Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Nya rön visar hur parasiten tar sig in i hjärnan

    Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.

  • Miljonårigt DNA avslöjar mammutens släktträd

    En ny studie av forskare vid Stockholms universitet avslöjar sedan länge förlorad genetisk mångfald hos mammuten. Studien sträcker sig över en miljon år och ger viktiga insikter i mammutens evolutionära historia.

  • Medborgarforskning avslöjar oväntade förändringar i gullvivans blomtyper

    En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa.

  • Gravitationens påverkan på kvantbitar öppnar för nya möjligheter

    Nya forskningsresultat visar hur gravitationsfält påverkar hårdvara för kvantdatorer och lägger grunden för nya framsteg inom kvantsensorteknik. Forskningen är ett samarbete mellan Nordita och Google Quantum AI. Forskningsresultaten visar att även de svaga gravitationskrafterna nära jordytan kan påverka kvantsystem.

  • Superteleskop har fångat fler än 10 000 supernovor

    Tack vare teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) har astronomer fångat över 10 000 exploderande stjärnor de senaste sju åren. Och allra flest har Jesper Sollerman vid Stockholms universitet hittat.

  • Ett steg närmare en metod att förutspå jordbävningar

    Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment.

  • Rekordstor minskning av svenska glaciärer

    De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.

  • Kraftig avsmältning på Kebnekaises sydtopp

    Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa. Den årliga höjdmätningen i slutet av sommaren visar att Sydtoppen – Sveriges före detta högsta punkt – nu är 3,3 meter lägre än förra året och även 6,9 meter lägre än Kebnekaises nordtopp.

  • Forskningen i fokus vid universitetets årliga högtid

    Den 27 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer och hedersdoktorer.

  • Fler svarta hål än väntat i det tidiga universum

    Med hjälp av Hubbleteleskopet har ett internationellt forskarlag, lett av astronomer vid Stockholms universitet, upptäckt fler svarta hål i det tidiga universum än vad som tidigare har rapporterats. Den nya upptäckten kan hjälpa oss att förstå hur supermassiva svarta hål skapades genom kollapsen av massiva stjärnor. Det visar en studie publicerad i tidskriften Astrophysical Journal Letters.

  • Kartläggning av malariaparasiters sexliv avslöjar genetiken bakom spridningen av malaria

    För att kunna överföras från människan till myggan måste malariaparasiten gå igenom ett stadium där den bildar hanar och honor. Inuti myggan förenas de som en spermie och ett ägg och skapar en så kallad zygot som genomgår sexuell korsning. En forskargrupp vid Stockholms universitet har, med hjälp av avancerad teknologi, lyckats kartlägga de gener som gör detta möjligt.

  • Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn

    Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.

  • Kartläggning av malaria i levern öppnar för effektivare malariabehandling

    När malariaparasiten kommer in i kroppen efter ett bett av en infekterad Anopheles-mygga, måste den infektera och föröka sig i levern för att kunna sprida sig till blodet. Med hjälp av den senaste genforskningsteknologin har forskare vid Stockholms universitet för första gången kartlagt genuttrycket vid malariainfektion i levern vilket öppnar för effektivare läkemedel och vacciner i framtiden.

  • Omfattande åtgärder krävs för att rädda floran på havsstrandängar

    Havsstrandängar är viktiga platser för unika djur och växter samt för friluftslivet. En ny studie visar att igenväxning kan ha allvarligare effekter än tidigare förväntat då många specialiserade växtarter som bara finns på havsstrandängar är starkt trängda.

  • Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

    Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.

  • Rymdteleskop hittar tecken på atmosfär runt jordlik exoplanet

    Exoplaneten 55 Cancri e har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie som är publicerad i Nature. Tidigare har man spekulerat i att planeten saknar atmosfär, men med hjälp av nya observationer från rymdteleskopet James Webb har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat studera atmosfären runt den jordlika stenplaneten.

Visa mer