Erasmusutbyte lär studenter att bli världsmedborgare

Erasmusprogrammet har sedan 1980-talet skapat en ny ungdomskultur. Utbytesprogrammet fungerar som ett slags lärlingsutbildning för globaliserade kosmopoliter. Det visar en ny studie i socialantropologi.

– Erasmusprogrammet har resulterat i ett stort utbyte av idéer och människor inom Europeiska unionen och radikalt förändrat förutsättningarna för studentlivet och hur det ser ut vid många europeiska universitet. Genom åren har studentgruppen utvecklat en distinkt livsstil – rik på umgänge, festande och resor. Stilen kännetecknas av en stark sammanhållning och en exklusiv anda, säger Ioannis Tsoukalas, Socialantropologiska institutionen, som ligger bakom studien.

– Gruppen är ganska svår att komma in i för utomstående. Erasmusstudenterna håller sig gärna för sig själva och ser sig själva som speciella.

Utlandserfarenheten förändrar studenternas syn på sig själva

Hans avhandling bygger på deltagande observationer och intervjuer med nuvarande och före detta Erasmusstudenter i Stockholm och Aten. Studenterna har följts under en längre period och Ioannis Tsoukalas har bland annat undersökt den europeiska integrationsprocessen, kosmopolitism, ungdomskultur och turism. Tanken bakom Eramusprogrammet är att ge studenter en möjlighet att lära sig mer om språk och kulturer i Europa genom att de själva är på plats och då lär sig genom att göra saker praktiskt.

– Den känslomässiga och intellektuella erfarenheten av att leva i ett annat land förändrar hur studenterna ser på sig själva. För vissa leder Erasmuserfarenheten till så drastiska förändringar i deras sociala nätverk och lojaliteter mot exempelvis nation och kultur att de efter utbytet utforskar nya vägar i val av karriär, familjeliv och vistelseort, berättar han.

Svag kontakt med det lokala samhället, flitigt nätverkande

Erasmusstudenter har dock en ganska svag kontakt med det lokala samhället, trots att de har ett rikt socialt liv där såväl utforskande av värdlandet som flitigt nätverkande spelar stor roll.

– Det verkar som om deras erfarenheter är mer inriktade på det globala planet än det lokala.

Ioannis Tsoukalas menar att trots att studenterna inte interagerar med värdsamhället i någon större utsträckning verkar erfarenheten av att bo i ett annat land och umgås med andra utbytesstudenter från många olika länder göra att de utvecklar en mer kosmopolitisk inställning gentemot världen och sin plats i den.

– Erasmusprogrammet kan ses som en form av lärlingsutbildning där studenterna får tillträde till och övning i att leva i den allt mer sammankopplade värld som numera utgör de flesta unga människors verklighet, säger Ioannis Tsoukalas.

– Erfarenheten underlättar deras liv som europeiska medborgare genom att ge utbildningsmässiga och professionella fördelar, men berikar också på ett mer personligt plan.

Avhandlingen: Apprentice Cosmopolitans: Social identity, community, and learning among ERASMUS exchange students

För mer information:

Ioannis Tsoukalas, Socialantropologiska institutionen. Tel: 073-703 25 90, e-post: ioannis@socant.su.se.