Ämnen: Naturvetenskap

  • Havsbaserad vindkraft påverkar fiskars beteende

    Fisk påverkas av vindkraftsbuller och kan höra det på flera kilometers håll. När vindkraftverk byggs medför det höga ljudnivåer som gör att fiskar på långa avstånd kan påverkas negativt. Då fiskar har olika hörselförmågor drabbas olika arter på olika sätt av ljudet. Det visar en ny doktorsavhandling i zoologi vid Stockholms universitet.

  • Begåvad som barn, lyckad som vuxen?

    Blir begåvade barn i högre utsträckning friskare, lyckligare eller mer lyckade i karriären som medelålders vuxna? Både ja och nej. Svaret till alla begåvade barn och deras föräldrar är att det inte verkar finnas ett klart samband.

  • Stor risk för ökade utsläpp av växthusgaser från tinande arktiska permafrostjordar

    Permafrostjordar innehåller mer organiskt material än vad man tidigare trott. Tinande permafrost leda till fördubbling av ofruset kol vid slutet av detta århundrade. Detta kan i sin tur ge ökad produktion av växthusgaser, vilket påskyndar den globala uppvärmningen. Resultaten presenteras i en ny avhandling framlagd vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.

  • Natur i staden: hur, för vem och till vad? Ny avhandling om relationen mellan natur och stad

    Vi behöver natur. För försörjning, för att minska miljöproblemen men också för lek och avkoppling. Men vi tänker sällan på att det är viktigt att naturen finns nära tillhands i vår vardag, även om vi bor i en stad. Med ökad inflyttning till städerna får stadsnaturen större betydelse. Ny avhandling utvärderar naturvården i de svenska städerna och vilka utmaningar vi står inför.

  • Dålig service ett recept för framgång för Stureplanskrogar

    Otrevliga vakter, upptagna bartenders och drinkar i plastglas. Varje helg utsätts besökarna på Stureplans trendigaste krogar för dålig service. Om de överhuvudtaget släpps in. Hur kommer det sig att deras kunder återvänder kväll efter kväll? En ny magisteruppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring av Kristian von Seth och Nicole Rosvall vid Stockholms universitet reder ut varför.

  • Nytt forskningsrön ger hopp för cancerpatienter

    Forskare vid Stockholms universitet och Stockholm Science For Life Laboratory, SciLifeLab, har hittat ett nytt sätt att avgöra om en cancerbehandling fungerar. Upptäckten ger hopp om nya mer effektiva behandlingsmetoder för patienter med bröst- och äggstockscancer.

  • Ny studie: Miljökonsekvenser av skidtunnel i Lida friluftsområde

    Planerna på en skidtunnel i Lida friluftsområde får både ris och ros i en ny studie som studenter vid Stockholms universitet har gjort. Studien pekar dock på att de positiva konsekvenserna på miljön överskuggar de negativa effekter som tunneln kan ge.

  • Planerat bygge hotar miljön vid Ullnasjön

    Genomförandet av Ullna Event Resorts planer på inomhusskidbacke och längdskidtunnel vid Ullnatippen kan få stora konsekvenser på miljön kring Ullnasjön. Detta visar en ny studie som studenter vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet gjort.

  • Svensk cancerforskare får stort anslag

    Thomas Helleday, professor vid Stockholms universitet och Oxfords universitet, får 23 miljoner kronor från den europeiska forskningsorganisationen ERC. Anslaget är avsett för forskning om målriktade cancerbehandlingar. Han är den yngste svensk som fått detta prestigefyllda anslag.

  • Viktigt att förstå hur kalk bildas

    Forskare vid Stockholms universitet har genom olika experiment försökt efterlikna naturens processer för att bilda kalk. Insikterna har i förlängningen betydelse för framställning av till exempel papper. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Angewandte Chemie-International Edition beskriver forskarna sina försök att förstå hur en kalciumkarbonat är organiserad innan den blir kalk.

  • Ett steg närmare bevis för kvarkgluon-plasma

    Nya resultat från det internationella experimentet ATLAS vid CERN i Schweiz visar att de mest kraftfulla kollisionerna mellan blykärnor i universum beter sig annorlunda än förväntat. Detta talar i sin tur för att kvarkgluon-plasma faktiskt bildats, något som forskarna velat visa under mer än två decennier. Svenska fysiker från Stockholms universitet har deltagit i experimentet.

  • Antimateria fångad med svensk medverkan

    Den internationella forskargruppen ALPHA har för första gången lyckats fånga atomer av antimateria. Denna materiens mystiska spegelbild ska nu studeras för att förstå varför vår värld endast består av vanlig materia. Svante Jonsell, fysiker vid Stockholms universitet publicerar nu tillsammans med sina forskningskolleger de nya fynden i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Arktiskt kol blir till koldioxid i havet

    De permanent frusna torvmossar som omger Norra Ishavet innehåller enorma mängder kol. Genom den globala uppvärmningen smälter nu dessa myrar. Kolet förs med floderna till kusten och bryts där ner till koldioxid. Det visar en ny avhandling i miljökemi vid Stockholms universitet.

  • Utplanteringar hotar den biologiska mångfalden

    Växter och djur som odlats i fångenskap planteras ut i miljoner för att öka förutsättningarna för jakt, sportfiske och skogsbruk. Men utplanteringarna kan dramatiskt minska en arts genetiska variation och försämra dess anpassningsförmåga. Det visar Anna Palmé i sin avhandling vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

  • Högt betyg till biologi och kemi vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet tillhör exellensgruppen i biologi och kemi i årets upplaga av tyska CHE ExcellenceRanking. Den visar att 130 lärosäten i Europa erbjuder utomordentligt forskningsstarka och internationella program för masterstudenter och doktorandstudenter i ämnena biologi, kemi, fysik och matematik. De hör därmed till "Excellence Group" i CHEs ExcellenceRanking 2010.

  • Forskare varnar för bromerade och klorerade flamskyddsmedel i unikt upprop

    145 forskare från 22 länder, däribland professor Åke Bergman och professor Cynthia A de Wit vid Stockholms universitet, uppmanar till stor försiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Forskarna anser att likheter hos de olika ämnena pekar på en rad gemensamma ofördelaktiga egenskaper.

  • Svenska forskare: De farligaste utsläppen kan förebyggas

    Den katastrofala föroreningsolyckan i Ungern är varken ovanlig eller oväntad. En liknande händelse är också möjlig i Sverige. Dessutom sker i hela världen en kanske inte lika dramatisk men ändå kontinuerlig förorening av mark och vatten. Men enligt en ny rapport av forskare vid Stockholms universitet kan de farligaste utsläppen identifieras och förhindras.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej