Stora delar av Europa har upplevt varmare somrar sedan 1990-talet, med kraftiga värmeböljor i Centraleuropa 2003, 2010 och 2015. Ny forskning pekar på att den genomsnittliga sommartemperaturen i Europa de senaste 30 åren sannolikt är den högsta på minst 2000 år. Ett par århundraden under vikingatiden och romartiden har dock varit lika varma som 1900-talet i sin helhet.
För att få handla med världens största ekonomi under 1700-talet var européer tvungna att anpassa sig till hårda kinesiska lagar. Men man hittade vägar att samarbeta. En nyutkommen avhandling i historia ger en annorlunda bild av européer i världen.
Redan under medeltiden, före Gustav Vasa och reformationen, var idén om det svenska riket central i historieskrivningen. En ny avhandling i historia från Stockholms universitet visar hur argument baserade på riket och dess intressen låg till grund för en ideologisk kamp om rätten till det svenska riket och dess resurser.
Sverige och USA har sedan 1930-talet genomfört ett flertal historiska jubileer tillsammans. Jubileerna har förmedlat historier om hur svenskar köpt land av indianer och grundat så kallad civilisation i Amerika. En ny avhandling i historia från Stockholms universitet visar hur denna praktik började, och problematiserar att Sverige fortsätter att hylla sitt koloniala arv.
Ny forskning från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet visar att anhöriga får ta allt mer ansvar för omsorgen om äldre. En stor del av döttrarna och sönerna som ger omsorg till sina gamla föräldrar upplever psykiska påfrestningar som går ut över både dem själva och deras arbete.
Vattenförvaltningen i Sibou, Kenya och Engaruka, Tanzania är ett privilegium nästan enbart förbehållet män. Strikta patriarkala normer reglerar kontrollen av vattnet och utesluter i praktiken kvinnor från förvaltningen av bevattningssystemen, visar en avhandling i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Sjörättsinstitutet bjuder in till ett seminarium med anledning av flyktingkatastrofen i Medelhavet. Seminariets första del handlar om folkrättens regler om sjöräddning och flyktingar till sjöss. Seminariets andra del rör befälhavaransvaret. Deltar gör bl.a. Martin Ratcovich, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och Mattias Widlund, Skarp Stockholm Advokatbyrå.
En forskargrupp knuten till Akademin för ekonomistyrning i staten vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet kommer följa och forska på Arbetsförmedlingens förnyelseresa som inleds nu och ska pågå fram till 2021.
Hur kan svenska skolan möta utmaningen att ge bästa möjliga undervisning till nyanlända elever? Och hur tar vi bäst tillvara de nyanlända elevernas egna kunskaper och erfarenheter? Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) vid Stockholms universitet arrangerar en nationell samlingskonferens på temat ”resurser”.
Regeringen har beslutat om sammansättningen av nämnden vid Skolforskningsinstitutet. Professor Per-Olof Wickman, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, blir dess ordförande.
Den 5-7 oktober 2015 arrangerar Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet en internationell konferens. Deltagare med olika bakgrunder ska fokusera på nödvändiga förändringar i människors relation till naturen.
Nihad Bunar presenterar idag den 16 september resultaten från ett forskningsprojekt som studerat mottagande och inkludering av nyanlända elever. Föreläsningen ges kl 18.30 - 20.00 på Kulturhuset Fanfaren i Farsta.
Stockholms universitet arrangerar ett antal program i Almedalen, på egen hand och tillsammans med andra. Dessutom medverkar många enskilda forskare i andra arrangörers program. Här följer en samlad lista i datumordning. Mer information om universitetets Almedalsmedverkan: www.su.se/almedalsveckan.
Lärarutbildningen vid Stockholms universitet bygger ut verksamheten med övningsskolor i syfte att höja kvaliteten på utbildningen och stärka lärarstudenternas professionsutveckling. Samverkan med 20 nya övningsskolor inleds våren 2016.
En ny studi från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet listar viktiga framgångsfaktorer för lyckad naturvård. Faktorerna som stärker är förtroende, eldsjälar, brobyggande organisationer, flexibilitet och en helhetssyn som tar hänsyn till hela ekosystemet och dess olika så kallade resursnyttjare. Studien är publicerad av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.
För journalister har vi här samlat aktuella ämnen eller ämnen som hör sommaren till och forskare som är experter på just de ämnena.
Välkommen till Stockholms universitets två samtalsprogram i Almedalen där universitetets forskare och externa gäster ger nya perspektiv på aktuella samhällsfrågor. Tisdag 30 juni har fokus medborgarskap, politiska maktstrukturer och det digitala livet. Samtalen onsdag 1 juli kretsar kring klimat, välfärd och folkhälsa. Kloka beslut kräver kunskap. Välkommen att lära dig mer.
Stockholms universitet arrangerar samtalsstafett där vetenskapens roll och ansvar i samhällsdebatten är utgångspunkten. Olika ämnen som om demografi, de policyprofessionella, IT-demokrati och sorg och sökande online. Om nya perspektiv på medborgarskap, politiska maktstrukturer och det digitala livet.
Kan försvarande av kulturföremål rättfärdiga krig mot ISIS? Hur ska vi hantera konflikten mellan rätten till yttrandefrihet och skyldigheten att undvika att kränka människor i kölvattnet av Charlie Hedbo-massakern? Kan beväpnandet av rebeller vara att föredra framför militärt ingripande, exempelvis i Syrien? Dessa och liknande frågor tas upp i den nya forskarbloggen The Ethical War blog.
Specialpedagogiskt stöd till gymnasieelever ges främst utanför ordinarie undervisning. Nära hälften av skolorna tillämpar nivågruppering av eleverna. Och fristående skolor har betydligt färre specialpedagoger och speciallärare än kommunala skolor. Det är tre viktiga resultat i Joacim Rambergs avhandling som undersöker det specialpedagogiska stödet i Sveriges alla gymnasieskolor.
