Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Fjärilars föda orsak till nya arter

    De flesta fjärilar är väldigt begränsade i vilka växter de äter som larv, men ibland uppkommer fjärilar med breddat intag av växter. Dessa förändringar i vilka växter de äter kan vara orsaken till den stora artrikedomen av fjärilar. I sin avhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har Jessica Slove Davidson studerat fjärilars värdväxtanvändning i ett evolutionärt perspektiv.

  • Teori för modecykler förklarar trender

    En ny teoretisk modell kan förklara hur fenomenet mode sprids i ett samhälle. Forskare vid Stockholms universitet har använt sig av information om bebisnamns och hundrasers popularitet för att testa hur olika modeller förklarar hur vi apar efter modetrender.

  • Unika första studier av antimateriens inre

    Forskare har för första gången gjort mätningar av antiatomers inre struktur. Tidsskriften Nature publicerar i dag resultaten av de unika studierna. Jämförelser mellan antiatomer och vanliga atomer kan ge ledtrådar till varför vi bara kan se vanlig materia i universum. Resultaten kommer från ett internationellt samarbete där forskare vid Stockholms universitet deltar.

  • Ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd

    Klyftorna i Sverige har ökat. En ny unik forskningsöversikt visar att detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd hos den svenska befolkningen. Exempelvis förväntas personer med universitetsutbildning leva cirka 5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning idag.

  • Ny forskning kan bidra till att minska överfiskning

    Många områden i våra hav hotas idag av utfiskning. Ändå fortsätter yrkesfiskare sitt arbete trots drastiskt minskade fångster. En ny studie av forskare från University of East Anglia (UEA) och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, visar att hälften av de studerade fiskarna inte skulle ge upp sitt yrke trots en halvering av fångsten.

  • Pamoja Cleantech utsedd till ett av världens mest innovativa studentföretag

    Amerikanska Kairos Society utser varje år de 50 mest innovativa studentföretagen i världen med potential att bidra till en bättre värld. Svenska Pamoja Cleantech, vars affärsidé är att bygga upp småskaliga och miljövänliga kraftverk i Östafrika, är ett av de utvalda bolagen. Pamoja Cleantech är knutet till Center för Socialt Entreprenörskap Stockholm som drivs av Stockholm Universitet Innovation.

  • Genetisk mångfald hos vildlax i Östersjön avgörs med nytt EU-förslag

    Östersjölaxen är en unik resurs av stor betydelse för fiske och ekologi som hotas av utrotning. Men meningarna går isär om hur laxen ska räddas. Utplanteringar av lax som föds upp i odling har av många forskare länge ansetts utgöra ett av hoten medan fiskare bedömt dem som nödvändiga. EU-kommissionen föreslår nu att utplanteringarna stoppas.

  • Motsättningar viktigt för värdeskapande på dagens marknad

    En viktig aspekt av ett företags arbete med marknadsföring är hur värde skapas. Värde skapas när konsumenter och företag interagerar med varandra. Aktörer har ofta olika målsättningar med sina relationer, något som leder till konflikter. Motsättningar visar sig vara viktiga drivkrafter för värdeskapandet visar ny avhandling i Företagsekonomi som nyligen lagts fram vid Stockholms universitet.

  • Kåre Bremer kommenterar nedläggningen av Astra Zenecas forskningsverksamhet i Södertälje

    - Nedläggningen av AstraZenecas forskningsverksamhet i Södertälje är ett mycket beklagligt besked. Stockholms universitet har en omfattande forskning om läkemedel och ett betydande samarbete med AstraZeneca. Det är för tidigt att säga något exakt om vad nedläggningen betyder för vår egen forskning på området, säger Stockholms universitets rektor Kåre Bremer.

  • Ett nytt zeolitmaterial kan lösa bristen på diesel

    Världens konsumtion av drivmedel förskjuts allt mer mot användandet av diesel på bekostnad av bensin. I en nyligen publicerad artikel i Nature Chemistry presenteras ett nytt poröst material som uppvisar unika egenskaper för att omvandla bensin direkt till diesel. Materialet har en enormt komplex atomstruktur som kunde bestämmas med hjälp av elektronmikroskopi.

  • Sättra naturreservat och Järvakilen hotas av planerade Väsby Sjöstad

    En nyligen publicerad miljökonsekvensbeskrivningsrapport gjord av studenter vid Stockholms universitet visar på att den planerade stadsdelen Väsby Sjöstad gör intrång på Sättra naturreservat och Järvakilen, en av Stockholms gröna kilar. Rapporten utreder konsekvenserna av de förslag som finns för de planerade byggnationerna och presenteras den 13 januari.

  • Främmande art i Östersjön motverkar övergödningens effekter

    Främmande arter kan ha mycket starkt negativ påverkan på sin nya miljö. Men i en ny studie som publiceras i det senaste numret av Global Change Biology visar en grupp forskare från flera länder kring Östersjön att en främmande art även kan ha positiva effekter genom att motverka den syrebrist och bottendöd som övergödningen ofta orsakar.

  • Barn särskilt utsatta för miljögifter inomhus

    Cirka nittio procent av vår tid spenderar vi inomhus. Ny forskning från Stockholms universitet visar att vi exponeras för miljögifter i högre grad i våra hem än vad man tidigare trott, via inomhusluft och damm. Små barn är särskilt utsatta eftersom de kryper på golvet och stoppar saker i munnen. I studien har bland annat hem, daghem och arbetsplatser i Stockholm samt hem i Uppsala undersökts.

  • Gener hos svenska djur och växter behöver kartläggas

    Mänsklig påverkan på vilda djur och växter kan leda till förlust av genetisk variation. Detta kan på sikt orsaka minskad förmåga till anpassning och överlevnad. För att hindra detta behövs program för att övervaka genetisk mångfald. Detta visar en ny avhandling vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet som specifikt undersökt den svenska älgstammen och öring i svenska fjällsjöar.

  • Experter förutspår stora utsläpp av växthusgaser från tinande permafrost

    När temperaturen i Arktis stiger kommer permafrost att tina och frisläppa växthusgaser som ytterligare ökar uppvärmningen av planeten. Men ingen kan exakt säga hur mycket växthusgaser som kommer frisläppas eller hur snabbt det kommer ske. I tidskriften Nature samlas 41 internationella experter på området, varav fyra är forskare vid Stockholms universitet, för att ge sin uppskattning.

  • Taxibilar hjälp för att mäta luftföroreningar i Stockholm

    Just nu pågår ett projekt för att mäta föroreningshalterna i Stockholm. Med hjälp av taxibilar. Små instrument placerade på taket på bilarna registrerar partikelhalterna i form av sot. Försöket utförs av Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholm universitet i samarbete med Taxi Stockholm.

  • Hoten mot den biologiska mångfalden

    Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mång¬fald krävs klara strategier för hur markerna sköts. Studien tyder även på att bete är viktigt för att skydda och främja artrikedom. Forskaren bakom studien pekar på vikten av att jordbruk som bidrar till biologisk mångfald subventioneras av EU.

  • Vulkanaska – inte bara inställda flyg

    Aska från vulkanutbrott ställer inte bara till med besvär i form av inställda flyg, den hjälper även forskare att studera klimatväxlingar som skett långt tillbaka i tiden. Genom att undersöka tefra-partiklar från vulkanaska som spritts över stora landområden kan forskare spåra och datera snabba klimatväxlingar för att på så sätt bättre förutspå framtida klimatförändringar.

Visa mer