Gå direkt till innehåll

Ämnen: Universitet, högskola

  • Kulturella normer spred keramiken

    Forskare har tidigare antagit att ett mildare klimat ledde till nya matvanor, och orsakade den snabba spridningen av keramik i Japan för omkring 11 500 år sedan. Nya resultat visar att keramiken var reserverad för fisk, och kultur snarare än klimat orsakade keramikens spridning.

  • Svårt leva ”som vanligt” för asylsökande barn i familj

    I den svenska asylprocessen ska särskild hänsyn tas till barnets bästa. Men ny forskning från Stockholms universitet visar att det är barnen själva som främst företräder barnperspektivet i asylprocessen. Varken tjänstemän på Migrationsverket eller familjernas juridiska ombud har förutsättningar att i praktiken ta hänsyn till barnets bästa.

  • Stockholms universitet topsar tunnelbanan

    Forskare vid Stockholms universitet kartlägger mikroorganismer i tunnelbanan i samarbete med Stockholms läns landsting och SL. Forskningsprojektet MetaSUB pågår i 46 städer runt om i världen, bland annat New York, São Paolo och Shanghai.

  • Bildningspodden är tillbaka

    Första säsongen av Stockholms universitets folkbildande podcast Bildningspodden blev en succé och publikfavorit i vintras. Idag lanseras den andra säsongen, som kommer att pågå fram till sommaren, med två nya avsnitt. Bakom Bildningspodden står Magnus Bremmer, forskare vid Stockholms universitet och kulturjournalist, och Klas Ekman, författare och journalist.

  • Föräldrar påverkar när vi blir föräldrar

    Sociala relationer som ligger utanför det vi kan påverka styr när vi blir föräldrar, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Förutom social bakgrund och ursprungsfamiljens påverkan, är unga människor mer benägna att skaffa barn när en förälder dör.

  • Källan till barrskogens näring identifierad

    I våra barrskogar är det generellt stor brist på det viktiga näringsämnet kväve. Det betyder i praktiken att tillgången på kväve bestämmer hur produktiva skogarna är. En ny studie från Stockholms universitet har identifierat den cyanobakterie som genom symbios med mossor ger barrskogens ekosystem det livsviktiga näringsämnet.

  • Smältvatten från Sydamerika ändrade havscirkulation och klimat

    Ny forskning visar att tappningen av gigantiska smältvattensjöar i södra Sydamerika under den senaste inlandisavsmältningen ändrade havscirkulationen. Studien kan ha betydelse för framtida klimatmodeller. En internationell grupp med forskare från Sverige och Storbritannien publicerade nyligen resultaten i tidskriften Nature Scientific Reports.

  • Natriums hiss till cellen kartlagd

    Forskare vid Stockholms universitet har kartlagt hur natrium transporteras in och ut ur våra celler. Kunskapen kan i framtiden leda till nya behandlingar av högt blodtryck och vissa cancerformer. Resultaten presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Structure and Molecular Biology.

  • Detaljstyrning hot mot hållbart fiske

    Detaljstyrningen av fisket i Östersjön har ökat – och påverkat fiskaryrket. Systematisk felrapportering leder vidare till felaktiga fiskepolitiska beslut. För att uppnå hållbar resursförvaltning krävs ökad insikt om kopplingarna mellan sociala och ekologiska processer.

  • God studie- och yrkesvägledning avgörande för nyanlända elever

    Ju mer tid studie- och yrkesvägledaren har för sina samtal med nyanlända ungdomar, desto mer utbildande och vägledande blir samtalen. Det visar en doktorsavhandling som läggs fram den 28 januari och som kastar ljuset på nyanlända ungdomars möjlighet till inkludering med utgångspunkt från studie- och yrkesvägledande samtal.

  • Droppstenar från grottor skriver ny klimathistoria

    För att förstå hur klimatförändringarna kan komma att påverka oss i framtiden behöver vi titta tillbaks i tiden på tidigare klimatförändringarna och hur de påverkade mänskligheten då. En ny avhandling som har studerat droppstenar från grottor där människor levde ger nya ledtrådar.

  • Matematik som kan bana väg för kvantdatorer

    Om forskare lyckas bygga kvantdatorer kommer dagens datorer att framstå som lika hopplöst omoderna som skrivmaskiner gör idag. Wallenberg Academy Fellow Emil Bergholtz tar fram matematiska teorier som kan guida utvecklingen av en viss form av kvantmateria, vars speciella egenskaper forskare tror kan ligga till grund för kvantdatorer.

  • Forskare undersöker gästfrihetens villkor och gränser

    Flyktingkrisen är en av vår tids viktigaste medborgarrättsliga frågor. Fataneh Farahani är forskare vid Stockholms universitet och ny Wallenberg Academy Fellow. Hon ska jämföra arbetet med asylsökande och migranter, och undersöka vad som formar gästfrihet i tre multikulturella städer: London, Stockholm och Sydney.

Visa mer