Erasmusprogrammet har sedan 1980-talet skapat en ny ungdomskultur. Utbytesprogrammet fungerar som ett slags lärlingsutbildning för globaliserade kosmopoliter. Det visar en ny studie i socialantropologi.
En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.
Stockholms universitet och IBM Sverige fördjupar sin mångåriga samverkan inom såväl utbildning och forskning som arbetsmarknad.
En universitetsallians av internationell modell etableras mellan Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet. Syftet är att stärka utvecklingen i Stockholmsregionen och synliggöra den internationellt framstående forsknings- och utbildningsmiljö som de tre lärosätena tillsammans utgör.
Från den första juli ska alla barn i förskolan få adekvat digital kompetens. En ny bok med bidrag från flera forskare vid Stockholms universitet tar ett helhetsgrepp kring arbetet med att digitalisera förskolans verksamhet.
Med den nya, tvärvetenskapliga kursen ”Att motverka klimatförändringarna” som startar i höst vill Stockholms universitet bidra till lösningar på klimatkrisen. Kursen är öppen för studenter från alla ämnesområden.
Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.
Surfplattor suddar ut geografiska begränsningar och ger förskolebarn nya möjligheter att kommunicera på minoritetsspråk. Det visar en ny studie gjord av Petra Petersen, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Studien är publicerad i tidskriften Designs for Learning.
Fortfarande väljer relativt få kvinnor traditionellt mansdominerade utbildningar inom naturvetenskap, matematik, teknik och ingenjörsvetenskap. En ny avhandling i sociologi visar att förebilder i form av äldre systrar är viktiga för att få kvinnor att välja sådana utbildningar.
Analys av lämningarna från 38 människor som levde och dog i Sigtuna ca år 900-1100 visar stor variation av geografiskt urpsrung. Hälften hade flyttat dit: från Norge, Danmark, brittiska öarna, Ukraina, Litauen, Tyskland, Centraleuropa. I dåtidens Sigtuna var 70% av kvinnorna invandrare (män 44%). Studien kombinerar bl a DNA-analys och analys av strontium i tänderna, presenteras i Current Biology.
Lärare måste få ökade möjligheter att kontinuerligt diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges. Sådana samtal är nödvändiga för att elever ska få en likvärdig skrivundervisning och rättvisande betyg. Det hävdar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.
Här har vi samlat forskare inom några av väljarna viktigaste frågor inför valet: migration/integration, skola/utbildning och klimat. Vi har även en lista med forskare som kan kommentera valrörelsen, utspel och partipolitik, och som kan svara på frågor om demokrati, rösträtt och svensk politik.
Barns inflytande och delaktighet i skolans fritidshemsverksamhet tas lätt för givet. I själva verket styrs både barnen och personalen på fritidshem till att bli medborgare med vissa önskvärda egenskaper. Det visar en ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap.
Det är inte enbart det svenska språket som kan begränsa möjligheterna för elever med utländsk bakgrund att lära matematik. Den segregerade skolan, utanförskap och föräldrar som inte kan stötta med läxorna hämmar också lärandet. Det visar en ny avhandling som kastar ljuset på elevernas egna berättelser.
Trots att pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär tar de ofta ett ansvar för barnens väl som går långt utöver professionskraven. – Det är dags att lyfta fram förskollärarnas omsorgsarbete, säger Mie Josefson, som skrivit en doktorsavhandling om omsorgens innebörder i förskolan.
”Hur borde det vara?”. Gymnasieelever som ställs inför den frågan utvecklar en större förståelse för priset på varor och tjänster som bidrar till negativ miljöpåverkan.
Elever som får använda sig av sitt modersmål, av gester och av konkret material stöttas i sitt lärande på ett helt annat sätt än i ett klassrum som fokuserar på språket. – Många lärare saknar utbildning i tvåspråkighet och vet därför inte hur de ska göra, säger forskaren Zeynep Ünsal.
Manne Siegbahnlaboratoriet på Frescati byggs nu om till utställningsplatsen Accelerator. Under en begränsad tid visas en installation och ett performance av den uppmärksammade konstnärsduon Lundahl & Seitl: Elegy to the Medium of Film och Unknown Cloud on Its Way to Stockholm University. Som publik får man en unik möjlighet att utöver konsten även se den forna laboratoriemiljön.
Vid årets Almedalsvecka diskuterar Stockholms universitet samhällsutmaningar utifrån dagens kunskapsklimat. Den 3 och 4 juli samtalar forskare och inbjudna gäster i tre seminarier om hur faktatillit kan motverka faktaresistens. Utgångspunkterna är ämnen som miljökemi, journalistik, statsvetenskap och datavetenskap.
Nyanlända elever har lägre andel matematiska fel på prov i årskurs 9 än elever som invandrat i tidiga skolår. En ny avhandling i didaktik kastar ljus på andraspråkares kunskapsutveckling och behovet av särskilt stöd i skolan.
