uppmärksammas En köpfri dag – Buy Nothing Day – världen över för att skapa medvetenhet om de negativa effekterna av konsumtion. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om shopping, konsumtionskultur och köpbeteende.
Myggnät avsedda för att stoppa malariamyggor används istället för fiske och kan förstöra tropiska kustekosystem. I en ny studie visar forskarna att merparten av de fiskar som fångas i myggnäten är mindre än ett finger i storlek.
Meteorologiska institutionen, Bolincentret för klimatforskning och Internationella meteorologiska institutet vid Stockholms universitet bjuder tillsammans med SMHI och Svenska Metereologiska sällskapet in till en presentation av IPCC:s nya rapport The Ocean and Cryosphere in a Changing Climate. Tid: Måndag 28 oktober 2019, 13.00 – 17.00
Under Hållbarhetsforum 29-30 oktober visar några av universitetets mest framstående forskare på kopplingarna mellan hållbarhet och politik, pengar, journalistik och makt. Journalister som vill delta, eller intervjua någon företrädare för Stockholms universitet eller paneldeltagare i samband med Hållbarhetsforum, är välkomna att kontakta Stefan Nyman, på stefan.nyman@su.se alternativt press@su.se.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest hos människor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Resultaten visar att harpest kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader.
Hållbarhetsforum 29-30 oktober är kanske Sveriges mest kvalificerade mötesplats för hållbarhetsfrågor. Några av universitetets mest framstående forskare visar på kopplingarna mellan hållbarhet och politik, pengar, journalistik och makt. Stockholms universitet välkomnar lite extra lärare på grund- och gymnasieskolan som önskar vidareutbilda sig i hållbarhetsfrågor.
I kväll lämnar den tyska isbrytaren Polarstern Tromsö med kurs på Arktis. Fartyget ska frysa fast i isen och under ett års tid driva förbi Nordpolen i den största Arktisexpeditionen någonsin. En av forskarna är Pauline Snoeijis Leijonmalm vid Stockholms universitet som ska kartlägga djurlivet vid isen.
Klimatstrejker, Global Week for Future och klimatmöten. Många pratar om klimatet. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan klimat och klimatförändringar, vi listar några av dem nedan. Våra presskontakter längst ner på sidan hjälper dig gärna att hitta fler.
Den årliga mätningen av Kebnekaises sydtopp genomfördes den 3 september av forskare från Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet. Höjden på Sydtoppen var 2095,6 meter, det vill säga 1,2 meter lägre än Nordtoppens 2096,8 meter.
I en guidad tur genom Stockholm kan alla ta del av historiska klimatavtryck, framtida stadsutmaningar och vetenskapsbaserade lösningar till klimatkrisen.
För 34 miljoner år sedan upphörde växthusklimatet som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium.
När dörrarna till konsthallen Accelerator öppnas för första gången möts publiken av lokaler helt tomma på objekt men ändå fulla av konst. Konstnären Tino Sehgals verk This progress uppstår i mötet mellan besökarna och de medverkande personer som befinner sig i utställningssalarna.
Baltic Sea Science Congress genomförs 20-23 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Denna 12:e upplaga av kongressen, som invigs av bl a miljöminister Isabella Lövin tisdagen 20 augusti 10.30, har ett utökat fokus på vetenskapskommunikation. För journalistackreditering, kontakta Östersjöcentrum vid Stockholms universitet på ostersjocentrum@su.se.
