Ämnen: Miljö

  • Så mycket klarar världens korallrev

    Ny studie från forskare vid Stockholms universitet analyserar hur mycket mer fiske, övergödning och klimatförändringar världens korallrev kan klara av innan de förstörs.

  • Stora projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

    Omvandling av vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att någon behöver hantera farliga mellanled. Ett nytt instrument som ska förklara hur solens magnetfält hettar upp atmosfären. Röntgenlaser som kan hjälpa till att lösa energiproblem. Och bättre klimatmodeller genom nya sätt att göra mätningar. Det är fyra forskningsprojekt som får stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

  • Stora variationer i nederbörd och torka under det senaste årtusendet

    En ny artikel i Nature av forskare från bland annat Stockholms universitet visar på betydligt större förändringar i nederbörd och torka under tidigare århundraden än under 1900-talet. Dagens klimatmodeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med det senaste århundradets temperaturökning.

  • Historiskt värmerekord i Europa under 2000-talet

    Stora delar av Europa har upplevt varmare somrar sedan 1990-talet, med kraftiga värmeböljor i Centraleuropa 2003, 2010 och 2015. Ny forskning pekar på att den genomsnittliga sommartemperaturen i Europa de senaste 30 åren sannolikt är den högsta på minst 2000 år. Ett par århundraden under vikingatiden och romartiden har dock varit lika varma som 1900-talet i sin helhet.

  • Stora och ökande metanutsläpp från sjöar

    De flesta av världens många sjöar ligger i klimatkänsliga områden på nordliga breddgrader. En ny studie från Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Linköping och USA, visar att dessa vatten släpper ifrån sig stora och betydande mängder metan, en effektivare växthusgas än koldioxid.

  • Många gifter kvar i dina kläder

    Tusentals kemikalier används vid klädtillverkning. Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt om kemikalier också faktiskt finns i kläderna vi köper. Flera hälsofarliga ämnen identifierades och inte ens ekologisk bomull garanterade giftfri textil.

  • Nya kemiska strukturer tar effektivt bort koldioxid från gasblandningar

    Upptäckten av en ny familj av kemiska strukturer skulle kunna öka värdet av biogas och naturgas som innehåller koldioxid. Det visar en studie som idag publiceras i Nature. Materialen med de nya kemiska strukturerna, som kallas zeoliter, har små hålrum som kan fånga in koldioxid mer effektivt från bränslegaser än tidigare kända strukturer.

  • Hög biologisk mångfald ger friska sjögräsängar

    Förlust av algätande smådjur har överraskande stora effekter på hälsan hos värdefulla sjögräsängar. Detta visar nya resultat från ett samordnat experiment som skett över norra halvklotet, som forskarna Johan Eklöf och Serena Donadi, vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, deltagit i.

  • Fläck- och vattenavvisande kläder är skadliga

    Det råder vetenskaplig konsensus om att de perfluorerade kemikalier som används i fläck- och vattenavvisande kläder är skadliga för människor. Tvåhundra forskare från 38 länder, däribland flera forskare från Stockholms universitet har undertecknat skrivelsen ”Madrid Statement”. Skrivelsen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives.

  • Klimatdebatt med Åsa Romson

    En av världens främsta klimatforskare, Raymond Pierrehumbert föreläser den 11 februari om människans påverkan på klimatet och hur Sverige bör agera i klimatfrågor. En paneldebatt med bland annat Åsa Romson, Sveriges klimat- och miljöminister, och Raymond Pierrehumbert hålls efter föreläsningen.

  • Biologisk mångfald hotad av 1900-talets landskapsförändringar

    Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.

  • Byggindustrin kan energibespara med nytt superislolerande skum

    Ett superisolerande flamsäkert skum som kan ge stora energibesparingar vid uppvärmning av byggnader har tagits fram av ett internationellt forskarteam. Skummet framställs av förnybara utgångsmaterial utan tillsats av organiska flamskyddsmedel. Studien har letts av forskare vid Stockholms universitet och publiceras idag i Nature Nanotechnology.

  • Både nederbörd och temperatur påverkar kolets kretslopp

    Nederbörd är minst lika viktigt som temperaturen för att bestämma tidpunkt för koldioxidomsättning, visar en rapport som publiceras i Nature. Rapporten slår också fast att mer kol än man tidigare har trott lagras i markens ekosystem – särskilt i jord. Resultaten av studien kan bidra till att förbättra globala klimatmodeller.

  • Stavmixer kan avge persistenta kemikalier vid matlagning

    Åtta av tolv testade modeller av stavmixrar läcker ut klorparaffiner då de används enligt leverantörernas instruktioner. Det visar en rapport från Stockholms universitet där forskarna analyserat ett urval av stavmixrar som finns att köpa på den svenska marknaden. Klorparaffiner ingår i ämnesgruppen av persistenta organiska ämnen som människor och djur ska skyddas mot.

  • Vattenkemin viktigt för att förutspå jordbävningar

    Före två stora jordbävningar på Island ändrades kemin i grundvattnet. Regelbundna mätningar av vattenkemin i högriskområden kan hjälpa forskare att förutsäga framtida jordbävningar. Det visar resultat av en studie som idag publiceras i Nature Geoscience.

  • Små kräftdjur tar tempen på miljöläget i Östersjön

    Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.

  • Läkemedel påverkar Östersjöns växter och djur

    Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej