Nyss hemkommen från första etappen av polarforskningsexpeditionen Swerus-C3 blir nu Örjan Gustafsson invald som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Den 18 september pratar Örjan live om sin forskning i den akademiska talkshowen Crosstalks.
Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.
Foto: Jerker Lokrantz/Azote
I
ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att
förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är
viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet
presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid
Stockholms universitet bjudits in för pr
Östersjön mår dåligt. Mer kunskap måste nå politiker och myndigheter men också allmänheten. Vad kan forskningskommunikation bidra med? Stockholms universitets Östersjöcentrum arrangerar ett seminarium i Almedalen med både fakta och visioner – Hav tröst!
Warren M. Washington har ägnat sig åt klimatforskning i över 50 år och varit rådgivare åt en flera sittande presidenter. På fredag föreläser han om framtidens klimatmodeller vid årets Bolinföreläsning för klimatforskning i Aula Magna, Stockholms universitet.
Stockholms universitets nyinrättade Östersjöcentrum ingår strategiskt partnerskap med BalticSea2020. Stiftelsen avsätter 100 miljoner kronor till projektet Baltic Eye som ska förmedla användbar kunskap om Östersjön till beslutsfattare i samhället. En kunskapsförsörjning som är nödvändig för att förändra Östersjöns miljötillstånd.
Stockholm Resilience Centre inleder under 2013 ett kunskapsinitiativ för att fördjupa insikterna och bidra till ett perspektivskifte, ”mindshift”, hos beslutsfattare och näringsliv om nödvändigheten och möjligheterna i en omställning till en global hållbar utveckling.
Invånarna i länderna runt Östersjön är villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie från det internationella forskarnätverket BalticSTERN.
Den globala fiskekrisen visar på det internationella samfundets bristande förmåga att hantera de stora globala miljöutmaningarna. Men det finns andra möjligheter. En ny studie visar hur ett unikt samarbete mellan miljöorganisationer, fiskeföretag och regeringar har lett till ett kraftigt minskat illegalt fiske runt Antarktis. Studien visar att globalt miljösamarbete är möjligt.
Det finns idag 145 000 registrerade kemikalier – som blir ännu fler när de omvandlas i naturen och i människor. Utmaningen är att hitta de kemikalier som är farliga. Den 5 juli arrangerar Stockholms universitet ett seminarium i Almedalen kring den internationella kemikaliseringen och hur den kan hanteras.
Planeten jorden vs. mänskligheten: Mänskligheten står idag inför rätta i en fiktiv rättegång arrangerad vid Kungl. Vetenskapsakademien med en jury bestående av Nobelpristagare. Domen kommer att överlämnas till FNs högnivåpanel för global hållbar utveckling.
Hur får man politik, näringsliv och intressegrupper att samverka för att bevara naturen? - Man byter roll från miljömupp till modern ledare och ser till att skapa värde för både människa och natur.