Forskningsexpeditionen Swerus-C3 har efter nio dagars isbrytande ombord på Oden nått provtagningsområdet i Nansenbassängen-Laptevhavet. Forskarnas fokus är mätningar av metanutsläppen på yttre Laptevhavet. Områden där metan bubblar upp från havsbotten detaljstuderas för att se hur systemet utvecklar sig just nu.
Forskare har upptäckt en helt ny signalväg i muskelceller som med god sannolikhet kan användas för att hitta en ny sorts mediciner mot typ 2 diabetes. Resultaten är av hög vetenskaplig betydelse publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.
Den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3 har nu avrest. Expeditionens övergripande forskningsfrågor berör sambanden mellan klimat, kryosfär och kol – därav namnet C3 (climate, cryosphere, carbon). Första etappen som leds av Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet, ska undersöka den tinande permafrosten och de ökade utsläppen av växthusgaser.
Sommaralgblomningen i Östersjön kommer i genomsnitt nära tre veckor tidigare i dag än för 35 år sedan visar en studie som publiceras i Biogeosciences. Tidsförskjutningen har ansetts vara en trolig framtida effekt av klimatförändringen, men tycks nu alltså redan vara här.
I Tromsö i Norge inleds 6 juli den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3, ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete med forskningsledning från Stockholms universitet. Ett 80-tal forskare kommer finnas ombord på isbrytaren Oden och ska under två etapper studera hur Arktis klimat och miljö utvecklas.
En "LEGO"-byggsats som gör det möjligt att bygga en "stad" av ett antal membranproteiner och studera deras samspel har utvecklats av Gustav Nordlund, Christoph von Ballmoos och Peter Brzezinski vid institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet. Resultaten beskrivs i tidskriften Nature Communications.
Vetenskapsrådet har idag beslutat om att bevilja 101,5 miljoner kronor till Stockholms universitet för rekrytering av Katherine Freese, professor i fysik. Katherine Freese är verksam vid University of Michigan och anslaget gäller en rekrytering till Fysikum vid Stockholms universitet. Pengarna ska fördelas över en tio års-period.
Vattnets struktur förändras kontinuerligt mot den lokala strukturen i is när vätskan kyls djupt under sin fryspunkt. Det visar en ny studie i Nature där ett internationellt team, lett av forskare vid Stockholms universitet, använder världens första hårdröntgenlaser för att mäta vattnets struktur ner till -46˚C.
Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.
För journalister har vi här samlat ämnen som hör sommaren till och forskare som är experter på just de ämnena. Längst ner finns också en lista med aktuella omvärldsfrågor för sommaren 2014. Presstjänsten på Stockholms universitet är öppen som vanligt under hela sommaren.
Modeller som kan projicera effekterna av föroreningar till populationer av organismer kan bidra till att nå målen för miljöriskbedömning. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Resultaten kan bidra till att förbättra hur vi idag bedömer de risker som föroreningar kan innebära för miljön.
Svealandskusten är en tätt befolkad region, viktig för många och berömd i världen för sin unika skärgård. Intresset för miljötillståndet är stort, men det är ofta svårt att hitta information om hur kustmiljöerna mår eller att få reda på vilka undersökningar som är på gång eller har gjorts.
Både båtägare, båtklubbar och fastighetsägare behöver hitta strategier för att båtar ska kunna skötas om på ett hållbart sätt. Det tydliggör en ny rapport som utrett ansvarsfrågorna för vilka regler som gäller för både båtklubbar och markägare. För att förhindra negativa effekter på både människors hälsa och miljö behövs tydligare regler för hur båtverksamheten på land bör utföras.
Astronomer vet mycket om hur stjärnor föds och utvecklas. Däremot är det svårare att förutsäga när och hur en stjärna ska sluta sina dagar. I en artikel i Nature beskriver ett internationellt forskarlag observationer av en döende stjärna som fångas strax efter explosionen. Denna upptäckt möjliggjorde en studie av den exploderade stjärnan innan den slitits i stycken av explosionen.
De klippraviner som finns i många älvdalar i norra Sverige bildades av floder av smältvatten under istäcket och inte efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. Det kan ett internationellt forskarteam nu visa genom nya dateringar av klippraviner. Resultaten publiceras i Nature Communications.
Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.
Ben Halpern kommer till Stockholm den 12-16 maj för att tillsammans med forskare vid Stockholms universitet ta fram ett Baltic Health Index, för bedömning av Östersjöns tillstånd. Ben Halpern som är verksam vid UC Santa Barbara, har tillsammans med sitt team utvecklat Ocean Health Index, ett verktyg för bedömning av världshavens hälsa.
SWERUS-C3 är en svensk-rysk-amerikansk forskningsexpedition genomförs sommaren 2014 med isbrytaren Oden i Arktiska oceanen. Syftet med expeditionen är bland annat att studera hur Arktis miljö och klimat utvecklats ur både kortare och längre tidsperspektiv. Forskningsledare är Martin Jakobsson och Örjan Gustafsson från Stockholms universitet.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets verksamhet inom forskning och utbildning. Däribland finns Eleanor Sharpston som är generaladvokat vid EU-domstolen och den franske filosofen Francois Recanati.
Bland djur finns fenomenet att härma vissa egenskaper hos en annan art för att undgå att bli uppäten. Det kallas mimikry. En gåta med mimikry är dock att många djur som härmar gör det ofullständigt. De liknar helt enkelt inte den andra arten speciellt väl. Hur kan då predatorerna ändå låta sig luras? Forskare vid Stockholms universitet ger nu svar på den gåtan.
