Kommentar om Nobelpriset i fysik
Edvard Mörtsell, professor vid Fysikum, och Markus Janson, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, finns tillgängliga för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysik.
Ämnen: Naturvetenskap
-
-
132 miljoner till forskningsprojekt vid Stockholms universitet
I dag presenterar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse de som får projektanslag för 2019. Totalt beviljas 20 forskningsprojekt anslag på 640 miljoner kronor. Av dem finns fyra stycken vid Stockholms universitet.
-
Forskare som kan svara på frågor om klimatet
Klimatstrejker, Global Week for Future och klimatmöten. Många pratar om klimatet. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan klimat och klimatförändringar, vi listar några av dem nedan. Våra presskontakter längst ner på sidan hjälper dig gärna att hitta fler.
-
Så slogs Nordatlantens värmepump på
För 34 miljoner år sedan upphörde växthusklimatet som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium.
-
Pressinbjudan Baltic Sea Science Congress, Stockholms universitet 20-23 augusti
Baltic Sea Science Congress genomförs 20-23 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Denna 12:e upplaga av kongressen, som invigs av bl a miljöminister Isabella Lövin tisdagen 20 augusti 10.30, har ett utökat fokus på vetenskapskommunikation. För journalistackreditering, kontakta Östersjöcentrum vid Stockholms universitet på ostersjocentrum@su.se.
-
Expedition på väg till outforskad grönländsk glaciär
Den 5 augusti påbörjar svenska, amerikanska och kanadensiska forskare en expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Expeditionen ska främst undersöka kopplingen mellan klimatförändringar och glaciärer men arkeologer finns även med för att studera hur Grönland koloniserats.
-
Botoxkusin kan minska malaria på miljövänligt sätt
Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.
-
Forskare föreslår nytt ramverk för att underlätta utfasning av icke nödvändiga högfluorerade ämnen/PFAS
Mängden potentiellt skadliga kemikalier i vår miljö skulle kunna reduceras kraftigt om industrin använde dem enbart när det verkligen var nödvändigt. Det är slutsatsen i en vetenskaplig artikel av forskare vid Stockholms universitet. För att underlätta för både konsumenter och producenter att minska användningen av onödiga kemikalier lanserar man ett ramverk för ”nödvändig användning”.
-
Hundratals växtarter har redan utrotats – vad spelar det för roll?
För första gången har forskare analyserat all information om växtutrotning som dokumenterats från hela världen. Resultaten, som publiceras idag i tidskriften Nature, Ecology & Evolution, visar hur många växter som har dött ut under de senaste 250 åren, vilka de är, var de har försvunnit ifrån och vad vi kan dra för lärdomar för att förhindra framtida utrotning.
-
Överrock av protein gör virus mer smittsamma och länkar dem till Alzheimers sjukdom
Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och underlättar bildningen av de plack som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.
-
Advokaten Johan Eriksson en av Stockholms universitets hedersdoktorer 2019
Stockholms universitet har utsett 2019 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Bland dessa finns advokaten Johan Eriksson, fotohistorikern Eva Dahlman och översättaren Kajsa Öberg Lindsten. Även Axel van den Berg, Elizabeth Churchill, Nora Underwood och Frances Westley utses till hedersdoktorer.
-
Klimatförändringar gör vissa väderprognoser svårare
De pågående klimatförändringarna gör det svårare att förutspå vissa aspekter av vädret, visar en ny studie från Stockholms universitet. Studien gäller väderprognoser på 3–10 dagars sikt i norra hemisfären och störst osäkerhet uppstår när det gäller förmågan att förutspå regnmängder under sommarhalvåret, något som kan få stor betydelse för beredskapen inför översvämningar.
-
Vatten- och fläckavvisande kemikalier i friluftskläder är onödiga
Många friluftskläder är behandlade med högfluorerade kemikalier för att inte bara stå emot vatten utan även olja och andra fläckar. En ny studie från Stockholms universitet och University of Leeds visar att det är onödigt då de flesta konsumenter endast efterfrågar vattenavvisande material, samtidigt som det i dag finns vattenavvisande alternativ som är bättre för miljön.
-
Permafrosten blir allt varmare
Under det senaste decenniet har permafrosten blivit 0,3°C varmare. Det visar en studie i Nature Communications, som sammanfattar mätresultaten från mer än 150 borrhål runtom i Arktis, på Antarktis och i bergsområden med permafrost.
-
Förvaltare och forskare kan rädda Östersjöarters dna
Internationella avtal som rör biologisk mångfald på dna-nivå efterföljs inte i skyddade områden i Östersjön. Det visar forskare vid Stockholms, Göteborgs och Luleå tekniska universitet i en artikel i Conservation Biology. Det är allvarligt, menar forskarna, eftersom arterna i Östersjön har unik dna som är viktig att bevara.
-
Svensk forskning flerdubblar livslängden på laddningsbara NiMH-batterier
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att flerdubbla livslängden för nickel-metallhydridbatterier. Det innebär att batterierna klarar många gånger fler laddcykler utan att förlora i kapacitet. Metoden gör också att batterierna enkelt kan återställas när de väl börjat slitas ut, till skillnad från andra laddningsbara batterier som måste smältas ner för att återvinnas.
-
Genen som kan hjälpa dränkta växter
Växter utsätts mer och mer för ett överskott av regn i samband med klimatförändringarna. En ny studie från Stockholms universitet visar att det finns gener som involveras i att göra dem motståndskraftiga mot syrebristen de utsätts för. Detta kan vara viktigt för att skydda växter från att vissna när de står länge i vatten.
-
Fler sälar i Östersjön hotar inte de största fiskbestånden
Det är inte främst fiskätande sälar som gör att bestånden av östersjötorsk, sill och skarpsill minskar. Klimatförändringar, övergödning och fiske är de verkliga problemen, enligt en ny studie från Stockholms universitet.
-
Människoapor och korpar planerar utan att tänka
Planering och självkontroll hos djur kräver inte mänskliga förmågor, visar en studie från Stockholms universitet. Nyutvecklade inlärningsmodeller, snarlika de modeller som används inom forskning på artificiell intelligens, visar hur korpars och människoapors planeringsbeteenden utvecklas genom tidigare erfarenheter och inte genom tänkande.
-
Fler blommor runt äppelodlingarna kan ge högre skörd
Vill äppelodlare ha större äppelskörd bör de satsa på att öka mängden blommor runt äppelodlingarna. En ny studie gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet visar att fler pollinatörer, såsom bin och blomflugor, dras till odlingen då – och chansen till pollinering ökar. Studien visar även att det inte verkar finnas någon motsättning mellan hög produktion och hög biologisk mångfald.
Visa mer
Loading...