Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Brist på fosfor hotar framtidens livsmedelsförsörjning

    ​En ny studie från Stockholms universitet, Islands universitet och Bleking Tekniska högskola visar brist på global fosfor, en central ingrediens i konstgödsel, senast 2045. Livsmedelsförsörjningen riskerar att påverkas som mest i Latinamerika, södra Asien och Afrika söder om Sahara, områden med stor befolkning och ökande efterfrågan på konstgödsel.

  • Kommentar om Nobelpriset i fysik

    Bo Sundborg, professor vid Fysikum, Stockholms universitet, Jesper Sollerman, professor och Magnus Axelsson vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, finns tillgängliga för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysik.

  • Klimatförändringar trolig orsak till den ullhåriga noshörningens utdöende

    Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen har ofta tillskrivits mänsklig påverkan. Ny forskning vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, publicerad i Current Biology, visar att den ullhåriga noshörningens utdöende istället kan ha orsakats av klimatförändringar.

  • Dofter styr malariamyggans fortplantning

    Nytt genombrott i forskningen kring malariamyggans fortplantningsprocess visar att hanmyggor i stora svärmar attraherar honor genom att avge speciella dofter. Resultaten, som nu publicerats i Nature Ecology & Evolution, kan ge nya möjligheter att bekämpa spridningen av en rad olika sjukdomar.

  • Oväntade skillnader mellan råttor och möss ger nya insikter om manligt föräldraskap

    Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna bland dessa djur beter sig när de får ungar. En central komponent är hormonet prolaktin, som tidigare visats förbereda honan för moderskap. I studien kunde man också styra hur mycket papporna intresserade sig för sina ungar genom experimentella manipulationer.

  • Ny förklaring till hur svenska stenblocksfält uppstått

    ​Över stora delar av östra Sverige finns områden med stora kantiga stenblock. Forskare har nu funnit en förklaring till hur vissa av dessa uppkommit, berggrunden har slitits isär av glaciärer. Detta innebär att en ny process för hur inlandsisen format landskapet har identifierats, för första gången på närmare 200 år.

  • Olika ägg föredrar olika spermier

    ​Kvinnors äggceller avger kemiska signaler för att locka till sig spermier. Ny forskning från Stockholms universitet visar att äggcellen genom signalerna kan välja spermie. Olika kvinnors ägg attraherar olika mäns spermier – och föredrar inte alltid partnerns.

  • Oförberedda växter extra klimatkänsliga

    ​En ny global studie visar att växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för. Svenska växter som inte hunnit genomgå förberedelser för årstidsväxlingar kan vara extra känsliga för oväntade temperaturförändringar. Resultaten kan hjälpa till att förutsäga hur växter svarar på klimatförändringar och vilka växtarter som riskerar att gå förlorade i ett förändrat klimat.

  • Återvinning av batterier förenklas med ny metod

    En ny metod för att återvinna gamla batterier kan ge bättre och billigare laddningsbara hydridbatterier (NiMH). Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet.

  • Nio nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet 2020

    Stockholms universitet har utsett 2020 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets hedersdoktorer är Jane Gaines, Tobias Svanelid, Lars Hörngren, Ann Åberg, Yuto Kitamura, Karen Kohfeld, Fernando Martín, Joanna Rose och John Rubinstein.

  • Frusen fågel var 46 000 år gammal berglärka

    Forskare har nu kartlagt delar av arvsmassan hos en välbevarad berglärka från Sibirien. Resultaten kan bidra till att förklara hur underarter utvecklas men även hur mammutstäppen omvandlades till tundra, taiga och stäpp vid slutet av senaste istiden.

  • Klimatförändringar inte enda hotet mot våra växter

    För att bevara växt- och djurarter måste vi inte bara ta hänsyn till de direkta effekterna av klimatförändringar utan också andra viktiga miljöfaktorer. Det kan vara förändringar i jordbruk och skogsbruk liksom indirekta effekter av klimatförändringar som ökad brandrisk.

  • Ny forskning visar hur malariaparasiter tar upp socker

    Forskare vid Stockholms universitet har nu i detalj kunnat visa hur malariaparasiter tar upp socker, en upptäckt som kan leda till bättre läkemedel mot malaria. Forskningen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Nya insikter om universums ljusstarkaste explosioner

    Svenska och japanska forskare har efter tio år hittat en förklaring till de besynnerliga emissionslinjerna hos en av de ljusaste explosioner som observerats, supernovan SN 2006gy. Samtidigt fann de en förklaring till hur supernovan uppstod.

  • Vargar kan förstå människor och apportera bollar

    För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. En förmåga som man tidigare trott uppstod hos hundar först sedan de blivit tama.

  • DNA-analys visar hur fjärilar kan byta färgprakt mot fruktsamhet

    Vissa höfjärilshonor är vita, trots att det är en nackdel under parningen. Istället är de mer fruktsamma. Det är ett exempel på trade-offs, där en art byter bort vissa positiva egenskaper för att uppnå andra fördelar. En studie från Stockholms universitet som publiceras i Nature Communications ger ny kunskap om hur denna fascinerade mekanism fungerar.

  • Fyra forskare blir Wallenberg Fellows

    Fyra unga forskare vid Stockholms universitet har utsetts till Wallenberg Academy Fellows 2019. Anslaget gör det möjligt för dem att studera atmosfären runt Vintergatans äldsta stjärnor, energiomvandling i celler, gruppteorins roll för geometrin respektive de långsiktiga effekterna av villkorslösa kontaktöverföringar till fattiga familjer i låginkomstländer.

Visa mer