Foto: Jerker Lokrantz/Azote
I
ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att
förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är
viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet
presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid
Stockholms universitet bjudits in för pr
Den 3 september hålls ett miljörättsligt seminarium vid Stockholms universitet om ansvarsfrågan som uppstår när gifter från båtbottenfärger vid uppläggningsplatser sprids i naturen. Utöver miljö- och hälsomässiga konsekvenser kan det resultera i stora kostnader till följd av bland annat saneringsansvar och minskade fastighetsvärden. Vem bär egentligen ansvaret?
Östersjön mår dåligt. Mer kunskap måste nå politiker och myndigheter men också allmänheten. Vad kan forskningskommunikation bidra med? Stockholms universitets Östersjöcentrum arrangerar ett seminarium i Almedalen med både fakta och visioner – Hav tröst!
Människan har påverkat nästan all miljö på jorden och Östersjön har drabbats särskilt hårt av giftutsläpp och övergödning de senaste decennierna. Djur som lever i starkt nedsmutsade miljöer kan antingen dö ut lokalt eller anpassa sig och överleva. En ny avhandling visar att storspigg under kort tid utvecklats genetiskt som svar på människans miljöpåverkan.
En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.
Invånarna i länderna runt Östersjön är villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie från det internationella forskarnätverket BalticSTERN.
Cirka nittio procent av vår tid spenderar vi inomhus. Ny forskning från Stockholms universitet visar att vi exponeras för miljögifter i högre grad i våra hem än vad man tidigare trott, via inomhusluft och damm. Små barn är särskilt utsatta eftersom de kryper på golvet och stoppar saker i munnen. I studien har bland annat hem, daghem och arbetsplatser i Stockholm samt hem i Uppsala undersökts.
En ny avhandling från Stockholms universitet visar att dagens riskbedömning av gifter i båtbottenfärger är undermålig. Forskaren Erik Ytreberg vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet har även utarbetat en ny metod för att mäta giftigheten.
Det finns idag 145 000 registrerade kemikalier – som blir ännu fler när de omvandlas i naturen och i människor. Utmaningen är att hitta de kemikalier som är farliga. Den 5 juli arrangerar Stockholms universitet ett seminarium i Almedalen kring den internationella kemikaliseringen och hur den kan hanteras.
Fiskar som lever i närheten av oljeplattformar ute till havs är lika sjuka som fiskar som lever i närheten av föroreningskällor utmed kusten. Denna anmärkningsvärda upptäckt har gjorts av svenska och norska forskare som har undersökt hälsan hos kolja och torsk i Nordsjön och utanför Island.
Permafrostjordar innehåller mer organiskt material än vad man tidigare trott. Tinande permafrost leda till fördubbling av ofruset kol vid slutet av detta århundrade. Detta kan i sin tur ge ökad produktion av växthusgaser, vilket påskyndar den globala uppvärmningen. Resultaten presenteras i en ny avhandling framlagd vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Planerna på en skidtunnel i Lida friluftsområde får både ris och ros i en ny studie som studenter vid Stockholms universitet har gjort. Studien pekar dock på att de positiva konsekvenserna på miljön överskuggar de negativa effekter som tunneln kan ge.
Genomförandet av Ullna Event Resorts planer på inomhusskidbacke och längdskidtunnel vid Ullnatippen kan få stora konsekvenser på miljön kring Ullnasjön. Detta visar en ny studie som studenter vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet gjort.
Den katastrofala föroreningsolyckan i Ungern är varken ovanlig eller oväntad. En liknande händelse är också möjlig i Sverige. Dessutom sker i hela världen en kanske inte lika dramatisk men ändå kontinuerlig förorening av mark och vatten. Men enligt en ny rapport av forskare vid Stockholms universitet kan de farligaste utsläppen identifieras och förhindras.
Internet kan användas som ett varningssystem för hotande ekologiska kriser. Det menar en grupp forskare från Stockholm Resilience Centre, vid Stockholms universitet, och University of East Anglia i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Ecology and the Environment.
När det gäller biologisk mångfald har fokus tidigare i huvudsak legat på bevarandet av arter. Genetisk variation är en nivå av biologisk mångfald som vi i stort sett saknar kunskap om, särskilt när det gäller organismer i marina miljöer.
Sedan slutet av 1970-talet har den internationella handeln med miljöfarligt gods blivit allt mer reglerad genom internationella avtal.
I en studie som publiceras i den amerikanska tidsskriften PNAS har ett internationellt forskarteam, under ledning av Love Dalén, Stockholms universitet och Anders Götherström, Uppsala universitet, analyserat DNA från fjällrävsfossil.