Åtta av tolv testade modeller av stavmixrar läcker ut klorparaffiner då de används enligt leverantörernas instruktioner. Det visar en rapport från Stockholms universitet där forskarna analyserat ett urval av stavmixrar som finns att köpa på den svenska marknaden. Klorparaffiner ingår i ämnesgruppen av persistenta organiska ämnen som människor och djur ska skyddas mot.
Genom aktuell forskning och pågående samhällsdebatt kommer Stockholms universitets första MOOC behandla globala trender och effekter gällande de miljöförändringar som orsakas av människan. Kursen ges av Stockholm Resilience Centre och startar i november.
David Drew, forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik, beviljas 29 miljoner kronor för ett projekt där flera forskargrupper gemensamt ska forska om membranbundna proteiner. David Drew, Erik Lindahl, Arne Elofsson och Jan-Willem de Gier vid Stockholms universitet ska samla kunskaperna i syfte att bestämma både struktur och funktion för de mänskliga varianterna av membranbundna proteiner.
Ett projekt lett av Gunnar von Heijne, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, beviljas 31 miljoner kronor för ett nytt laboratorium för strukturbestämning av proteiner med hjälp av den nya tekniken ”single particle cryo-EM” (SP-CEM). Dessutom beviljas von Heijne 68 miljoner kronor i fortsättningsanslag för den nationella infrastrukturen WABI vid SciLifeLab.
Ett projekt som ska undersöka den mörka materians partiklar i laboratoriemiljö, under ledning av Jan Conrad, professor vid Fysikum, har beviljats 29 miljoner kronor. Det vi kallar för materia utgör mindre än fem procent av universum. Resten är osynlig, mörk materia. Jan Conrad är forskaren som försöker spåra den mörka materien och öppna ett nytt fönster mot universum.
Den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3 som arbetat i Arktiska oceanen går nu iland efter cirka 100 dagar till sjöss. Isbrytaren Oden beräknas ankomma Tromsö runt fredag/lördag den 3/4 oktober, beroende på väder och vind. Sedan väntar ett intensivt arbete med att utvärdera alla data.
100 år efter första världskrigets slut klargör forskningen hur skillnader mellan länders politiska system påverkar markanvändning och därmed även den biologiska mångfalden. En unik studie som publiceras i PLoSONE visar tydliga skillnader i mångfalden i gränsområdet som delades upp mellan Österrike, Slovenien och Ungern efter kriget.
Före två stora jordbävningar på Island ändrades kemin i grundvattnet. Regelbundna mätningar av vattenkemin i högriskområden kan hjälpa forskare att förutsäga framtida jordbävningar. Det visar resultat av en studie som idag publiceras i Nature Geoscience.
Nyss hemkommen från första etappen av polarforskningsexpeditionen Swerus-C3 blir nu Örjan Gustafsson invald som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Den 18 september pratar Örjan live om sin forskning i den akademiska talkshowen Crosstalks.
År 2007 påbörjades arbetet med att göra om den systematiska avdelningen så att den bättre ska visa växternas släktskap. Nu är den nya växtsystematiska avdelningen klar. Äntligen står växterna enligt aktuell forskning. På tre temavisningar får besökarna veta mer.
Bara 70 centimeter skiljer nu Kebenekaises syd- och nordtopp. Sydtoppen mättes till 2 097,5 meter över havet vid den årliga mätning av Kebnekaises toppar som utförs i slutet av varje sommarsäsong av Stockholms universitets forskningsstation Tarfala.
Vetenskapsrådet har beslutat att ge ett bidrag till Stockholms universitet för rekrytering av professor John Wettlaufer, som ska forska vid Stockholms universitet och Nordita, det nordiska institutet för teoretisk fysik. John Wettlaufer är för närvarande verksam vid Yale där han innehar Batemanprofessuren i geofysik, fysik och matematik, vilket illustrerar hans ovanliga vetenskapliga bredd.
Första etappen av den internationella polarforskningsexpeditionen SWERUS-C3 närmar sig sitt slut. I början av veckan beräknas expeditionen vara i Barrow, Alaska, för byte av forskare och besättning. Nu inleds andra etappen som har temat ”Från varmare hav och krympande havsis till utsläpp av växthusgaser”.
Att inte bara människor, utan även djur har personlighet har bekräftats i flertalet studier under det senaste decenniet. Det innebär att också djur skiljer sig åt i beteende på ett konsekvent sätt, till exempel genom att vissa individer är mer intresserade av att utforska nya områden är andra. Nu visar svenska forskare att personlighetstypen kan påverka kampen om sociala positioner.
Forskarna på Arktisexpeditionen SWERUS-C3 ombord på isbrytaren Oden har i dagarna uppmätt stora mängder metan som frigörs från havsbottnen i Laptevhavet norr om Ryssland.
En rad forskare vid Stockholms universitet studerar normer, konstruktioner och erfarenheter kopplat till genus, kön och sexualitet. Här är några av dem. Stockholms universitet arrangerar seminariet ”Aktuell forskning om genus- och sexualitetsnormer” på Stockholm Pride den 30 juli i samarbete med Stockholms universitets studentkår.
Forskningsexpeditionen Swerus-C3 har efter nio dagars isbrytande ombord på Oden nått provtagningsområdet i Nansenbassängen-Laptevhavet. Forskarnas fokus är mätningar av metanutsläppen på yttre Laptevhavet. Områden där metan bubblar upp från havsbotten detaljstuderas för att se hur systemet utvecklar sig just nu.
Forskare har upptäckt en helt ny signalväg i muskelceller som med god sannolikhet kan användas för att hitta en ny sorts mediciner mot typ 2 diabetes. Resultaten är av hög vetenskaplig betydelse publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.
Den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3 har nu avrest. Expeditionens övergripande forskningsfrågor berör sambanden mellan klimat, kryosfär och kol – därav namnet C3 (climate, cryosphere, carbon). Första etappen som leds av Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet, ska undersöka den tinande permafrosten och de ökade utsläppen av växthusgaser.
Sommaralgblomningen i Östersjön kommer i genomsnitt nära tre veckor tidigare i dag än för 35 år sedan visar en studie som publiceras i Biogeosciences. Tidsförskjutningen har ansetts vara en trolig framtida effekt av klimatförändringen, men tycks nu alltså redan vara här.
