Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Vatten- och fläckavvisande kemikalier i friluftskläder är onödiga

    Många friluftskläder är behandlade med högfluorerade kemikalier för att inte bara stå emot vatten utan även olja och andra fläckar. En ny studie från Stockholms universitet och University of Leeds visar att det är onödigt då de flesta konsumenter endast efterfrågar vattenavvisande material, samtidigt som det i dag finns vattenavvisande alternativ som är bättre för miljön.

  • Permafrosten blir allt varmare

    Under det senaste decenniet har permafrosten blivit 0,3°C varmare. Det visar en studie i Nature Communications, som sammanfattar mätresultaten från mer än 150 borrhål runtom i Arktis, på Antarktis och i bergsområden med permafrost.

  • Förvaltare och forskare kan rädda Östersjöarters dna

    Internationella avtal som rör biologisk mångfald på dna-nivå efterföljs inte i skyddade områden i Östersjön. Det visar forskare vid Stockholms, Göteborgs och Luleå tekniska universitet i en artikel i Conservation Biology. Det är allvarligt, menar forskarna, eftersom arterna i Östersjön har unik dna som är viktig att bevara.

  • Svensk forskning flerdubblar livslängden på laddningsbara NiMH-batterier

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att flerdubbla livslängden för nickel-metallhydridbatterier. Det innebär att batterierna klarar många gånger fler laddcykler utan att förlora i kapacitet. Metoden gör också att batterierna enkelt kan återställas när de väl börjat slitas ut, till skillnad från andra laddningsbara batterier som måste smältas ner för att återvinnas.

  • Genen som kan hjälpa dränkta växter

    Växter utsätts mer och mer för ett överskott av regn i samband med klimatförändringarna. En ny studie från Stockholms universitet visar att det finns gener som involveras i att göra dem motståndskraftiga mot syrebristen de utsätts för. Detta kan vara viktigt för att skydda växter från att vissna när de står länge i vatten.

  • Fler sälar i Östersjön hotar inte de största fiskbestånden

    Det är inte främst fiskätande sälar som gör att bestånden av östersjötorsk, sill och skarpsill minskar. Klimatförändringar, övergödning och fiske är de verkliga problemen, enligt en ny studie från Stockholms universitet.

  • ​Människoapor och korpar planerar utan att tänka

    Planering och självkontroll hos djur kräver inte mänskliga förmågor, visar en studie från Stockholms universitet. Nyutvecklade inlärningsmodeller, snarlika de modeller som används inom forskning på artificiell intelligens, visar hur korpars och människoapors planeringsbeteenden utvecklas genom tidigare erfarenheter och inte genom tänkande.

  • ​Fler blommor runt äppelodlingarna kan ge högre skörd

    Vill äppelodlare ha större äppelskörd bör de satsa på att öka mängden blommor runt äppelodlingarna. En ny studie gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet visar att fler pollinatörer, såsom bin och blomflugor, dras till odlingen då – och chansen till pollinering ökar. Studien visar även att det inte verkar finnas någon motsättning mellan hög produktion och hög biologisk mångfald.

  • Miljoner till forskning om fysik

    För första gången har ett forskningsprojekt med svenska deltagare beviljats Europeiska forskningsrådets mest prestigefyllda bidrag, ERC Synergy Grant. Det handlar om 13,9 miljoner euro, ungefär 140 miljoner kronor, varav en del går till professor Alexander Balatsky vid Nordita, ett forskningsinstitut finansierat av bland andra Stockholms universitet och KTH.

  • Ynklig supernova blev dubbel neutronstjärna

    En ovanligt futtig stjärnexplosion väckte astronomernas intresse. Forskare vid bland annat Stockholms universitet tror nu att det kan vara på just det sättet dubbla neutronstjärnor föds. Resultatet presenteras i senaste numret av tidskriften Science.

  • Guppyhonor med små hjärnor dras inte till attraktiva hannar

    Guppyhonor med små hjärnor kan urskilja vilka guppyhannar som är attraktiva, men ser dem inte som mer lockande eller väljer att fortplanta sig med dem. Det visar en ny studie gjord av forskare från University College London och Stockholms universitet.

  • Kommentar om Nobelpriset i kemi

    Professor Martin Högbom, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i kemi.

  • Fem stora forskningsanslag från Wallenbergstiftelse

    Fem forskningsprojekt vid Stockholms universitet får i år stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Projekten spänner från att lära sig mer om bildandet av mitoribosomer, vilket kan ge nya vapen mot cancer, till studier av enorma mängder data från rymden för att få mer kunskap om mörk energi och mörk materia.

  • Nya doktorer uppmärksammas vid högtid i Blå hallen

    Den 28 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus. Högtiden uppmärksammar såväl nyblivna doktorer som nya hedersdoktorer.

  • Hälften av invånarna i vikingatidens Sigtuna var invandrare

    Analys av lämningarna från 38 människor som levde och dog i Sigtuna ca år 900-1100 visar stor variation av geografiskt urpsrung. Hälften hade flyttat dit: från Norge, Danmark, brittiska öarna, Ukraina, Litauen, Tyskland, Centraleuropa. I dåtidens Sigtuna var 70% av kvinnorna invandrare (män 44%). Studien kombinerar bl a DNA-analys och analys av strontium i tänderna, presenteras i Current Biology.

  • Ny studie om skatteparadisens dolda miljöpåverkan

    I en ny studie som publiceras i Nature Ecology and Evolution den 13 augusti har forskare vid Stockholm Resilience Centre / Stockholms universitet studerat hur illegalt och ohållbart fiske till havs och skogsavverkning i Amazonas kan kopplas till skatteparadis.

  • Kebnekaises nordtopp nu högre än Sydtoppen

    Söndagen den 5 augusti 2018 mättes Kebnekaises sydtopp och befanns vara 2096,5 meter över havet, 0,3 meter lägre än Nordtoppens 2096,8. Att Sydtoppen, som består av snötäckt glaciär, sjunker på grund av det varmare klimatet och skulle komma att understiga Nordtoppens höjd har forskare förutspått sedan länge. Nordtoppens högsta punkt består av berg och är stabil.

Visa mer