Ämnen: Naturvetenskap

  • Kiselalger berättar om klimatförändringar

    För cirka 500 år sedan ändrades cirkulationen i atmosfären över Skandinavien. Detta ledde troligen till att mängden vinternederbörd ökade i norra Sverige under en period. Det visar en ny avhandling i naturgeografi vid Stockholms universitet.

  • Ny forskning förklarar varför odling av biobränslen ger mer växthusgas

    I en vetenskaplig artikel från 2008 kom Nobelpristagaren i kemi, Paul Crutzen, fram till att odling av biobränslen för att ersätta fossila bränslen kan öka, snarare än minska, den globala uppvärmningen. Slutsatsen, som byggde på en beräkning av hur mycket lustgas som frigörs från odlingsmarker och hamnar i atmosfären, skilde sig väsentligt från IPCCs uppskattning.

  • Kartläggning av rutenium-katalysatorer ger förbättrade kemiska processer

    För att kunna göra kemiska processer snabbare, effektivare och billigare har doktoranden Jenny Åberg vid Institutionen för organisk kemi, Stockholms universitet undersökt hur katalysatorer som används för att framställa kemiska föreningar genom så kallad väte-transfer fungerar.

  • Pressinbjudan: Internationell konferens om kemi och miljö

    Vilka nya metoder utvecklas för att upptäcka föroreningar i miljön samt för att analysera och bestämma dessa? Vilka tekniker kan utforska aerosoler och partiklar i atmosfären; utsläpp som vi vet har en fundamental betydelse för klimatet. Hur kan vi ta fram gröna och miljövänliga kemiska produkter?

  • Koagulation - ett sätt att tackla mikroorganismer?

    Koagulation är en väl känd process som är nödvändig för att förhindra förblödning vid kärlskada samt att initiera sårläkningen. Flera studier visar på en ytterligare funktion; att förhindra spridning av mikroorganismer via öppna sår. Nu beskriver en avhandling i molekylärbiologi vid Stockholms universitet hur mikrober kan fångas in av koagel med hjälp av en nyfunnen immunmekanism.

  • Tomrummets rikedom

    Naturen hatar tomrum. Atomer och molekyler i alla vätskor och fasta ämnen ligger tätt packade invid varandra. Ett mycket ovanligt undantag utgörs av zeoliter som är porösa material uppbyggda av silikater (samma material som i glas).

  • Naturvetenskapliga fakulteten söker 43 doktorander

    I en pågående annonsering, bland annat i Dagens Nyheter, utlyser Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet 43 platser, inom 16 olika ämnen, till utbildningen på forskarnivå.

  • Kiselalger berättar om hur ekosystem reagerar på klimatförändringar

    En nyutkommen avhandling av Linda Ampel från Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet har undersökt hur snabba klimatförändringar under den senaste istidsperioden påverkade ekosystem i ett område i kontinentala Europa.

  • Gammablixt detekterad av Fermi-teleskopet

    Gammastrålningsteleskopet Fermi ska undersöka de mest energirika områdena i rymden och förväntas bland annat upptäcka och studera tusentals nya källor för gammastrålning. I september 2008 har Fermi har detekterat en så kallad gammablixt, ett kort men oerhört kraftfullt utbrott av gammastrålning från platser i kosmos.

  • Bli polarforskare för en dag på ICEHOTEL i Jukkasjärvi

    Vetenskapliga expeditioner har stor betydelse för att driva forskningen framåt inom områden som klimat- och miljöforskning. Under 2008 anordnades flera polarforskningsexpeditioner med arkeologer, geologer, meteorologer, glaciologer och zoologer vid Stockholms universitet.

  • Pressinbjudan: Sveriges största teleskop invigs vid Stockholms universitet

    Torsdagen den 8 januari invigs det nya enmetersteleskopet - Albanovateleskopet - på Albanova universitetscentrum, Stockholms universitet. Klockan 18.00 är det pressvisning och från klockan 19.00 är allmänheten välkommen att titta på det nya teleskopet. Adressen är Roslagstullsbacken 21.

  • Främmande fisk i svenska vatten

    En svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) fångades i slutet av juli utanför Karlskrona. Fyndet är det första i sitt slag i Sverige. Arten, som härstammar från Svarta havet och antagligen spridits till Östersjön via ballastvatten, har sedan 1990 funnits i Gdanskbukten, i södra Östersjön.

  • Par av putsarfiskar samarbetar och ger bättre service på korallrevet

    Samarbete inom naturen fungerar ofta som ett utbyte av varor och tjänster mellan två olika parter. I en artikel i det nya numret av den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare vid Stockholms universitet studerat hur vissa fiskar på korallrev håller andra fiskar rena.

  • Första upptäckten från Fermi-teleskopet publicerad i Science

    Gammastrålningsteleskopet GLAST sköts den 11 juni 2008 upp från Cape Canaveral. Efter en inkörningsperiod på två månader, bytte teleskopet namn till Fermi (efter den berömde amerikansk-italienska fysikern Enrico Fermi). Fermi ska undersöka de mest energirika områdena i rymden och förväntas bland annat upptäcka och studera tusentals nya källor för gammastrålning.
    Nu, enbart fyra månader efter de

  • Ny avhandling om hur proteiner veckar sig på rätt sätt

    För att proteiner ska fungera krävs att veckningen av kedjor av aminosyror går till på rätt sätt. Veckas de på fel sätt kan de klibba ihop, något som förekommer i sjukdomar som ALS och galna ko-sjukan.

  • 14 miljoner år gammalt rovdjur beskrivet

    En art av ett utdött rovdjur från Östafrika har nu studerats, namngivits och placerats i ett evolutionärt sammanhang. Rovdjuret som till storleken påminner om en liten tamkatt levde för cirka 14 miljoner år sedan. Reihaneh Dehghani beskriver djuret i en ny avhandling i zoologi/paleontologi vid Stockholms universitet.

  • Nattlysande sommarmoln speglar förhållandena i vinterhemisfären

    Moln som bildas på gränsen till rymden i sommarhemisfären (det halvklot som har sommar) har avslöjat en länk mellan nord- och sydpolen. Kopplingen innebär att atmosfärens aktivitet i vinterhemisfären (det halvklot som samtidigt har vinter) påverkar förhållandena vid höga höjder på den motsatta sidan av jordklotet.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej