Forskare vid Centrum för paleogenetik har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den nordamerikanska Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en tidigare okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i Nature, kastar nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker.
Storskalig produktion av grönsaker och frukt i Spanien med intensiv plastförbrukning i sin växthusindustri tros ha läckt ut mikroplastföroreningar sedan 1970-talet till det omkringliggande Medelhavets sjögräsängar. Det visar en ny studie där forskare har lyckats spåra plastföroreningar sedan 1930–40-talet genom att analysera sjögrässediment.
Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.
17 december beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding om en klimatfärdplan för Stockholms universitet med målet att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2040. Färdplanen är ett resultat av att Stockholms universitet som första svenska lärosäte 2019 undertecknade FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning.
Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.
Blåmusslor i
Forskning på sediment från Arktiska oceanens botten visar att permafrost tinade när klimatet blev varmare i slutet av förra istiden. Resultaten varnar för vad som kan hända i en nära framtid. Några få grader varmare i Arktis kan leda till en mycket stor upptining av permafrost, erosion av kusterna och utsläpp av växthusgaser.
Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen har ofta tillskrivits mänsklig påverkan. Ny forskning vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, publicerad i Current Biology, visar att den ullhåriga noshörningens utdöende istället kan ha orsakats av klimatförändringar.
Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna bland dessa djur beter sig när de får ungar. En central komponent är hormonet prolaktin, som tidigare visats förbereda honan för moderskap. I studien kunde man också styra hur mycket papporna intresserade sig för sina ungar genom experimentella manipulationer.
Kvinnors äggceller avger kemiska signaler för att locka till sig spermier. Ny forskning från Stockholms universitet visar att äggcellen genom signalerna kan välja spermie. Olika kvinnors ägg attraherar olika mäns spermier – och föredrar inte alltid partnerns.
5 juni disputerade Haymanot Baheru med avhandlingen Hyressättning – Prisets reglering vid bostadshyra vid Juridiska institutionen. Efter närmare 80 år av konstant och omfattande prisreglering på bostadshyresmarknaden, har vi idag ett extensivt, icke-transparent och komplext regelverk som på många sätt är cirkulärt i både konstruktion, omfattning och resonemang, konstaterar Baheru.
En ny global studie visar att växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för. Svenska växter som inte hunnit genomgå förberedelser för årstidsväxlingar kan vara extra känsliga för oväntade temperaturförändringar. Resultaten kan hjälpa till att förutsäga hur växter svarar på klimatförändringar och vilka växtarter som riskerar att gå förlorade i ett förändrat klimat.
Forskare vid Stockholms universitet har nu i detalj kunnat visa hur malariaparasiter tar upp socker, en upptäckt som kan leda till bättre läkemedel mot malaria. Forskningen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature.
De första människorna som bosatte sig i Skandinavien för mer än 10 000 år sedan lämnade sitt DNA efter sig i tuggummin bestående av tuggade klumpar av kåda från björkbark. Detta framgår av en ny studie utförd vid Stockholms universitet och som publiceras i tidskriften Communications Biology.
Fortfarande väljer relativt få kvinnor traditionellt mansdominerade utbildningar inom naturvetenskap, matematik, teknik och ingenjörsvetenskap. En ny avhandling i sociologi visar att förebilder i form av äldre systrar är viktiga för att få kvinnor att välja sådana utbildningar.
Ett internationellt forskarteam med forskare från bland annat Stockholms universitet och Uppsala universitet har identifierat en trolig källa för var den högenergiska kosmiska strålningen som når jorden bildas. Upptäckten gjordes med neutrinoteleskopet IceCube vid Sydpolen tillsammans med observationer från ett 20-tal olika teleskop runt om i världen.
Alla känner till World Economic Forum i Davos men ytterst få vet vad som egentligen sägs där. Toppmötet i den schweiziska alpbyn är i princip stängt från insyn, och någon offentlig motivering till vilka som bjuds in för att delta ges aldrig. I en ny bok har två forskare från Stockholms universitet granskat stiftelsen som bjuder in till mötet. Pressen bjuds in till ett lanseringsevent 17 augusti.
Kvinnor som söker jobb på annan ort har mindre chans än män att bli kallade till arbetsintervju. Det visar en omfattande studie från Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Global uppvärmning hotar växter anpassade till svalare temperaturer. Forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.
Att en parasit hos katter kan ta sig in i människors hjärna är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur parasiten gör för att ta över våra celler.
Kanarieöarnas urbefolkning, allmänt kända som guancherna, härstammar från Nordafrika. Teorin om deras ursprung har funnits länge, men har nu bekräftats av en grupp arkeologer, varav flera är knutna till Stockholms universitet. Resultatet har uppnåtts genom en DNA-undersökning av skelettdelar från guancher som bodde på Gran Canaria och Teneriffa före den europeiska erövringen på 1400-talet.
