Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.
17 december beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding om en klimatfärdplan för Stockholms universitet med målet att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2040. Färdplanen är ett resultat av att Stockholms universitet som första svenska lärosäte 2019 undertecknade FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning.
Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.
Grannarnas beteende har avgörande betydelse för hur den enskilda individen agerar och därmed för stimmet eller flocken. Kollektiva beteenden utvecklas dessutom mycket snabbt. Det visar en ny studie av hur fiskar på bara tre generationer kan avlas till att simma i stim.
Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenlaserstudier lyckats påvisa att vatten finns som två helt olika vätskor där tätheten skiljer så mycket som 20 procent. Bägge vätskorna består av vattenmolekylerna H2O. När trycket ändras från cirka 2 000 atmosfärstryck till rumstryck vid -68 grader Celsius kan omvandlingen följas om den görs tillräckligt fort innan is hinner bildas. Resul
60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län och som bor i samma hushåll som en person i arbetsför ålder att dö i covid-19, jämfört med de äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.
Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.
Blåmusslor i
Forskning på sediment från Arktiska oceanens botten visar att permafrost tinade när klimatet blev varmare i slutet av förra istiden. Resultaten varnar för vad som kan hända i en nära framtid. Några få grader varmare i Arktis kan leda till en mycket stor upptining av permafrost, erosion av kusterna och utsläpp av växthusgaser.
En ny studie från Stockholms universitet, Islands universitet och Bleking Tekniska högskola visar brist på global fosfor, en central ingrediens i konstgödsel, senast 2045. Livsmedelsförsörjningen riskerar att påverkas som mest i Latinamerika, södra Asien och Afrika söder om Sahara, områden med stor befolkning och ökande efterfrågan på konstgödsel.
Bo Sundborg, professor vid Fysikum, Stockholms universitet, Jesper Sollerman, professor och Magnus Axelsson vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, finns tillgängliga för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysik.
Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen har ofta tillskrivits mänsklig påverkan. Ny forskning vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, publicerad i Current Biology, visar att den ullhåriga noshörningens utdöende istället kan ha orsakats av klimatförändringar.
Nytt genombrott i forskningen kring malariamyggans fortplantningsprocess visar att hanmyggor i stora svärmar attraherar honor genom att avge speciella dofter. Resultaten, som nu publicerats i Nature Ecology & Evolution, kan ge nya möjligheter att bekämpa spridningen av en rad olika sjukdomar.
Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna bland dessa djur beter sig när de får ungar. En central komponent är hormonet prolaktin, som tidigare visats förbereda honan för moderskap. I studien kunde man också styra hur mycket papporna intresserade sig för sina ungar genom experimentella manipulationer.
Över stora delar av östra Sverige finns områden med stora kantiga stenblock. Forskare har nu funnit en förklaring till hur vissa av dessa uppkommit, berggrunden har slitits isär av glaciärer. Detta innebär att en ny process för hur inlandsisen format landskapet har identifierats, för första gången på närmare 200 år.
Kvinnors äggceller avger kemiska signaler för att locka till sig spermier. Ny forskning från Stockholms universitet visar att äggcellen genom signalerna kan välja spermie. Olika kvinnors ägg attraherar olika mäns spermier – och föredrar inte alltid partnerns.
En ny global studie visar att växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för. Svenska växter som inte hunnit genomgå förberedelser för årstidsväxlingar kan vara extra känsliga för oväntade temperaturförändringar. Resultaten kan hjälpa till att förutsäga hur växter svarar på klimatförändringar och vilka växtarter som riskerar att gå förlorade i ett förändrat klimat.
En ny metod för att återvinna gamla batterier kan ge bättre och billigare laddningsbara hydridbatterier (NiMH). Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet.
Stockholms universitet startar ett Naturvetenskapligt basår, en ettårig förutbildning på gymnasienivå som ger behörighet till och garanterad plats på något av universitetets 17 naturvetenskapliga kandidatprogram. Ansökan öppnar 20 maj.
Fångade Rydbergjoner kan vara nästa steg i utvecklingen av kvantdatorer som är praktiskt användbara. Det visar en ny studie i tidskriften Nature.
Stockholms universitet har utsett 2020 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets hedersdoktorer är Jane Gaines, Tobias Svanelid, Lars Hörngren, Ann Åberg, Yuto Kitamura, Karen Kohfeld, Fernando Martín, Joanna Rose och John Rubinstein.
