Gå direkt till innehåll
Mer än en smiley – nu visar mobilen hur du mår

Pressmeddelande -

Mer än en smiley – nu visar mobilen hur du mår

Arg? Glad? Ledsen? Förvånad? Känslor kan uttryckas digitalt med en vanlig smiley. Men när de digitala och virtuella kontakterna blir fler växer behovet av nyanser och därmed behovet av nya tjänster och applikationer för till exempel mobiltelefoner. Petra Sundström, Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, presenterar i sin avhandling två nya sätt att ge känslor digitalt uttryck.

I verkliga livet brukar man räkna med att ca 90 procent av kommunikationen är icke-verbal. Den traditionella forskningen kring interaktion mellan människa och dator tar inte hänsyn till emotionella och fysiska aspekter i kommunikationen utan fokuserar på det faktiska innehållet. Detta begränsade synsätt är ett av problemen för alla som designar system, applikationer och tjänster.

– Kommunikation handlar ju inte bara om den faktiska information som överförs, säger Petra Sundström. Det handlar också om våra tidigare erfarenheter, vårt känslotillstånd, hur det känns att kommunicera, hur känslorna förändras under kommunikationen etc.

Att designa med känsla
Avhandlingen presenterar en modell som kallas ”Affective Loop” som kan användas när man formger tjänster. Genom modellen kan tjänster och applikationer skapas som inte bara förmedlar information utan också tar hänsyn till känslor och som ger en mer komplett upplevelse för användaren. Det innebär också att man skapar kommunikation som väger in samspelet och interaktionen i kommunikationen. För att åstadkomma den här typen av upplevelse via en dator måste användaren få uttrycka så många sidor av sig själv som möjligt.

– För att användaren verkligen ska vara engagerad i interaktionen måste datorsystemet fungera på ett sätt som gör att användaren vill fortsätta att förmedla och förändra sitt känslouttryck, säger Petra Sundström.

Sensorer ger känslorna digital form
I avhandlingen används modellen i en designprocess där gester används tillsammans med emotionell feedback. Modellen har prövats för två tjänster som Petra Sundström och hennes forskarkolleger tagit fram: eMoto och FriendSense.

FriendSense är ett sätt att visualisera vänskapsrelationer. Alla som använder programmet får en typ av sensor att hålla i och dyker sedan upp som en bubbla på en skärmbild. Var bubblan placerar sig, vilken färg den antar etc, visar för övriga inloggade hur just den personen känner sig för stunden.

– I FriendSense skapar de olika deltagarnas värden ett sorts konstverk till exempel på en stor skärm där man kan avläsa sina egna uttryck och hur det står till i gruppen, berättar Petra Sundström.

eMoto är ett mobilt meddelandesystem där man kan sända och ta emot känslostyrda meddelanden. Systemet har inbyggda sensorer som känner av skakningar och tryck och fångar upp kroppsspråket för olika känslor. Utifrån vad som är känt om hur vi upplever färger, former och animationer översätts sedan skakningar och tryck, intensitet och hårdhet till olika mönster och kulörer.

– Med eMoto låter vi användaren uttrycka det känslomässiga innehållet i sitt meddelande med gester. De översätts till färger, former och animationer, berättar Petra Sundström.

Avhandlingens titel: Designing affective loop experiences
Se vidare: www.sics.se/~petra/Designing Affective Loop Experiences.pdf

Disputationen: Fredag 12 november kl 13.00, Forum, Sal C, Isafjordsgatan 39, Kista.

Ytterligare information
Petra Sundström
Mobil: 0707 - 66 76 76
E-post: petra@mobilelifecentre.org
www.sics.se
www.mobilelifecentre.org

Bilder kan laddas ner från
http://www.sics.se/~petra/eMoto/pressbilder/ och http://friendsense.sics.se/pressbilder/

 

Ämnen

Kategorier


Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.