Forskare som kan kommentera Nobelpriset i kemi 2026
Forskare som kan kommentera Nobelpriset i kemi 2026.
Ämnen: Naturvetenskap
-
-
Stockholms universitet har bidragit till den Nobelprisbelönade IceCube-forskningen
Årets Nobelpris i fysik går till forskning som möjliggjorts genom neutrinobservatoriet IceCube vid Sydpolen. Stockholms universitet har varit drivande i IceCube sedan starten och även varit med och grundat dess föregångare AMANDA. Stockholms universitet har bidragit med såväl centrala delar av den tekniska infrastrukturen som forskning som utvecklat observatoriets vetenskapliga kapacitet.
-
Forskare som kan kommentera Nobelpriset i fysik 2026
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysik 2026.
-
Tidigare okänd utdöd stor däggdjursart upptäckt i Sibirien
DNA-analyser av gamla benfragment har avslöjat en tidigare okänd utdöd art som var släkt med dagens jakar, men började utvecklas separat från dem för hundratusentals år sedan. Resultaten är publicerade i tidskriften Current Biology.
-
Forskare som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2026
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2026.
-
Fest för lärande och ny kunskap
Den 25 september håller Stockholms universitet sin årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer och hedersdoktorer.
-
Förhistoriskt DNA avslöjar: istidens människor föredrog mammuthonor
Istidens jägare och samlare riktade främst in sig på honor av ullhårig mammut. Det har forskare från bland annat Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet upptäckt genom att analysera förhistoriskt DNA från över 500 mammutben. Resultaten, publicerade i tidskriften Current Biology, visar att stora fyndplatser av mammutben kopplade till mänsklig aktivitet domineras av honor.
-
Klimatet bakom bronsålderskulturernas fall utrett
De svåraste perioderna av torka i östra Medelhavsområdet under forntiden inträffade när flera naturliga klimatcykler sammanföll. Det visar en ny studie från Stockholms universitet i tidskriften Science Advances. Resultaten ger ny kunskap om klimatförhållandena vid tiden för de stora bronsålderskulturernas kollaps och kan bidra till en bättre förståelse för framtida risker för torka.
-
Vanor kan hjälpa djur att överleva
Vanor ses ofta som automatiska och oflexibla beteenden. Men en ny studie från bland annat Stockholms universitet tyder på att vanor kan ha utvecklats som ett sätt för djur att hantera flera uppgifter samtidigt. Genom att låta invanda beteenden sköta rutinuppgifter kan djur frigöra uppmärksamhet för rovdjur och andra hot i omgivningen.
-
Social kontakt ger unga fiskar större hjärnor
Unga guppyer som fick se och interagera med levande fiskar utvecklade större hjärnor än guppyer som bara fick se andra fiskar på skärm. Det visar en ny studie från Stockholms universitet, publicerad i Biology Letters. Resultaten tyder på att levande social interaktion i realtid kan vara viktig för hjärnans utveckling.
-
Biologisk mångfald – experter vid Stockholms universitet
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Hur kan lagstiftning och juridiska styrmedel användas för att skydda biologisk mångfald? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
-
När molnen skingras träder unga stjärnor fram
Forskare har med hjälp av rymdteleskopen Hubble och James Webb studerat tusentals unga stjärnhopar när de lämnar de gas- och stoftmoln där de föds. Studien, som publiceras i Nature Astronomy, visar att stora stjärnhopar gör sig av med sin omgivande gas snabbare än mindre hopar. Resultaten ger ny kunskap om hur stjärnor bildas och påverkar sin omgivning.
-
En ny kritisk punkt i vatten har upptäckts
Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenlaserstudier lyckats påvisa en kritisk punkt i vatten vid –63 grader Celsius och 1000 atmosfärer. Den kritiska punkten skapar fluktuationer i ett stort temperaturområde och är orsaken till att vatten har märkliga egenskaper även vid våra temperatur- och tryckförhållanden. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.
-
Genetisk kartläggning av Östersjösill viktig för hållbart fiske
Sill från olika delar av Östersjön skiljer sig genetiskt från varandra med delbestånd som är väl anpassade till lokala skillnader i salthalt och temperatur, men populationerna kan också blanda sig med varandra. Det visar en ny studie av forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och SLU. Resultaten har stor betydelse för en hållbar förvaltning av Östersjösillen.
-
Allt mer gran i Sverige trots att lämpliga områden krymper på grund av klimatförändringar
Klimatförändringar förskjuter granens lämpliga växtområden norrut. En ny studie från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet jämför klimatprognoser för perioden 2005–2095 med faktiska förändringar i granvolym mellan 2005 och 2020. Resultaten visar en tydlig skillnad mellan vad klimatet förväntas tillåta och hur granbestånden i Sverige faktiskt utvecklas i dag.
-
Arvsmassan kartlagd från ullhårig noshörning hittad i vargmage
Forskare från Centrum för paleogenetik har lyckats analysera arvsmassan från en ullhårig noshörning som levde för 14 400 år sedan. Arvsmassan kommer från vävnad hittad i magen på en förhistorisk varg. Studien, publicerad i Genome Biology and Evolution, visar att ullhåriga noshörningar var genetiskt friska fram till slutet av istiden och att arten troligen dog ut genom en snabb populationskollaps.
-
Världens äldsta RNA utvunnet från ullhårig mammut
Forskare från Stockholms universitet har isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från ullhåriga mammutar. RNA-sekvenserna är de äldsta som någonsin utvunnits och kommer från mammutvävnad bevarad i permafrost i nästan 40 000 år. Studien i tidskriften Cell visar att inte bara DNA och proteiner utan även RNA kan bevaras under mycket långa tidsperioder och ge nya insikter om sedan länge utdöda arter.
-
Forskare som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 till Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.
-
Bildning och kunskap i fokus vid universitetets årliga högtid
Den 26 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer och hedersdoktorer.
-
Små samarbeten mellan alger och bakterier i havet kastar nytt ljus över evolutionen
Det mikroskopiska samspel som sker mellan alger och bakterier i havet avslöjar hur bakterier successivt förlorar gener och utvecklar ett ökande beroende av sin värdalg. Variationen i hur nära bakterie och alg samspelar ger också möjligheter att studera evolution medan den pågår.
Visa mer
Loading...