Litar du på andra människor? Då har du bättre chans att leva längre. De som däremot misstror det mesta i livet ökar risken för ett kortare liv. Det visar en ny studie av forskare från Lunds och Stockholms universitet som nu publiceras i tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health.
En ny mekanism för reglering av stamceller i tarmen hos bananflugor har hittats av forskare vid Stockholms universitet. Dessutom upptäcktes att ett visst protein kan bromsa tumörers tillväxt i tarmvävnad. Ökad kunskap om dessa mekanismer kan lära oss mer om hur sjukdomar i människans tarm uppstår och bidra till utvecklingen av nya läkemedel för att bota dem. Publiceras i Stem Cell Reports.
Det första nya botulinumtoxinet på nära ett halvt sekel har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet och Harvard Medical School. Toxinet Botulinum neurotoxin typ X (BoNT/X) ingår i familjen botulinumtoxin vilka används för att behandla ett flertal medicinska tillstånd. Artikeln har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Ett nytt sätt att märka generna hos virus gör att vi nu vet mer om hur influensavirus tar sig in i celler. Forskare kan se hur viruset utvecklas genom att följa specifika mutationer. Metoden är utvecklad i ett internationellt samarbete under ledning av forskare vid Stockholms universitet, och ger ledtrådar till hur framtida pandemier kan utvecklas och undvikas.
Tetanustoxin, så heter giftet som orsakar stelkramp. I Sverige är nästan alla vaccinerade mot sjukdomen, men i världen dör omkring 60 000 människor i stelkramp varje år. Nu har Pål Stenmarks forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, bestämt den första strukturen på giftet. Det gör att man för första gången kan se hur hela giftet är uppbyggt.
En studie från Stockholms universitet har nu slagit fast det man tidigare misstänkte, nämligen att de höga halter av bromerande flamskyddsmedel som har uppmätts hos katter kommer från dammet i våra hem. Studien publiceras nu i tidskriften Environmental Science & Technology.
Malariamyggor suger hellre – och mer – blod från människor som är smittade med malaria. Nu har forskare vid Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och KTH upptäckt varför. Det kan leda till nya sätt att bekämpa malaria utan gifter. Forskningen presenteras i det senaste numret av tidskriften Science.
Många typer av cancer behöver proteinet MTH1 för att överleva. Forskare vid Stockholms universitet visar nu att MTH2 och andra proteiner inte kan ta över MTH1:s funktion. Det är mycket positivt och ökar möjligheterna att i framtiden kunna stoppa cancerceller genom att stoppa proteinet MTH1. Artikeln har nyligen publicerats i Nature Communications.
En vegetarisk diet ger lägre nivåer av skador på arvsmassan jämfört med en diet som också innehåller kött och fisk. Det visar en studie av forskare vid Stockholms universitet som nu publicerats i tidskriften European Journal of Nutrition.
En ny, unik studie visar samband mellan nedsatt luktsinne och demens. Att man själv upplever att luktsinnet försämras kan vara en tidig varning. Studien är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar.
Ett internationellt team av forskare, där Stockholms universitet ingår, har rekonstruerat arvsmassan hos ett dussin leprabakterier från medeltida skelett och moderna fynd. Resultaten påvisar ett europeiskt ursprung för spetälska i Nordamerika och ett gemensamt ursprung för spetälskabakterier inom de senaste 4000 åren.
Vi lever i en värld där tiotusentals kemikalier används varje dag. Forskarna har hittills identifierat flera hundra som hormonstörande. De risker kemikalierna innebär för både människa och miljö är underskattade. Det visar en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP och världshälsoorganisationen WHO som presenteras idag i Nairobi. Arbetet har letts av professor Åke Bergman, Stockholms universitet.
Kvinnor som drabbas av allvarlig och livslång sjukdom upplever en förändrad situation som för med sig en rad frågor om det egna livet med sjukdomen. Berättandet av händelseminnen och platsminnen spelar stor roll för kvinnorna. Det framlägger Lisbeth Claeson i sin doktorsavhandling i pedagogik med filosofisk inriktning vid Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.
Negativa emotionella ansiktsuttryck är dominerande i samspelet med patienter som har diagnosen schizofreni. Detta har visats i tidigare forskning och bekräftas nu i en avhandling från Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.