100 år efter första världskrigets slut klargör forskningen hur skillnader mellan länders politiska system påverkar markanvändning och därmed även den biologiska mångfalden. En unik studie som publiceras i PLoSONE visar tydliga skillnader i mångfalden i gränsområdet som delades upp mellan Österrike, Slovenien och Ungern efter kriget.
Före två stora jordbävningar på Island ändrades kemin i grundvattnet. Regelbundna mätningar av vattenkemin i högriskområden kan hjälpa forskare att förutsäga framtida jordbävningar. Det visar resultat av en studie som idag publiceras i Nature Geoscience.
Nyss hemkommen från första etappen av polarforskningsexpeditionen Swerus-C3 blir nu Örjan Gustafsson invald som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Den 18 september pratar Örjan live om sin forskning i den akademiska talkshowen Crosstalks.
År 2007 påbörjades arbetet med att göra om den systematiska avdelningen så att den bättre ska visa växternas släktskap. Nu är den nya växtsystematiska avdelningen klar. Äntligen står växterna enligt aktuell forskning. På tre temavisningar får besökarna veta mer.
Bara 70 centimeter skiljer nu Kebenekaises syd- och nordtopp. Sydtoppen mättes till 2 097,5 meter över havet vid den årliga mätning av Kebnekaises toppar som utförs i slutet av varje sommarsäsong av Stockholms universitets forskningsstation Tarfala.
Vetenskapsrådet har beslutat att ge ett bidrag till Stockholms universitet för rekrytering av professor John Wettlaufer, som ska forska vid Stockholms universitet och Nordita, det nordiska institutet för teoretisk fysik. John Wettlaufer är för närvarande verksam vid Yale där han innehar Batemanprofessuren i geofysik, fysik och matematik, vilket illustrerar hans ovanliga vetenskapliga bredd.
Första etappen av den internationella polarforskningsexpeditionen SWERUS-C3 närmar sig sitt slut. I början av veckan beräknas expeditionen vara i Barrow, Alaska, för byte av forskare och besättning. Nu inleds andra etappen som har temat ”Från varmare hav och krympande havsis till utsläpp av växthusgaser”.
Att inte bara människor, utan även djur har personlighet har bekräftats i flertalet studier under det senaste decenniet. Det innebär att också djur skiljer sig åt i beteende på ett konsekvent sätt, till exempel genom att vissa individer är mer intresserade av att utforska nya områden är andra. Nu visar svenska forskare att personlighetstypen kan påverka kampen om sociala positioner.
Forskarna på Arktisexpeditionen SWERUS-C3 ombord på isbrytaren Oden har i dagarna uppmätt stora mängder metan som frigörs från havsbottnen i Laptevhavet norr om Ryssland.
En rad forskare vid Stockholms universitet studerar normer, konstruktioner och erfarenheter kopplat till genus, kön och sexualitet. Här är några av dem. Stockholms universitet arrangerar seminariet ”Aktuell forskning om genus- och sexualitetsnormer” på Stockholm Pride den 30 juli i samarbete med Stockholms universitets studentkår.
Forskningsexpeditionen Swerus-C3 har efter nio dagars isbrytande ombord på Oden nått provtagningsområdet i Nansenbassängen-Laptevhavet. Forskarnas fokus är mätningar av metanutsläppen på yttre Laptevhavet. Områden där metan bubblar upp från havsbotten detaljstuderas för att se hur systemet utvecklar sig just nu.
Forskare har upptäckt en helt ny signalväg i muskelceller som med god sannolikhet kan användas för att hitta en ny sorts mediciner mot typ 2 diabetes. Resultaten är av hög vetenskaplig betydelse publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.
Den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3 har nu avrest. Expeditionens övergripande forskningsfrågor berör sambanden mellan klimat, kryosfär och kol – därav namnet C3 (climate, cryosphere, carbon). Första etappen som leds av Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet, ska undersöka den tinande permafrosten och de ökade utsläppen av växthusgaser.
Sommaralgblomningen i Östersjön kommer i genomsnitt nära tre veckor tidigare i dag än för 35 år sedan visar en studie som publiceras i Biogeosciences. Tidsförskjutningen har ansetts vara en trolig framtida effekt av klimatförändringen, men tycks nu alltså redan vara här.
I Tromsö i Norge inleds 6 juli den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3, ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete med forskningsledning från Stockholms universitet. Ett 80-tal forskare kommer finnas ombord på isbrytaren Oden och ska under två etapper studera hur Arktis klimat och miljö utvecklas.
En "LEGO"-byggsats som gör det möjligt att bygga en "stad" av ett antal membranproteiner och studera deras samspel har utvecklats av Gustav Nordlund, Christoph von Ballmoos och Peter Brzezinski vid institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet. Resultaten beskrivs i tidskriften Nature Communications.
Vetenskapsrådet har idag beslutat om att bevilja 101,5 miljoner kronor till Stockholms universitet för rekrytering av Katherine Freese, professor i fysik. Katherine Freese är verksam vid University of Michigan och anslaget gäller en rekrytering till Fysikum vid Stockholms universitet. Pengarna ska fördelas över en tio års-period.
Vattnets struktur förändras kontinuerligt mot den lokala strukturen i is när vätskan kyls djupt under sin fryspunkt. Det visar en ny studie i Nature där ett internationellt team, lett av forskare vid Stockholms universitet, använder världens första hårdröntgenlaser för att mäta vattnets struktur ner till -46˚C.
Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.
För journalister har vi här samlat ämnen som hör sommaren till och forskare som är experter på just de ämnena. Längst ner finns också en lista med aktuella omvärldsfrågor för sommaren 2014. Presstjänsten på Stockholms universitet är öppen som vanligt under hela sommaren.
