Vid den första Nobelmiddagen 1901 satt 113 distingerade herrar till bords. Inga damer var bjudna eller välkomna. Detta och mycket annat berättas i den nya boken The Nobel Banquets – a Century of Culinary History (1901-2001). Författare är ekonomihistorikern Ulrica Söderlind vid Stockholms universitet, som även själv arbetat i Nobelköket i Stockholms stadshus på fem Nobelbanketter.
Thomas Helleday, professor vid Stockholms universitet och Oxfords universitet, får 23 miljoner kronor från den europeiska forskningsorganisationen ERC. Anslaget är avsett för forskning om målriktade cancerbehandlingar. Han är den yngste svensk som fått detta prestigefyllda anslag.
Manlig infertilitet kan bero på att det finns för lite fleromättade fetter i testiklarna. Det visar en ny studie ledd av professor Anders Jacobsson vid Wenner-Grens Institut för experimentell biologi vid Stockholms universitet. Studien publiceras i tidskriften Journal of Lipid Research.
Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet får 45 miljoner kronor av familjen Erling-Perssons stiftelse. Tack vare de nya pengarna kan modevetenskapen fortsätta sin nuvarande verksamhet och även utöka med en forskarskola och ytterligare en professur.
När arbetslösheten väl stigit i Sverige har den svårt att sjunka igen. Det har flera olika orsaker, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Nationalekonomen Hans Lindblad, till vardags statssekreterare vid Finansdepartementet, visar också att en starkare real växelkurs stärker köpkraften och dämpar arbetslösheten.
Egendomsaspekten på varumärkesskydd har fått träda tillbaka till förmån för ett konkurrensperspektiv. Efter introduktionen av varumärkesdirektivet 1988 har samhällsintresset av skyddet kommit att betonas alltmer. Det hävdar Claes Granmar, forskare vid Juridicum på Stockholms universitet, i sin nyutkomna avhandling.
Många tror att flerspråkiga elever inte kan nå goda resultat i skolan om de inte lär sig tillräckligt bra svenska. I sin doktorsavhandling i matematikämnets didaktik visar Eva Norén att tvåspråkiga elever som erbjuds tvåspråkig undervisning i matematik får ett bra självförtroende och når goda resultat i matematik. Att studera matematik både på modersmålet och svenska kan alltså gynna lärandet.
Nya resultat från det internationella experimentet ATLAS vid CERN i Schweiz visar att de mest kraftfulla kollisionerna mellan blykärnor i universum beter sig annorlunda än förväntat. Detta talar i sin tur för att kvarkgluon-plasma faktiskt bildats, något som forskarna velat visa under mer än två decennier. Svenska fysiker från Stockholms universitet har deltagit i experimentet.
Psykisk och fysisk trötthet minskar kraftigt när de drabbade pensioneras. Det gäller även för depressiva symtom. Det visar en ny studie från Stressforskningsinstitutet som idag publiceras i den ansedda medicinska tidskriften British Medical Journal, BMJ.
National Geographic-fotografen och filmaren Mattias Klum kan numera även titulera sig Senior Fellow vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Den internationella forskargruppen ALPHA har för första gången lyckats fånga atomer av antimateria. Denna materiens mystiska spegelbild ska nu studeras för att förstå varför vår värld endast består av vanlig materia. Svante Jonsell, fysiker vid Stockholms universitet publicerar nu tillsammans med sina forskningskolleger de nya fynden i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature.
Marknadsföring har oftast som strategiskt mål att skapa lojala kunder. Lojalitet förutsätter ett återkommande agerande men detta agerande relaterar inte alltid till en vara eller en tjänst utan snarare till ett socialt sammanhang som kan betraktas som en lek. Det visar en ny avhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet.
Arg? Glad? Ledsen? Förvånad? Känslor kan uttryckas digitalt med en vanlig smiley. Men när de digitala och virtuella kontakterna blir fler växer behovet av nyanser och därmed behovet av nya tjänster och applikationer för till exempel mobiltelefoner. Petra Sundström, Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, presenterar två nya sätt att ge känslor digitalt uttryck.
De permanent frusna torvmossar som omger Norra Ishavet innehåller enorma mängder kol. Genom den globala uppvärmningen smälter nu dessa myrar. Kolet förs med floderna till kusten och bryts där ner till koldioxid. Det visar en ny avhandling i miljökemi vid Stockholms universitet.
Sedan mitten av 1990-talet tar svensk polis hjälp av privatpersoner i kampen mot grov brottslighet. Både informatörerna och deras hanterare inom polisen agerar i gränslandet mellan lagligt och olagligt. För att belysa frågan arrangerar Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet den 17 november en hearing om polisinformatörer, med domare, advokater, åklagare, poliser och informatörer.
Växter och djur som odlats i fångenskap planteras ut i miljoner för att öka förutsättningarna för jakt, sportfiske och skogsbruk. Men utplanteringarna kan dramatiskt minska en arts genetiska variation och försämra dess anpassningsförmåga. Det visar Anna Palmé i sin avhandling vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Bedömningen har effekt på hur aktiva eleverna kan vara i matematikundervisningen. Innehållet i lärarens bedömning påverkar också elevens möjligheter att lära sig matematik. Det visar Lisa Björklund Boistrup i sin i sin doktorsavhandling i matematikdidaktik.
En stor svensk opinion ogillar skarvens återkomst i svensk natur. Den anklagas både för att äta upp fisken och för att döda annat liv på öarna där den häckar. Botanikern Gundula Kolb nyanserar nu denna bild i sin avhandling vid Stockholms universitet. Växter men också insekter och spindlar påverkas både positivt och negativt av skarvar, visar hon.
Lärande och utbildning är nyckeln till utveckling för fattiga människor på landsbygden i hela världen. Men strategier och projekt måste utgå från behoven hos människorna på landsbygden och deras situation. Den 8-10 november diskuterar deltagare från hela världen landsbygdsutveckling på ett internationellt symposium i arrangemang av Stockholms universitet.
År 2003 fick den iranska medborgarrättskämpen dr Shirin Ebadi Nobels fredspris. Den 22 november håller hon en öppen gästföreläsning på engelska på Stockholms universitet, inbjuden av rektor Kåre Bremer. Shirin Ebadi ska tala om situationen för mänskliga rättigheter i Iran.