Nivåer av mikroplast i vatten nära Stockholm är lika höga som de som rapporteras nära stadsområden i Kalifornien, USA, visar en ny studie i Marine Pollution Bulletin. Förpackningsmaterial och tampar är sannolika källor till mikroplast i dessa vatten men även syntetiska kläder och kosmetika, kan vara källor.
En kort och varm vinter gör att fjärilar flyger senare, det visar ny forskning från Stockholms universitet. Att flyga i rätt tid när det finns mat och solvärme kan spela stor roll för en fjärilsarts överlevnad. Klimatförändringarna kan få rytmen i samspelet mellan fjärilar och växter i otakt. Studien bygger på medborgarvetenskap från Sverige och Storbritannien.
En studie från Stockholms universitet har nu slagit fast det man tidigare misstänkte, nämligen att de höga halter av bromerande flamskyddsmedel som har uppmätts hos katter kommer från dammet i våra hem. Studien publiceras nu i tidskriften Environmental Science & Technology.
Under två dagar träffas de personer som verkligen kan påverka Östersjöns framtid för att dela idéer, lösningar och erfarenheter med varandra. Baltic Sea Future vänder sig till såväl politiker och tjänstemän från Östersjöregionens 1500 kommuner som till forskare och företagare. 6 mars kl 08.30 – 19-00, 7 mars 08.30 – 16.00 Svenska mässan, Älvsjö Anmälan till press@stockholmsmassan.se
Att Sahara en gång grönskat av gräs och träd har forskarna känt till länge. Nu har spår av löv från havssediment avslöjat hur mycket det regnat över Sahara. Den kunskapen kan hjälpa forskarna att förstå hur klimatet kan förändras i framtiden i Sahara och i Sahel-området.
Sprängämnet trotyl förgiftar mark och grundvatten i många områden i Sverige och övriga världen. Ämnet finns utspritt över så stora arealer att rening inte kan ske med mekaniska metoder. Nu har forskare vid Stockholms universitet och University of York upptäckt ett enzym i bananflugor som oskadliggör trotyl mycket mer effektivt än andra enzymer.
Ny studie från forskare vid Stockholms universitet analyserar hur mycket mer fiske, övergödning och klimatförändringar världens korallrev kan klara av innan de förstörs.
Omvandling av vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att någon behöver hantera farliga mellanled. Ett nytt instrument som ska förklara hur solens magnetfält hettar upp atmosfären. Röntgenlaser som kan hjälpa till att lösa energiproblem. Och bättre klimatmodeller genom nya sätt att göra mätningar. Det är fyra forskningsprojekt som får stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
En ny artikel i Nature av forskare från bland annat Stockholms universitet visar på betydligt större förändringar i nederbörd och torka under tidigare århundraden än under 1900-talet. Dagens klimatmodeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med det senaste århundradets temperaturökning.
Stora delar av Europa har upplevt varmare somrar sedan 1990-talet, med kraftiga värmeböljor i Centraleuropa 2003, 2010 och 2015. Ny forskning pekar på att den genomsnittliga sommartemperaturen i Europa de senaste 30 åren sannolikt är den högsta på minst 2000 år. Ett par århundraden under vikingatiden och romartiden har dock varit lika varma som 1900-talet i sin helhet.
De flesta av världens många sjöar ligger i klimatkänsliga områden på nordliga breddgrader. En ny studie från Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Linköping och USA, visar att dessa vatten släpper ifrån sig stora och betydande mängder metan, en effektivare växthusgas än koldioxid.
Tusentals kemikalier används vid klädtillverkning. Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt om kemikalier också faktiskt finns i kläderna vi köper. Flera hälsofarliga ämnen identifierades och inte ens ekologisk bomull garanterade giftfri textil.
Den 27 juli ger sig svenska polarforskare iväg till Grönland för att möta upp isbrytaren Oden i Thule. Uppdraget denna gång är att undersöka Petermannglaciären på nordvästra Grönland.
Upptäckten av en ny familj av kemiska strukturer skulle kunna öka värdet av biogas och naturgas som innehåller koldioxid. Det visar en studie som idag publiceras i Nature. Materialen med de nya kemiska strukturerna, som kallas zeoliter, har små hålrum som kan fånga in koldioxid mer effektivt från bränslegaser än tidigare kända strukturer.
Förlust av algätande smådjur har överraskande stora effekter på hälsan hos värdefulla sjögräsängar. Detta visar nya resultat från ett samordnat experiment som skett över norra halvklotet, som forskarna Johan Eklöf och Serena Donadi, vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, deltagit i.
Det råder vetenskaplig konsensus om att de perfluorerade kemikalier som används i fläck- och vattenavvisande kläder är skadliga för människor. Tvåhundra forskare från 38 länder, däribland flera forskare från Stockholms universitet har undertecknat skrivelsen ”Madrid Statement”. Skrivelsen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives.
En av världens främsta klimatforskare, Raymond Pierrehumbert föreläser den 11 februari om människans påverkan på klimatet och hur Sverige bör agera i klimatfrågor. En paneldebatt med bland annat Åsa Romson, Sveriges klimat- och miljöminister, och Raymond Pierrehumbert hålls efter föreläsningen.
Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.
Små barn utsätts för mer bromerade flamskyddsmedel (BFR) i hemmet än sina mammor, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.
Ett superisolerande flamsäkert skum som kan ge stora energibesparingar vid uppvärmning av byggnader har tagits fram av ett internationellt forskarteam. Skummet framställs av förnybara utgångsmaterial utan tillsats av organiska flamskyddsmedel. Studien har letts av forskare vid Stockholms universitet och publiceras idag i Nature Nanotechnology.
