Östersjöborna är villiga att betala för ett friskare hav

Invånarna i länderna runt Östersjön är villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie från det internationella forskarnätverket BalticSTERN.

För första gången har människor i alla nio länder runt Östersjön samtidigt tillfrågats vad de skulle vara villiga att betala för minskad övergödning i havet. Studien visar att en majoritet är villiga att betala för en förbättring.

• Svenskarna är villiga att betala i genomsnitt 1 000 kronor per person och år för ett friskare marint ekosystem med förbättrat siktdjup, mindre algblomningar och mindre utbredning av syrefria bottnar. Den genomsnittliga betalningsviljan varierar mycket mellan länderna, från ca 4 till 110 Euro per person årligen. Intervallet blir dock mindre om hänsyn tas till inkomstskillnader mellan länderna.

• Uppräknat till hela den vuxna svenska befolkningen är värdet av en friskare Östersjö ca 7,5 miljarder kronor per år.

• Varannan person i Östersjöregionen har upplevt effekterna av övergödning, främst i form av grumligare vatten och algblomningar. Många är även oroade över miljösituationen i havet. Genomgående i alla länder är att folk värderar att hela Östersjön mår bättre, inte bara den del av havet som ligger närmast det egna landet.

• Östersjön är ett välbesökt hav som ger oss många ekosystemtjänster, till exempel rekreationsmöjligheter. I Sverige har 98 procent av befolkningen någon gång varit vid havet på sin fritid för att t.ex. promenera på stranden, bada och göra båtturer. De flesta svenskar ser problemen i havet som ett av de största miljöproblemen i Sverige.

Totalt har 10 500 människor i de nio länderna deltagit i studien, antingen genom en webbenkät eller genom personliga intervjuer.

Undersökningen beskriver miljösituationen i Östersjön år 2050 om inga nya åtgärder för att minska övergödningen genomförs jämfört med hur tillståndet skulle vara om utsläppen av näringsämnen minskar i enlighet med Aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan). Det är den skillnaden som de svarande i studien tagit ställning till.

Aktionsplanen är en överenskommelse mellan alla nio Östersjöländer, där varje land har åtagit sig att minska sina utsläpp av näringsämnen med en angiven mängd i syfte att uppnå en god miljö i havet.

- Våra resultat visar att befolkningen i Östersjöländerna sätter ett högt värde på att uppnå de politiska målen för minskade utsläpp av näringsämnen i Aktionsplanen för Östersjön. Det är ett tydligt budskap till beslutsfattare om att det finns ett starkt stöd bland allmänheten för ytterligare och skyndsamma åtgärder för att förbättra havsmiljön. Att göra för lite kommer att bli kostsamt säger Linus Hasselström, analytiker vid Enveco Miljöekonomi AB och vetenskapligt ansvarig för studien i Sverige.

BalticSTERN är ett forskarnätverk med partners i alla länder runt Östersjön. Forskarna utvecklar och kombinerar ekologiska och ekonomiska modeller för att beräkna nyttor och identifiera kostnadseffektiva åtgärder. Resultaten från den nya studien kommer att ingå i en kostnadsnyttoanalys som publiceras under hösten 2012.

Kontaktpersoner:

Linus Hasselström, Enveco Miljöekonomi AB, tel: +46 70 498 78 20, email: linus@enveco.se

Heini Ahtiainen, MTT Agrifood Research Finland, tel: +358 40 8610 976, email: heini.ahtiainen@mtt.fi

Janne Artell, MTT Agrifood Research Finland tel: +358 40 1726 426, email: janne.artell@mtt.fi

Kerstin Blyh, BalticSTERN Sekretariatet, Stockholm Resilience Centre, tel: +46 10 698 1569, email: kerstin.blyh@stockholmresilience.su.se

Den vetenskapliga rapporten om studien “Benefits of meeting the Baltic Sea Nutrient reduction targets – Combining ecological modeling and Contingent Valuation in the nine littoral states” finns att ladda ner här: www.mtt.fi/dp/DP2012_1.pdf

Läs mer på: www.stockholmresilience.org/balticstern