I Tromsö i Norge inleds 6 juli den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3, ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete med forskningsledning från Stockholms universitet. Ett 80-tal forskare kommer finnas ombord på isbrytaren Oden och ska under två etapper studera hur Arktis klimat och miljö utvecklas.
En "LEGO"-byggsats som gör det möjligt att bygga en "stad" av ett antal membranproteiner och studera deras samspel har utvecklats av Gustav Nordlund, Christoph von Ballmoos och Peter Brzezinski vid institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet. Resultaten beskrivs i tidskriften Nature Communications.
Vetenskapsrådet har idag beslutat om att bevilja 101,5 miljoner kronor till Stockholms universitet för rekrytering av Katherine Freese, professor i fysik. Katherine Freese är verksam vid University of Michigan och anslaget gäller en rekrytering till Fysikum vid Stockholms universitet. Pengarna ska fördelas över en tio års-period.
Vattnets struktur förändras kontinuerligt mot den lokala strukturen i is när vätskan kyls djupt under sin fryspunkt. Det visar en ny studie i Nature där ett internationellt team, lett av forskare vid Stockholms universitet, använder världens första hårdröntgenlaser för att mäta vattnets struktur ner till -46˚C.
Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.
För journalister har vi här samlat ämnen som hör sommaren till och forskare som är experter på just de ämnena. Längst ner finns också en lista med aktuella omvärldsfrågor för sommaren 2014. Presstjänsten på Stockholms universitet är öppen som vanligt under hela sommaren.
Modeller som kan projicera effekterna av föroreningar till populationer av organismer kan bidra till att nå målen för miljöriskbedömning. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Resultaten kan bidra till att förbättra hur vi idag bedömer de risker som föroreningar kan innebära för miljön.
Svealandskusten är en tätt befolkad region, viktig för många och berömd i världen för sin unika skärgård. Intresset för miljötillståndet är stort, men det är ofta svårt att hitta information om hur kustmiljöerna mår eller att få reda på vilka undersökningar som är på gång eller har gjorts.
Både båtägare, båtklubbar och fastighetsägare behöver hitta strategier för att båtar ska kunna skötas om på ett hållbart sätt. Det tydliggör en ny rapport som utrett ansvarsfrågorna för vilka regler som gäller för både båtklubbar och markägare. För att förhindra negativa effekter på både människors hälsa och miljö behövs tydligare regler för hur båtverksamheten på land bör utföras.
Astronomer vet mycket om hur stjärnor föds och utvecklas. Däremot är det svårare att förutsäga när och hur en stjärna ska sluta sina dagar. I en artikel i Nature beskriver ett internationellt forskarlag observationer av en döende stjärna som fångas strax efter explosionen. Denna upptäckt möjliggjorde en studie av den exploderade stjärnan innan den slitits i stycken av explosionen.
De klippraviner som finns i många älvdalar i norra Sverige bildades av floder av smältvatten under istäcket och inte efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. Det kan ett internationellt forskarteam nu visa genom nya dateringar av klippraviner. Resultaten publiceras i Nature Communications.
Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.
Ben Halpern kommer till Stockholm den 12-16 maj för att tillsammans med forskare vid Stockholms universitet ta fram ett Baltic Health Index, för bedömning av Östersjöns tillstånd. Ben Halpern som är verksam vid UC Santa Barbara, har tillsammans med sitt team utvecklat Ocean Health Index, ett verktyg för bedömning av världshavens hälsa.
SWERUS-C3 är en svensk-rysk-amerikansk forskningsexpedition genomförs sommaren 2014 med isbrytaren Oden i Arktiska oceanen. Syftet med expeditionen är bland annat att studera hur Arktis miljö och klimat utvecklats ur både kortare och längre tidsperspektiv. Forskningsledare är Martin Jakobsson och Örjan Gustafsson från Stockholms universitet.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets verksamhet inom forskning och utbildning. Däribland finns Eleanor Sharpston som är generaladvokat vid EU-domstolen och den franske filosofen Francois Recanati.
Bland djur finns fenomenet att härma vissa egenskaper hos en annan art för att undgå att bli uppäten. Det kallas mimikry. En gåta med mimikry är dock att många djur som härmar gör det ofullständigt. De liknar helt enkelt inte den andra arten speciellt väl. Hur kan då predatorerna ändå låta sig luras? Forskare vid Stockholms universitet ger nu svar på den gåtan.
De centra/institut på Stockholms universitet som kan kommentera IPCC-rapporterna och olika aspekter av klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre samt Stockholm Environment Institute.
Ett forskarlag från fem svenska universitet har hittat ett nytt sätt att behandla cancer. Konceptet har presenterats tidskriften Nature och bygger på att hämma ett specifikt enzym kallat MTH1, som cancerceller till skillnad från normala celler behöver vid celldelning. Forskargruppen vid Stockholms universitet har gjort studier som varit viktiga för att kunna utveckla effektiva hämmare mot MTH1.
Snöfall och hårda vindar härjade i mer än en vecka runt Kebnekaisefjällen. Ovädret utlöste flera extremt stora laviner i Tarfaladalen som knäckte och begravde 14 elstolpar. Tarfala forskningsstation är sedan dess strömlöst och kommer att vara det i ytterligare minst en månad.
Ny programvara för att analysera bilder från röntgenlaserapparaturer kan spara både tid och pengar för framtida forskning inom strukturbiologi. Det visar en studie i Nature Methods. Programvaran bygger på en ny metod för att analysera data från röntgenlasern och har tagits fram av ett internationellt forskningsteam där Jonas Sellberg, från Stockholms universitet, ingår.
