Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • En andra chans för våtmarker

    Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Norra Europa, främst Sverige och Finland, är det område som har allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Där finns också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.

  • Förslag till förbud mot PFAS – här är experterna

    Sverige föreslår tillsammans med flera andra länder att hela gruppen av PFAS-ämnen förbjuds från användning och försäljning inom EU. Här är experter vid Stockholms universitet som kan kommentera.

  • Sportlov – vem kan svara på vad?

    Mellan veckorna sju och tio infaller sportlov i Sverige. Men hur uppkom sportlovet? Hur sportar barn i dag? Och hur många har egentligen råd att resa på lovet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor kopplade till olika aspekter av sportlovet.

  • Metanutsläpp motverkar koldioxidupptag i Östersjöns blåstångskogar

    Blåstångskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.

  • Genstudie ger ny bild av migrationen vid Medelhavet

    Migrationsmönstren i östra Medelhavsområdet förändrades över tiden, från en stor regional rörlighet till tätare kontakter med grannar utanför regionen men mindre rörlighet i regionen. Det visar DNA-analyser av iranska skelett i svenska museisamlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Jul och nyår – experter vid Stockholms universitet 2022

    Vad händer med julhandeln när det är kristider? Hur påverkade coronapandemin våra julbord? Och vad händer med djuren och naturen när det är vinter? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinterlov. Här är en lista med några av våra experter.

  • Stora delar av Europa värms upp dubbelt så fort som jorden i snitt

    Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres.

  • Färskvatten är avgörande för att lyckas med klimatåtgärder

    För att nå klimatmålen krävs bättre hantering av redan knappa vattenresurser, enligt en ny rapport som släpps under klimattoppmötet COP27 i Egypten. Politiska beslut utan rätt kunskapsunderlag kan äventyra både vattenförsörjningen och viktiga klimatåtgärder.

  • Hållbarhetslöften bakom nya matinnovationer saknar vetenskaplig grund

    En ny studie pekar på omfattande kunskapsluckor vad gäller hållbarhetslöftena som förknippas med ny innovativ teknik i livsmedelsbranschen, såsom vertikala odlingar, blockkedjetekniken, hemleveranser och växtbaserade substitut till animaliska livsmedel.

  • Hitta experten: Klimatforskning och klimatkonferensen COP27

    Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Stockholms universitet har flera forskare på plats på Förenta nationernas klimatkonferens COP27 i Sharm el-Sheikh i Egypten 6-18 november.

  • Fågelungar känner igen sin egen sångdialekt

    Hur går det till när fågelungar lär sig sjunga? Hur vet fågelungar vilken sång de borde lära sig? Enligt en ny studie i Current Biology kan fågelungar som bara är 12 dagar gamla känna igen även små skillnader i sång.

  • Marina naturreservat kan ha avgörande betydelse i klimatarbetet

    Att skydda områden till havs kan avsevärt begränsa utsläppen av växthusgaser och bidra till nödvändig klimatanpassning, enligt en ny stor analys som publiceras i tidskriften One Earth. Marina naturreservat kan förbättra upptaget av koldioxid, främja kustskyddet, den biologiska mångfalden, reproduktionsförmågan hos marina organismer och öka fiskares fångst och inkomster. marina reservat

  • Människors aktiviteter hotar större delen av renbeteslandet

    Renskötsel har betraktats som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet genom att de betande djuren fortsätter att hålla landskapet öppet. En ny studie visar dock att nästan all renbetesmark är utsatt för en ökande belastning och hotas av människors ökande aktivitet i norr.

  • Supergen som styr pollination kartlagd

    Att pollineringen fungerar är viktigt för hela ekosystemet. Nu har forskare löst det över hundraåriga mysteriet med en supergen som medför en effektiv korspollination hos blommor. Det visade sig att supergenen som orsakar längdvariation i hanliga och honliga reproduktionsorgan själv varierar i längd. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Flera avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas över 1,5°C

    Ett flertal avgörande tippningspunkter i jordens klimat riskerar att överskridas om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5°C. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholm Resilicen Centre vid Stockholms universitet, publicerad i Science. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till under 2°C inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.

  • Snabbväxande poppel kan frigöra mark för livsmedelsproduktion

    Svenska forskare har utvecklat en ny modell för produktion av textil och biobränsle från snabbväxande poppel. Genom att tillämpa hållbara katalysmetoder på poppel som odlas i nordiskt klimat kan efterfrågan på bomull minska. Därmed blir det möjligt att omvandla stora arealer av jordbruksmark från att producera bomull till att odla livsmedel.

  • Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar

    Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar, som startade 2021, ger allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten, hur havet påverkas av klimatförändringarna och om kustens biologiska mångfald. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!

  • Svårare än väntat för glaciärer att återhämta sig från klimatuppvärmningen

    Istungor är flytande förlängningar av glaciärer. Om Grönlands näst största flytande istunga bryts upp kan den sannolikt inte återhämta sig om inte jordens framtida klimat blir avsevärt kallare. Detta är resultaten av en ny studie, publicerad i Nature Communications. Inkluderar videomaterial anpassat till medieanvändning.

  • Ny forskning visar vägen mot en grön omställning av den kemiska industrin

    Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på en koppar-zink-katalysator när koldioxid reduceras till metanol, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. En bättre kunskap om katalysprocessen och möjligheten att hitta ännu effektivare material öppnar dörren för en grön omställning inom den kemiska industrin.

Visa mer