Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.
Mängden potentiellt skadliga kemikalier i vår miljö skulle kunna reduceras kraftigt om industrin använde dem enbart när det verkligen var nödvändigt. Det är slutsatsen i en vetenskaplig artikel av forskare vid Stockholms universitet. För att underlätta för både konsumenter och producenter att minska användningen av onödiga kemikalier lanserar man ett ramverk för ”nödvändig användning”.
För första gången har forskare analyserat all information om växtutrotning som dokumenterats från hela världen. Resultaten, som publiceras idag i tidskriften Nature, Ecology & Evolution, visar hur många växter som har dött ut under de senaste 250 åren, vilka de är, var de har försvunnit ifrån och vad vi kan dra för lärdomar för att förhindra framtida utrotning.
Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och underlättar bildningen av de plack som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.
Stockholms universitet har utsett 2019 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Bland dessa finns advokaten Johan Eriksson, fotohistorikern Eva Dahlman och översättaren Kajsa Öberg Lindsten. Även Axel van den Berg, Elizabeth Churchill, Nora Underwood och Frances Westley utses till hedersdoktorer.
De pågående klimatförändringarna gör det svårare att förutspå vissa aspekter av vädret, visar en ny studie från Stockholms universitet. Studien gäller väderprognoser på 3–10 dagars sikt i norra hemisfären och störst osäkerhet uppstår när det gäller förmågan att förutspå regnmängder under sommarhalvåret, något som kan få stor betydelse för beredskapen inför översvämningar.
Många friluftskläder är behandlade med högfluorerade kemikalier för att inte bara stå emot vatten utan även olja och andra fläckar. En ny studie från Stockholms universitet och University of Leeds visar att det är onödigt då de flesta konsumenter endast efterfrågar vattenavvisande material, samtidigt som det i dag finns vattenavvisande alternativ som är bättre för miljön.
Under det senaste decenniet har permafrosten blivit 0,3°C varmare. Det visar en studie i Nature Communications, som sammanfattar mätresultaten från mer än 150 borrhål runtom i Arktis, på Antarktis och i bergsområden med permafrost.
Internationella avtal som rör biologisk mångfald på dna-nivå efterföljs inte i skyddade områden i Östersjön. Det visar forskare vid Stockholms, Göteborgs och Luleå tekniska universitet i en artikel i Conservation Biology. Det är allvarligt, menar forskarna, eftersom arterna i Östersjön har unik dna som är viktig att bevara.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att flerdubbla livslängden för nickel-metallhydridbatterier. Det innebär att batterierna klarar många gånger fler laddcykler utan att förlora i kapacitet. Metoden gör också att batterierna enkelt kan återställas när de väl börjat slitas ut, till skillnad från andra laddningsbara batterier som måste smältas ner för att återvinnas.
Växter utsätts mer och mer för ett överskott av regn i samband med klimatförändringarna. En ny studie från Stockholms universitet visar att det finns gener som involveras i att göra dem motståndskraftiga mot syrebristen de utsätts för. Detta kan vara viktigt för att skydda växter från att vissna när de står länge i vatten.
Det är inte främst fiskätande sälar som gör att bestånden av östersjötorsk, sill och skarpsill minskar. Klimatförändringar, övergödning och fiske är de verkliga problemen, enligt en ny studie från Stockholms universitet.
Planering och självkontroll hos djur kräver inte mänskliga förmågor, visar en studie från Stockholms universitet. Nyutvecklade inlärningsmodeller, snarlika de modeller som används inom forskning på artificiell intelligens, visar hur korpars och människoapors planeringsbeteenden utvecklas genom tidigare erfarenheter och inte genom tänkande.
Vill äppelodlare ha större äppelskörd bör de satsa på att öka mängden blommor runt äppelodlingarna. En ny studie gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet visar att fler pollinatörer, såsom bin och blomflugor, dras till odlingen då – och chansen till pollinering ökar. Studien visar även att det inte verkar finnas någon motsättning mellan hög produktion och hög biologisk mångfald.
Ny forskning visar att mykoplasmabakterier tillverkar DNA på ett unikt sätt som kan hjälpa dem att undvika vårt immunförsvar. Resultatet har betydelse eftersom det kan leda till nya behandlingsmetoder. Studien publiceras idag i tidskriften Nature.
För första gången har ett forskningsprojekt med svenska deltagare beviljats Europeiska forskningsrådets mest prestigefyllda bidrag, ERC Synergy Grant. Det handlar om 13,9 miljoner euro, ungefär 140 miljoner kronor, varav en del går till professor Alexander Balatsky vid Nordita, ett forskningsinstitut finansierat av bland andra Stockholms universitet och KTH.
En ovanligt futtig stjärnexplosion väckte astronomernas intresse. Forskare vid bland annat Stockholms universitet tror nu att det kan vara på just det sättet dubbla neutronstjärnor föds. Resultatet presenteras i senaste numret av tidskriften Science.
En omfattande omställning till mer hälsosam kost och bättre produktionsmetoder behövs för att livsmedelssystemet skall hållas inom planetens gränser.
Guppyhonor med små hjärnor kan urskilja vilka guppyhannar som är attraktiva, men ser dem inte som mer lockande eller väljer att fortplanta sig med dem. Det visar en ny studie gjord av forskare från University College London och Stockholms universitet.
Professor Martin Högbom, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i kemi.