Ämnen: Miljö

  • Våra jordar kan sakta ner den globala uppvärmningen

    Markens förmåga att binda koldioxid kan vara mycket större än man tidigare trott, säger ny forskning från bland annat Stockholms universitet och Stanford University. Forskarna menar att upptag i jordbruksmark, betesmark och skogsmark kan kompensera för ökade globala utsläpp från exempelvis tinande permafrost.

  • Östersjöns undervattensdjungler ger mer badvänligt vatten

    När du badar i Östersjön och trasslar in tårna i undervattensväxter kan du vara lugn, de gör gott. De bidrar till klarare, mer badvänligt, vatten. Den positiva effekten av undervattensväxterna på vattenkvaliteten är lika stark som den negativa effekten av övergödning, visar en ny studie.

  • Svenska forskare och globala fiskeföretag bildar koalition för hållbara hav

    Överfiske, utsläpp och klimatförändringar har gjort att världens hav är utsatta för stora påfrestningar. För att hantera de globala utmaningar som de marina ekosystemen står inför har forskare vid Stockholm Resilience Centre tagit initiativ till en global koalition med flera av världens största fisk- och skaldjursföretag. Samarbetet beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Arktis permafrost tinar snabbare än vad som tidigare är känt

    Permafrosten i havsbotten i Östsibiriska arktiska oceanen tinar nu med i snitt 14 cm per år. Det är mycket mer än vad man tidigare har känt till och processen hotar att förstärka den globala uppvärmningen, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Allvarligare tropiska cykloner globalt då Sahara grönskar

    Varmare klimat kan i framtiden leda till att södra Sahara grönskar, med ändrad vegetation och minskad stoftspridning. Forskare vid Meteorologiska Institutionen vid Stockholms universitet har funnit att tropiska cykloner historiskt har blivit fler och allvarligare som en följd av detta.

  • Stora naturliga cykler i Nordatlantens klimat

    En ny studie av hur klimatet i Nordatlanten varierat från 800-talet fram till idag visar på stora naturliga variationer i form av något som nästan liknar cykler på 64 till 88 år. De påverkar i sin tur klimatet på många håll på jorden, och kan också i framtiden tillfälligt ”maskera” den globala uppvärmningen i delar av världen. Resultaten publiceras idag i tidskriften Nature Geoscience.

  • Mer mikroplast i vatten omkring Stockholm än förväntat

    Nivåer av mikroplast i vatten nära Stockholm är lika höga som de som rapporteras nära stadsområden i Kalifornien, USA, visar en ny studie i Marine Pollution Bulletin. Förpackningsmaterial och tampar är sannolika källor till mikroplast i dessa vatten men även syntetiska kläder och kosmetika, kan vara källor.

  • Fjäril vingad syns senare när vintern är kort

    En kort och varm vinter gör att fjärilar flyger senare, det visar ny forskning från Stockholms universitet. Att flyga i rätt tid när det finns mat och solvärme kan spela stor roll för en fjärilsarts överlevnad. Klimatförändringarna kan få rytmen i samspelet mellan fjärilar och växter i otakt. Studien bygger på medborgarvetenskap från Sverige och Storbritannien.

  • Höga halter av kemikalier hos katter beror på inomhusmiljön

    En studie från Stockholms universitet har nu slagit fast det man tidigare misstänkte, nämligen att de höga halter av bromerande flamskyddsmedel som har uppmätts hos katter kommer från dammet i våra hem. Studien publiceras nu i tidskriften Environmental Science & Technology.

  • Pressinbjudan: Välkommen till Baltic Sea Future 6-7 mars 2017

    Under två dagar träffas de personer som verkligen kan påverka Östersjöns framtid för att dela idéer, lösningar och erfarenheter med varandra. Baltic Sea Future vänder sig till såväl politiker och tjänstemän från Östersjöregionens 1500 kommuner som till forskare och företagare. 6 mars kl 08.30 – 19-00, 7 mars 08.30 – 16.00 Svenska mässan, Älvsjö Anmälan till press@stockholmsmassan.se

  • 25 000 år av regn över Sahara avslöjade

    Att Sahara en gång grönskat av gräs och träd har forskarna känt till länge. Nu har spår av löv från havssediment avslöjat hur mycket det regnat över Sahara. Den kunskapen kan hjälpa forskarna att förstå hur klimatet kan förändras i framtiden i Sahara och i Sahel-området.

  • Växt med gen från fluga rengör mark från sprängmedel

    Sprängämnet trotyl förgiftar mark och grundvatten i många områden i Sverige och övriga världen. Ämnet finns utspritt över så stora arealer att rening inte kan ske med mekaniska metoder. Nu har forskare vid Stockholms universitet och University of York upptäckt ett enzym i bananflugor som oskadliggör trotyl mycket mer effektivt än andra enzymer.

  • Så mycket klarar världens korallrev

    Ny studie från forskare vid Stockholms universitet analyserar hur mycket mer fiske, övergödning och klimatförändringar världens korallrev kan klara av innan de förstörs.

  • Stora projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

    Omvandling av vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att någon behöver hantera farliga mellanled. Ett nytt instrument som ska förklara hur solens magnetfält hettar upp atmosfären. Röntgenlaser som kan hjälpa till att lösa energiproblem. Och bättre klimatmodeller genom nya sätt att göra mätningar. Det är fyra forskningsprojekt som får stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

  • Stora variationer i nederbörd och torka under det senaste årtusendet

    En ny artikel i Nature av forskare från bland annat Stockholms universitet visar på betydligt större förändringar i nederbörd och torka under tidigare århundraden än under 1900-talet. Dagens klimatmodeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med det senaste århundradets temperaturökning.

  • Historiskt värmerekord i Europa under 2000-talet

    Stora delar av Europa har upplevt varmare somrar sedan 1990-talet, med kraftiga värmeböljor i Centraleuropa 2003, 2010 och 2015. Ny forskning pekar på att den genomsnittliga sommartemperaturen i Europa de senaste 30 åren sannolikt är den högsta på minst 2000 år. Ett par århundraden under vikingatiden och romartiden har dock varit lika varma som 1900-talet i sin helhet.

  • Stora och ökande metanutsläpp från sjöar

    De flesta av världens många sjöar ligger i klimatkänsliga områden på nordliga breddgrader. En ny studie från Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Linköping och USA, visar att dessa vatten släpper ifrån sig stora och betydande mängder metan, en effektivare växthusgas än koldioxid.

  • Många gifter kvar i dina kläder

    Tusentals kemikalier används vid klädtillverkning. Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt om kemikalier också faktiskt finns i kläderna vi köper. Flera hälsofarliga ämnen identifierades och inte ens ekologisk bomull garanterade giftfri textil.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej