Sveriges högsta topp når bottenrekord sedan den första mätningen gjordes 1902. Detta visar den traditionsenliga mätningen av Kebnekaises sydtopp som utförs i slutet av varje sommarsäsong vid Stockholms universitets forskningsstation Tarfala. Sydtoppen mättes till 2 099 meter över havet. Bara 2,7 meter skiljer nu sydtoppen mot nordtoppen som är 2 096,3 meter.
Bergsregnskogarna i Etiopien minskar ständigt i area på grund av expansion av åkermark. I en ny studie visar forskare att avskogningen har gått mycket långsammare där kaffe odlas i skuggan av träd på 1500-2000 meter över havet än på högre höjder i landskapet där det är för kallt för kaffe att växa.
En gigantisk smutsbrun smog – luftföroreningar från ofullständig förbränning – påverkar klimatet över östra Asien mer än utsläpp av koldioxid, och förorsakar förtida död av en halv miljon människor årligen, bara i Kina. Trots detta har det varit svårt att bestämma vilka som är de viktigaste utsläppskällorna
Forskare vid Tarfala forskningsstation har följt hur väderförhållandena och smältprocesserna i snön under smältsäsongen 2012 påverkade flygbränsleföroreningens sammansättning och spridning i haveriområdet efter Hercules-olyckan. Resultaten visar att höga vattenflöden i bäckar och älvar orsakade av stora nederbördsmängder och glaciärsmältning ökar sannolikheten för förorening av vattendragen.
Fjärilar är som alla insekter temperaturkänsliga och ett förändrat klimat med högre temperatur kan påverka när på året de flyger. En ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Biometeorology visar att klimat med tidigare vårar och längre somrar också leder till en utökad fjärilssäsong.
En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.
Invånarna i länderna runt Östersjön är villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie från det internationella forskarnätverket BalticSTERN.
Effekterna av ett allt varmare Arktis kommer framför allt att märkas genom förändringar i vattnets kretslopp. I en ny studie vid Stockholms universitet ser forskare tecken på att vattnets kretslopp förändras, samtidigt som vattenövervakningen försämras i just de områden där klimatförändringarna väntas bli som störst.
Fintrådiga alger i Östersjön producerar på naturlig väg ämnen som påminner om bromerade flamskyddsmedel. Detta behandlas i en ny avhandling i miljökemi vid Stockholms universitet.
Fisk påverkas av vindkraftsbuller och kan höra det på flera kilometers håll. När vindkraftverk byggs medför det höga ljudnivåer som gör att fiskar på långa avstånd kan påverkas negativt. Då fiskar har olika hörselförmågor drabbas olika arter på olika sätt av ljudet. Det visar en ny doktorsavhandling i zoologi vid Stockholms universitet.
Nu inleds ett unikt, nytt europeiskt forskningssamarbete. Det grekiska företaget TEMES, Academy of Athens och Stockholms universitet ingår ett gemensamt strategiskt partnerskap där etableringen av forskningsobservatoriet Navarino Environmental Observatory (NEO) i Messina, Grekland, ingår.
Den 1 juli invigdes en världsunik sillgrisslehylla på Stora Karlsö utanför Gotland. Anläggningen, som kan bli hem för 800 sillgrisslepar, ska ge ny kunskap om sillgrisslans biologi och om det många komplexa sambanden i Östersjöns ekosystem.
En liten strömming i Bottenviken är samma art som, och genetiskt väldigt lik, de större sillarna på västkusten och i Nordatlanten. Men det finns tecken på att arten är genetiskt anpassad till Östersjöns unika brackvattenmiljö.
En svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) fångades i slutet av juli utanför Karlskrona. Fyndet är det första i sitt slag i Sverige. Arten, som härstammar från Svarta havet och antagligen spridits till Östersjön via ballastvatten, har sedan 1990 funnits i Gdanskbukten, i södra Östersjön.
Samarbete inom naturen fungerar ofta som ett utbyte av varor och tjänster mellan två olika parter. I en artikel i det nya numret av den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare vid Stockholms universitet studerat hur vissa fiskar på korallrev håller andra fiskar rena.
I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciernces of the United States (PNAS) beskrivs hur kolväten i form av etan och propan kan bildas biologiskt i kalla djuphavssediment.