Forskare har nu kartlagt delar av arvsmassan hos en välbevarad berglärka från Sibirien. Resultaten kan bidra till att förklara hur underarter utvecklas men även hur mammutstäppen omvandlades till tundra, taiga och stäpp vid slutet av senaste istiden.
För att bevara växt- och djurarter måste vi inte bara ta hänsyn till de direkta effekterna av klimatförändringar utan också andra viktiga miljöfaktorer. Det kan vara förändringar i jordbruk och skogsbruk liksom indirekta effekter av klimatförändringar som ökad brandrisk.
Forskare vid Stockholms universitet har nu i detalj kunnat visa hur malariaparasiter tar upp socker, en upptäckt som kan leda till bättre läkemedel mot malaria. Forskningen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Svenska och japanska forskare har efter tio år hittat en förklaring till de besynnerliga emissionslinjerna hos en av de ljusaste explosioner som observerats, supernovan SN 2006gy. Samtidigt fann de en förklaring till hur supernovan uppstod.
För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. En förmåga som man tidigare trott uppstod hos hundar först sedan de blivit tama.
Kompletterande pedagogisk utbildning är vägen för att bli ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen och matematik för den som söker till Stockholms universitet inför hösten.
Vissa höfjärilshonor är vita, trots att det är en nackdel under parningen. Istället är de mer fruktsamma. Det är ett exempel på trade-offs, där en art byter bort vissa positiva egenskaper för att uppnå andra fördelar. En studie från Stockholms universitet som publiceras i Nature Communications ger ny kunskap om hur denna fascinerade mekanism fungerar.
Fyra unga forskare vid Stockholms universitet har utsetts till Wallenberg Academy Fellows 2019. Anslaget gör det möjligt för dem att studera atmosfären runt Vintergatans äldsta stjärnor, energiomvandling i celler, gruppteorins roll för geometrin respektive de långsiktiga effekterna av villkorslösa kontaktöverföringar till fattiga familjer i låginkomstländer.
Små skogar i jordbruksmark har fler fördelar för människor per ytenhet jämfört med stora skogar enligt en ny studie. De små skogarna, ibland mindre än en fotbollsplan, kan lätt gå obemärkt förbi i jordbrukslandskapet. Ändå kan dessa små skogsrester lagra mer kol i marken, passa bättre för jakt och innehåller färre fästingar än stora.
Den 3 december redovisas resultaten av Pisa, världens största elevundersökning, som undersöker 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Välkommen att kontakta forskarna nedan, som har medverkat till att ta fram studien och har stor erfarenhet av kunskapsmätningar och bedömningsfrågor:
Meteorologiska institutionen, Bolincentret för klimatforskning och Internationella meteorologiska institutet vid Stockholms universitet bjuder tillsammans med SMHI och Svenska Metereologiska sällskapet in till en presentation av IPCC:s nya rapport The Ocean and Cryosphere in a Changing Climate. Tid: Måndag 28 oktober 2019, 13.00 – 17.00
14–15 oktober samlas EU:s fiskeministrar för att fatta beslut om nästa års fiskekvoter. För det kvarvarande torskbeståndet i Östersjön kan besluten bli avgörande. I en ny policy brief listar Stockholms universitets Östersjöcentrum vilka beslut som är nödvändiga om den hotade Östersjötorsken ska kunna räddas.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest hos människor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Resultaten visar att harpest kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader.
Edvard Mörtsell, professor vid Fysikum, och Markus Janson, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, finns tillgängliga för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysik.
I dag presenterar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse de som får projektanslag för 2019. Totalt beviljas 20 forskningsprojekt anslag på 640 miljoner kronor. Av dem finns fyra stycken vid Stockholms universitet.
Klimatstrejker, Global Week for Future och klimatmöten. Många pratar om klimatet. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan klimat och klimatförändringar, vi listar några av dem nedan. Våra presskontakter längst ner på sidan hjälper dig gärna att hitta fler.
För 34 miljoner år sedan upphörde växthusklimatet som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium.
Baltic Sea Science Congress genomförs 20-23 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Denna 12:e upplaga av kongressen, som invigs av bl a miljöminister Isabella Lövin tisdagen 20 augusti 10.30, har ett utökat fokus på vetenskapskommunikation. För journalistackreditering, kontakta Östersjöcentrum vid Stockholms universitet på ostersjocentrum@su.se.
Den 5 augusti påbörjar svenska, amerikanska och kanadensiska forskare en expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Expeditionen ska främst undersöka kopplingen mellan klimatförändringar och glaciärer men arkeologer finns även med för att studera hur Grönland koloniserats.
Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.
