Så mycket klarar världens korallrev

Ny studie från forskare vid Stockholms universitet analyserar hur mycket mer fiske, övergödning och klimatförändringar världens korallrev kan klara av innan de förstörs.

Årets massblekning av koraller som förstörde stora delar av världens korallrev, på grund av väderfenomenet El Niño och klimatförändring, var den mest utbredda någonsin. Många frågar sig nu hur mycket mer uppvärmning, överfiske, föroreningar och annan mänsklig påverkan världens korallrev tål.

En grupp forskare från Stockholms universitet har tillsammans med kollegor från Storbritannien, USA och Australien för första gången någonsin försökt besvara frågan vetenskapligt.

– För att rädda reven kommer vi behöva se till att fiske, vattenkvalitet och klimatförändring håller sig inom acceptabla nivåer, eller ”planetära gränser”, säger studiens huvudförfattare, Albert Norström från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Att definiera dessa gränser är en utmaning eftersom korallrev i olika delar av världen reagerar olika på mänsklig påverkan. Det råder också brist på forskning om hur mycket olika korallrevslevande organismer kommer att kunna anpassa sig till förändringar.

– De gränsvärden vi kommit fram till bör ses som riktlinjer. De kommer att bli mer exakta i takt med mer forskning och ökad förståelse, tillägger Albert Norström.

Forskningen om planetära gränser utgår från försiktighetsprincipen i syfte att förstå hur man kan begränsa mänsklig påverkan för att undvika farliga tröskelnivåer, som om de passeras kan resultera i plötslig och permanent förstörelse av korallrev.

Forskargruppen bakom den nya studien hoppas att en bättre förståelse av korallrevens planetära gränser kan bidra till att få upp frågorna om korallrevens framtid på de internationella förhandlingsborden. Lokala skyddsåtgärder håller enligt forskarna inte jämna steg med allt snabbare sociala, tekniska och ekologiska förändringar som frestar på dessa säkra gränser.

– Konventionella metoder som marina reservat kan innebära socioekonomiska och ekologiska fördelar på lokal nivå, men de är i regel alltför småskaliga och lider ofta av svag efterlevnad och tillsyn, säger Magnus Nyström från Stockholm Resilience Centre.

För att skydda korallreven behövs bevarandestrategier som bygger på samarbete mellan olika aktörer, från lokal till global nivå. Åtgärdsprogram behöver vara anpassningsbara och inriktade på både sociala och ekologiska faktorer. En förändring i den riktningen är på gång, menar författarna till studien. Detta är helt avgörande för korallrevens framtid eftersom de hotas alltmer av storskaliga socio-ekonomiska drivkrafter, som allt hårdare exploatering av kustområden och ökad handel med korallrevsfiskar

Mer forskning måste ägnas åt att förstå det sociala och ekologiska samspelet från lokal till global nivå. Dessutom behöver forskare bli mycket mer aktiva då viktiga politiska beslut tas, skriver forskarna bakom den nya studien.

– Korallrevsforskare runt om i världen bör engagera sig mer i det internationella arbetet för att få till kraftig minskningar av utsläppen av växthusgaser och nå de globala hållbarhetsmålen, säger Jean-Baptiste Jouffray från Stockholm Resilience Centre.

Om forskningen:

Artikeln Guiding coral reef futures in the Anthropocene är publicerad i Frontiers in Ecology and the Environment.

Slutsatser från studien:

• Mänsklig påverkan i form av fiske, övergödning och global uppvärmning måste hållas på "säkra" avstånd från farliga nivåer för att säkra korallrevens framtid.
• Halten koldioxid i atmosfären bör hållas inom eller under 340-480 miljondelar (ppm). Idag är halten över 400 ppm och världens rev har just upplevt den mest utbredda korallblekningen någonsin.
• För säkra nivåer av fiske, bör fisket begränsas så att mer än 500-250 kg fisk finns kvar per hektar korallrev.
• Vattenkvalitén, som i hög grad är beroende av näringsstatus och mängden växtplankton, bör ligga under 0,45 till 0,55 mikrogram klorofyll per liter.
• För att lyckas hålla korallreven inom dessa gränser och hålla jämna steg med den snabbt tilltagande mänskliga påverkan behövs mer forskning om kopplingen mellan sociala och ekologiska faktorer, samt bättre globalt samarbete.

För ytterligare information:
Albert Norström, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Tfn: 073 460 70 68 E-post: albert.norstrom@su.se
Fredrik Moberg, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Tfn: 070 680 65 53 E-post: fredrik.moberg@su.se