Små skogar i jordbruksmark har fler fördelar för människor per ytenhet jämfört med stora skogar enligt en ny studie. De små skogarna, ibland mindre än en fotbollsplan, kan lätt gå obemärkt förbi i jordbrukslandskapet. Ändå kan dessa små skogsrester lagra mer kol i marken, passa bättre för jakt och innehåller färre fästingar än stora.
Den 3 december redovisas resultaten av Pisa, världens största elevundersökning, som undersöker 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Välkommen att kontakta forskarna nedan, som har medverkat till att ta fram studien och har stor erfarenhet av kunskapsmätningar och bedömningsfrågor:
Meteorologiska institutionen, Bolincentret för klimatforskning och Internationella meteorologiska institutet vid Stockholms universitet bjuder tillsammans med SMHI och Svenska Metereologiska sällskapet in till en presentation av IPCC:s nya rapport The Ocean and Cryosphere in a Changing Climate. Tid: Måndag 28 oktober 2019, 13.00 – 17.00
14–15 oktober samlas EU:s fiskeministrar för att fatta beslut om nästa års fiskekvoter. För det kvarvarande torskbeståndet i Östersjön kan besluten bli avgörande. I en ny policy brief listar Stockholms universitets Östersjöcentrum vilka beslut som är nödvändiga om den hotade Östersjötorsken ska kunna räddas.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest hos människor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Resultaten visar att harpest kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader.
Edvard Mörtsell, professor vid Fysikum, och Markus Janson, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, finns tillgängliga för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysik.
I dag presenterar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse de som får projektanslag för 2019. Totalt beviljas 20 forskningsprojekt anslag på 640 miljoner kronor. Av dem finns fyra stycken vid Stockholms universitet.
Klimatstrejker, Global Week for Future och klimatmöten. Många pratar om klimatet. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan klimat och klimatförändringar, vi listar några av dem nedan. Våra presskontakter längst ner på sidan hjälper dig gärna att hitta fler.
För 34 miljoner år sedan upphörde växthusklimatet som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium.
Baltic Sea Science Congress genomförs 20-23 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Denna 12:e upplaga av kongressen, som invigs av bl a miljöminister Isabella Lövin tisdagen 20 augusti 10.30, har ett utökat fokus på vetenskapskommunikation. För journalistackreditering, kontakta Östersjöcentrum vid Stockholms universitet på ostersjocentrum@su.se.
Den 5 augusti påbörjar svenska, amerikanska och kanadensiska forskare en expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Expeditionen ska främst undersöka kopplingen mellan klimatförändringar och glaciärer men arkeologer finns även med för att studera hur Grönland koloniserats.
Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.
Mängden potentiellt skadliga kemikalier i vår miljö skulle kunna reduceras kraftigt om industrin använde dem enbart när det verkligen var nödvändigt. Det är slutsatsen i en vetenskaplig artikel av forskare vid Stockholms universitet. För att underlätta för både konsumenter och producenter att minska användningen av onödiga kemikalier lanserar man ett ramverk för ”nödvändig användning”.
För första gången har forskare analyserat all information om växtutrotning som dokumenterats från hela världen. Resultaten, som publiceras idag i tidskriften Nature, Ecology & Evolution, visar hur många växter som har dött ut under de senaste 250 åren, vilka de är, var de har försvunnit ifrån och vad vi kan dra för lärdomar för att förhindra framtida utrotning.
Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och underlättar bildningen av de plack som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.
Stockholms universitet har utsett 2019 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Bland dessa finns advokaten Johan Eriksson, fotohistorikern Eva Dahlman och översättaren Kajsa Öberg Lindsten. Även Axel van den Berg, Elizabeth Churchill, Nora Underwood och Frances Westley utses till hedersdoktorer.
De pågående klimatförändringarna gör det svårare att förutspå vissa aspekter av vädret, visar en ny studie från Stockholms universitet. Studien gäller väderprognoser på 3–10 dagars sikt i norra hemisfären och störst osäkerhet uppstår när det gäller förmågan att förutspå regnmängder under sommarhalvåret, något som kan få stor betydelse för beredskapen inför översvämningar.
Många friluftskläder är behandlade med högfluorerade kemikalier för att inte bara stå emot vatten utan även olja och andra fläckar. En ny studie från Stockholms universitet och University of Leeds visar att det är onödigt då de flesta konsumenter endast efterfrågar vattenavvisande material, samtidigt som det i dag finns vattenavvisande alternativ som är bättre för miljön.
Under det senaste decenniet har permafrosten blivit 0,3°C varmare. Det visar en studie i Nature Communications, som sammanfattar mätresultaten från mer än 150 borrhål runtom i Arktis, på Antarktis och i bergsområden med permafrost.
Internationella avtal som rör biologisk mångfald på dna-nivå efterföljs inte i skyddade områden i Östersjön. Det visar forskare vid Stockholms, Göteborgs och Luleå tekniska universitet i en artikel i Conservation Biology. Det är allvarligt, menar forskarna, eftersom arterna i Östersjön har unik dna som är viktig att bevara.
