Gå direkt till innehåll

Ämnen: Utbildning

  • Kloka beslut kräver kunskap – Stockholms universitet i Almedalen

    För lite humaniora på arbetsmarknaden? Hur svårt kan det vara att göra något åt klimatförändringarna? Det är teman för Stockholms universitets två samtalsprogram i Almedalen. Välkommen den 4 juli när universitetets forskare och inbjudna gäster ger nya perspektiv på aktuella samhällsfrågor.

  • Ny teori om hur mikroorganismernas gener påverkar samarbete

    Mikroorganismer som bakterier och svampar samarbetar och hjälper sina släktingar. Nu har forskare svar på frågor om hur detta samarbete går till, och vilken roll generna spelar i det. Den nya teorin kan bli avgörande för att förstå hur olika genetiska varianter av mikroorganismer utvecklas.

  • Sommarexperter från Stockholms universitet

    Forskare och experter från Stockholms universitet finns tillgängliga under sommaren också. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från Brexit till husvagnssemestrar.

  • Stockholmspriset tilldelas världsledande kriminologer

    Idag, 15 juni, delas det årliga Stockholmspriset i kriminologi ut i Stockholms stadshus. Priset tilldelas i år Travis W. Hirschi, Cathy Spatz Widom och Per-Olof Wikström för deras forskning om hur relationen till föräldrar och kamrater kan påverka framtida brottslighet.

  • Experter som svarar på frågor om Brexit

    Har du som journalist frågor om Brexit-omröstningen? Här finns en lista på experter vid Stockholms universitet som gärna svarar på frågor om potentiella konsekvenser av ett brittiskt utträde ur EU.

  • Finns moralisk grund för passivitet i klimatfrågan?

    Politiker med en nyliberal moralfilosofisk ståndpunkt har utgjort en bromskloss när det kommer till lösandet av klimatfrågan, men en avhandling från Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet konstaterar att libertarianismen inte kan ge något stöd för en passiv eller bromsande hållning i klimatfrågan – snarare tvärtom.

  • Skolelever hjälper forskare att studera klimatförändringar

    Genom att dokumentera förändringen av höstlövens färger och räkna insekter på ekar ska skolelever hjälpa forskare att få veta mer om klimatförändringar och biologisk mångfald. Detta sker inom forskningsprojektet Höstförsöket som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholms universitet.

  • Varför ska föräldrar vara på särskilda sätt?

    Föräldrar har funnits i alla tider, men vad betyder föräldraskap och varför ska människor vara föräldrar på särskilda sätt? Därför att Gud, experter och barn säger så, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Gustav Westberg undersöker hur föreställningar om föräldraskap motiveras från 1800-talets slut till idag.

  • Ny bok: ”Politisk populism kan vara bra för demokratin”

    Den moderna populismen är ett globalt fenomen som är här för att stanna, hävdar Benjamin Moffitt, forskare vid Stockholms universitet och författare till ”The Global Rise of Populism”. Populisternas budskap är ofta enkla: Landet är i kris och etablissemanget struntar i folket. De vinner också uppmärksamhet och röster genom att bryta mot politiska spelregler.

  • Nytt ljus över klimatets dimmiga förflutna

    Före industrialiseringen kan klimatet ha varit molnigare än man tidigare trott. Det visar forskare från Stockholms universitet, tillsammans med kolleger från Europa och USA, i två artiklar som publicerats i Nature. Nya resultat från CLOUD-experimentet i schweiziska CERN visar att ångor från träd, i frånvaro av svavelsyra, producerar stora mängder aerosolpartiklar i atmosfären.

  • Internationell konvention om dataövervakning behövs

    Amerikansk rätt ger ett otillräckligt skydd från att EU-medborgares personuppgifter samlas in av USA:s underrättelsetjänster för övervaknings- och datalagringsändamål (datamining). Det är en av slutsatserna i en avhandling från Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.

  • Poesi på liv och död – exilen den verkliga utmaningen

    Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket i Etiopien, fängslas och torteras för sina dikter. På en polisstation i Addis Abeba korsar hans väg de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Ett halvår efter att journalisterna frigivits skriver cellgrannen: ”I am coming to Sweden”. Möt Caalaa i ett samtal om exil med Martin Schibbye och litteraturforskaren Daniel Pedersen.

  • Trängd vetenskapssvenska används i praktiken

    Allt fler vetenskapliga texter från svenska universitet skrivs på engelska. Men det betyder inte att vetenskapssvenskan i allmänhet för en tynande tillvaro. Det visar Linus Salö i en ny avhandling från Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.

  • Så kan man lösa problem med svarsbortfall

    ​Att få tillförlitliga resultat från stora undersökningar är viktigt för beslutsfattare – och i förlängningen även för demokratin. Men när färre och färre svarar på viktiga undersökningar blir kvaliteten på resultaten allt sämre. Per Gösta Andersson, Stockholms universitet, och Carl-Erik Särndal, Statistiska centralbyrån, arbetar på en metod som mildrar effekten av svarsbortfall.

  • Mål för genetisk variation i Östersjön uppfylls inte

    Genetisk variation, som utgör grunden för alla arters långsiktiga överlevnad, åsidosätts i marina skyddade områden i Östersjön. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie som genomförts av forskare vid Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet. Forskarna har granskat vad internationella överenskommelser säger om genetisk mångfald och hur detta sedan omsätts i praktiken.

Visa mer